| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berggren, Björn, et al.
(författare)
-
The architects and the residents are in charge of the indoor temperature
- 2013
-
Ingår i: ; , s. 536-548
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Reduced energy consumption is an important strategy for climate change mitigation. Buildings, worldwide, accounts for 40 % of the primary energy use and 24 % of greenhouse gas emissions.There are studies and publications indicating that problems with high indoor temperature during summer are increasing in residential buildings designed as passive houses and low-energy buildings.The objective of this study is to investigate and quantify the effect of different measures that may reduce the risk of high indoor temperature for dwellings in summer. The result may serve as guidelines for architects and consultants in early design stages.This study examined the effect of different measures that may be applied to reduce the indoor temperature in dwellings in summer by simulations using IDA ICE 4.5. Hence, the results should only be used for residential buildings.The simulations show that for residential buildings the duration of high indoor temperature increases when taking the step from the standard concept to the low-energy concept, regardless of investigated option. However the increase in duration is low compared to decreases of high indoor temperature, possible to reach by different airing strategies or different measures to reduce thesolar insolation.Airing must be presumed in order to achieve and maintain a high thermal comfort during summer without mechanical cooling. High indoor temperatures cannot be solved with only shading and window sizes. Therefore; Always create possibilities for airing, which requires operable windows, doors or airing panels. Mechanical automated control may be a suitable feature in order to reducethe effort required from the residents. Secondly; consider large external horizontal solar shading. Note that the required size of a horizontal shading in relation to window height usually is higher on facades facing east and west.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dubois, Marie-Claude, et al.
(författare)
-
Daylight utilisation in perimeter office rooms at high latitudes: Investigation by computer simulation
- 2013
-
Ingår i: Lighting Research and Technology. - : SAGE Publications. - 1477-1535 .- 1477-0938. ; 45:1, s. 52-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A simulation study of daylight autonomy in perimeter office rooms at high latitudes is presented where the following variables are studied: Glazing-to-wall ratios (GWR), climate, orientation, inner surface reflectance, glazing visual transmittance, Venetian blind management and electric lighting dimming and switching systems. Based on daylight utilisation alone, the results indicate an optimal GWR ranging between 20% and 40%, with a North orientation requiring a larger GWR (40%), a South orientation a smaller GWR (20%) and an East/West orientation an intermediate GWR (30%). The reflectance of inner surfaces has a significant effect on daylight autonomy and the use of low transmittance glazing demands a larger GWR (60%) to achieve the same daylight autonomy as 20% GWR with high transmittance glazing. Also, the results indicate that the choice of electric lighting dimming and switching systems has a more significant impact on electricity use than the GWR, orientation and the other variables examined.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lidelöw, Sofia, et al.
(författare)
-
Byggentreprenörens energisignatur
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det gängse måttet på en byggnads energiprestanda, kWh/m²,år för uppvärmning, tappvarm-vatten och fastighetsel, beskriver en del av byggnadens totala energianvändning som ofta bestäms utifrån schablonmässiga antaganden om t.ex. inom- och utomhustemperaturer och brukarnas energianvändning. Måttets storlek påverkas inte bara av byggnadens förmåga att hushålla med energi utan även av i hög grad av brukar- och driftbeteenden. Det blir med detta mått också svårt att dra gränsen mellan bygg- och installationsentreprenörernas ansvars-områden och brukarnas inverkan. Detta arbete handlar om en annan, kompletterande metod att uppskatta en byggnads energiprestanda som fokuserar på byggentreprenörens ansvarsområde, dvs. prestandan hos själva byggnaden och dess klimatskal oberoende av temperaturvariationer och byggnadens användning. Metoden innebär att byggnadens energisignatur analyseras, där energisignaturen bestäms utifrån mätningar av använd värmeffekt för uppvärmning som funktion av temperaturskillnaden över klimatskalet under den mörka, kalla vinterperioden. Det är teoretiskt möjligt att med metoden ta fram både ett mått på byggnadens totala värmeförlust-faktor, dvs. värmeförluster via klimatskal och ventilation, och ett separat värmeförlustmått för klimatskalet i form av transmissionsförluster (inklusive luftläckage). Projektets mål var att bidra till en vidareutveckling av energisignaturmetoden genom att:• Ta fram en detaljerad beskrivning av de mätningar och analyser som metoden kräver så att en byggentreprenör har möjlighet använda metoden och ta fram avsett resultat. • Testa metodens tillämpbarhet på lågenergihus genom att identifiera och analysera energisignaturen för tre utformningsmässigt identiska passivhusvillor med FTX och ett flerbostadshus med FVP. En förutsättning för projektet var att inga nya mätningar skulle utföras utan undersökningarna utgick från befintliga mätdata för byggnaderna.Separat bestämning av ett värmeförlustmått för klimatskalet kräver tillgång till mätdata för tilluftsflöde och -temperaturer, vilket fanns för villorna. För flerbostadshuset kunde endast total värmeförlustfaktor bestämmas. Metoden gav robusta uppskattningar av värmeförlust-måtten för båda lågenergihustyper med medelfel ner till 3%. Robustheten i uppskattningarna påverkades av val av mätperiod och metod för förbehandling samt tillgången till data.För att erhålla robusta uppskattningar användes mätdata från den mörkaste vinterperioden (1,5 till max. 4 månader i anslutning till vintersolståndet) för att eliminera solens bidrag och mätdata förbehandlades för att reducera inverkan från värmelagring. Jämförelser av olika förbehandlingsmetoder visade att glidande medelvärdesbildning gav en betydligt säkrare bestämning av värmeförlustmåtten än traditionell medelvärdesbildning. En metod för parning av data befanns vara ett effektivt alternativ för längre mätperioder (3-4 månader runt vintersolståndet) där solens bidrag inte helt kunde försummas.Metodens tillämpning på lågenergihus kräver hög tidsupplösning på mätdata. Resultaten indikerar t.ex. att det inte är tillräckligt med månadsvärden för hushållsel eftersom det introducerar osäkerheter i uppskattade värmeförlustmått. Detta blev uppenbart för passivhusvillorna där spillvärme från hushållsel tillgodoser en relativt sett stor andel av värmebehovet. Tillgång till relevanta och spårbara mätdata, särskilt mätdata som kräver brukarnas medgivande, begränsar därmed möjligheterna att använda metoden på byggnader som endast följts upp enligt Svebys rekommendationer.Behov av fortsatta studier har identifierats avseende huruvida uttorkning av byggfukt kan förändra energisignaturen, och därmed värmeförlustmåtten, för en ny byggnad över tid. Eftersom resultaten indikerar att både brukar- och driftbeteenden kan ha en indirekt påverkan på de från energisignaturen uppskattade värmeförlustmåtten för lågenergihus föreslås fördjupade studier avseende hur mycket detaljeringsgraden på data för brukar- och drift-beteenden kan påverka resultaten. Med tillgång till relevanta mätdata kan metoden användas för att uppskatta klimatskalets effektiva U-värde (inkluderande transmissionsförluster och okontrollerat luftläckage mot uteluft). På så sätt är det möjligt att särskilja byggentreprenörens ansvarsområde från installationsentreprenörens när det gäller en byggnads energiprestanda. Den har därmed potential att utgöra ett komplement till gängse uppföljningar enligt Sveby som är tillämpligt för både äldre, mindre energieffektiva hus och lågenergihus. Vidare studier rekommenderas för att bygga erfarenhet av metodens praktiska tillämpning för olika typer av hus och brukare. Föreliggande rapport kan där användas som stöd vid insamling och analys av mätdata.
|
|
