| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Den svenska bridreaktorn : vision och verklighet
- 2010
-
In: Teknik- och Vetenskapshistoriska dagar. ; , s. 30-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Den snabba bridreaktorn är en typ av kärnreaktor som väckte stor uppmärksamhet under 1950- och 60-talen. Dess förmåga att producera mer kärnbränsle än den förbrukar erbjöd löften om billig och tillförlitlig energi, och knöt den därmed också samman med utopiska idéer om evig energiförsörjning. Det fanns avancerade planer på svenska bridreaktorer som skulle laddas med plutonium från de svenska tungvattenreaktorerna och bilda ett högteknologiskt energisystem som skulle ge Sverige fördelar i den internationella konkurrensen. Men det blev inte några storskaliga bridreaktorprogram i västvärlden. En rad faktorer av teknisk, ekonomisk och politisk natur gjorde att utvecklingen tog andra vägar. Trots det fungerade bilden av bridreaktorn som en framtidsvision inom kärnkraftsutvecklingen: som en lösning på de råvaruproblem uranreaktorerna tampades med, men utvecklades småningom också till en skräckbild. Bridreaktorn är ett exempel på en teknisk vision som inte uppfyllde sina industriella förväntningar. Men det hindrar inte att bridreaktorn var en inflytelserik teknik i en tid då viktiga beslut om kärnkraften gjordes. Föreliggande paper diskuterar hur bridreaktorn i sin egenskap av teknisk vision påverkade teknikutvecklingen, energipolitiken och miljödebatten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Forskningsinstitut i Tyskland : forskningsideal och historisk framväxt
- 2010
-
In: Teknik- och Vetenskapshistoriska dagar. ; , s. 13-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Forskningsorganisation i Tyskland under andra halvan av 1900-talet har haft en distinkt nationell historia, starkt präglad av möjligheterna till återhämtning efter kriget och, senare, de utmaningar av ekonomisk karaktär som det återförenade landet ställdes inför. Samtidigt har det tyska forskningslandskapet vuxit fram under intensivt utbyte med utlandet och uttrycker på många sätt pan-europeiska ideal kring grundforskning, forskningsfrihet och innovation. Föreliggande papper fokuserar på två forskningsinstitutsorganisationer i Tyskland och deras historiska framväxt: Max-Planck-Gesellschaft och Fraunhofer Gesellschaft. Medan Max-Planck-Gesellschaft är en grundforskningsinstitution, oberoende från stat och industri men ändock i stort sett helt finansierad med offentliga medel, representerar Fraunhofer Gesellschaft nära nog dess motsats: industrinära institut med starkt fokus på innovation och utveckling. Medan den förra har sina rötter både i Weimarrepubliken och i de allierade styrkornas återrekonstruktion av landet efter kriget är den senare en utpräglad efterkrigsprodukt, präglad av samtida idéer om militär rustning och snabb tillväxt. Pappret fokuserar på de ideal kring organisation av grundforskning och tillämpad forskning som de två institutssystemen representerat och undersöker hur ideal som oberoende, excellens och tillväxt tar sig utryck i de två organisationerna. Som avslutning görs några reflektioner på vilka sätt situationen i Tyskland korresponderar med den svenska och vad som kan ses som unikt med det tyska systemet och dess historia.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Max Plancks strålande upptäckt
- 2008
-
In: Svenska dagbladet. - 1101-2412. ; :26/5
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
