| 1. |
|
|
| 2. |
- Florén, Claes-Henrik, et al.
(författare)
-
Bone mineral density in patients with Crohn's disease during long-term treatment with azathioprine
- 1998
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - 1365-2796. ; 243:2, s. 123-126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: To ascertain whether patients with Crohn's disease treated with azathioprine maintained bone mineral mass better than patients treated with steroids alone. DESIGN: Retrospective study. SETTING: University Hospital of Malmo, Sweden. SUBJECTS: A total of 59 patients with ileocolonic, ileocaecal or colonic Crohn's disease. METHODS: Bone mass was assessed by dual photon X-ray absorptiometry at the level of L2-L4. RESULTS: Patients treated with a high lifetime dose of steroids (> 5 g prednisolone) had significantly (P = 0.011) lower Z-score of L2-L4 (-0.87 +/- 1.11; 11 SD) than steroid-treated patients, who had received a low dose of prednisolone (< 5 g) (0.08 +/- 1.16 SD). Azathioprine did not negatively influence the steroid effect on bone mineral density. CONCLUSIONS: Azathioprine does not seem to affect bone mineral density by itself. However, by being steroid-saving, it seems to conserve bone mineral mass in patients with Crohn's disease.
|
|
| 3. |
- Florén, Karl, et al.
(författare)
-
Kartering av bentiska naturvärden i Bottniska Viken
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som en del i Havs- och vattenmyndighetens kartläggning av havsbotten längs svenska kusten har bentiska ekosystemkomponenter och naturvärden karterats på översiktlig nivå i Bottniska viken. Karteringen utfördes med hjälp av rumslig modellering baserad dels på befintliga biologiska fältdata, dels på biologiska data från kompletterande undersökningar samt på heltäckande lager över fysiska, kemiska och antropogena variabler. Totalt skapades 17 heltäckande kartor över vegetation och epifauna, sju kartor över infauna samt en karta över sammanlagda bentiska naturvärden.
|
|
| 4. |
- Florén, Karl, et al.
(författare)
-
Kartering av marina naturvärden i Västerbottens län
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som en del i Havs- och vattenmyndighetens kartläggning av havsbotten längs svenska kusten har bentiska ekosystemkomponenter och naturvärden karterats i hög upplösning i Västerbottens län. Karteringen utfördes med hjälp av rumslig modellering baserad dels på befintliga biologiska fältdata, dels på biologiska data från kompletterande undersökningar samt på heltäckande lager över fysiska, kemiska och antropogena variabler. Totalt skapades 11 heltäckande kartor över vegetation och epifauna, fem kartor över infauna, en karta över sikyngel, en karta över Helcom Underwater Biotopes (HUB) samt en karta över bentiska naturvärden.
|
|
| 5. |
- Florén, Karl, et al.
(författare)
-
Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan år 2002 inventeras bottenvegetationen på ett antal dyktransekter längs Gävleborgs läns kust inom den regionala miljöövervakningen, programområde Kust och Hav. Syftet med programmet är att beskriva makrovegetationens artsammansättning, djuputbredning och långsiktiga förändringar. Undersökningen är en del av länsstyrelsens uppdrag att följa miljötillståndet i länet. Resultaten kan användas för miljömålsuppföljning, inom vattenförvaltning och havsplanering, samt som referensdata för verksamheters kontrollprogram. Tång (Fucus spp.), stora fleråriga brunalger som skapar en skogsliknande miljö på hårdbottnar i havet, ges särskilt fokus i miljöövervakningen. Tången är en nyckelart som skapar viktiga livsmiljöer för smådjur och många fiskar, vilka finner mat och skydd i tångskogarna. De fungerar även som uppväxtplatser för fiskyngel.2016 års inventering utfördes under augusti månad av AquaBiota Water Research och Peter Hansson vid Kustfilm Nord AB och omfattade totalt 19 transekter längs länets kust. Resultaten visar att länets inventeringslokaler har god eller hög status. Samtidigt har en generell minskning av uppskattad yttäckning och djuputbredning av tång skett sedan 2014, om än inte statistiskt säkerställd. Minskningen i både yttäckning och djuputbredning kan bero av populationsdynamik där en minskning av tångutbredning är naturlig i samband med generationsväxlingar. Det går dock inte att utesluta antropogen påverkan i form av ökad näringsbelastning eller mer indirekt påverkan orsakade av rubbningar i ekosystemet. Möjligen kan minskningen kopplas till storskaliga förändringar som sker ute i havet då den negativa utvecklingen var begränsad till länets södra del i anslutning till utsjömiljö. Tångens utbredning i övriga delar av länet var i princip oförändrad sedan 2014. Positivt är dock att en viss återhämtning pågår, då en föryngring av tången noterades på de flesta lokaler.
|
|
| 6. |
- Ljunggren, Lars, et al.
(författare)
-
Fiskyngelinventering av grunda kustvikar i Gotlands län 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 2021 genomföres en inventering av fiskyngel i ett antal vikar och kustområden på Gotland. Kustvattnen på Gotland är överlag tämligen tomma på yngel av vårlekande fiskarter. Fiskyngelsamhället domineras av storspigg och småspigg. Vissa vikar hade även inslag av skarpsill och stubb. Generellt fångades få fiskyngel, men enstaka observationen gjordes av ruda, sjustrålig smörbult och strömming. Även detta år bröt Bogeviken mönstret helt genom att domineras av abborre. Glädjande nog hittades abborre även i Histilles, Kyrkbinge och Asunden, dock inte i Lergrav där abborre påträffades 2020. Två välväxta gäddyngel påträffades i Histilles. Resultaten ger ett perspektiv på hur viktiga avsnörda vikar, eller kustnära sjöar, är för kustens abborrbestånd, när rekryteringen inte fungerar i kustmiljön. I princip samtliga undersökta områden har en frodig vegetation som domineras av borstnate, ställvis är inslaget av ålgräs betydande på lite djupare sandbottnar. Det finns enorma arealer som är utmärkta yngelhabitat. Uppväxtmiljöer är ingen begränsande faktor. Inslaget av påväxt av fintrådiga alger är relativt högt, men inte kvävande.
|
|
| 7. |
- Ljunggren, Lars, et al.
(författare)
-
Fiskyngelinventering av grunda kustvikar i Gotlands län 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 2022 genomföres en inventering av fiskyngel i tio vikar och kustområden på Gotland. Kustvattnen på Gotland är överlag tämligen tomma på yngel av vårlekande fiskarter. Resultaten är dock att betrakta som positiva, sett till tidigare års undersökningar. Även i år påträffades abborryngel i Bogeviken, men abborre påträffades också i sex av de andra tio lokalerna. Gädda påträffades bara i en vik, Vägumeviken. Där var tätheten av årsyngel av gädda relativt hög. Baserat på resultaten av tre års yngelinventeringar så framträder Bogeviken som en extremt viktigt rekryteringslokal för abborre på Gotland.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Wijmark, Nicklas, et al.
(författare)
-
Inventering av vegationsklädda bottnar i gotländska kustområden 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna undersökning är en del i det regionala miljöövervakningsprogrammet. Djuputbredning av makroalger och ålgräs undersöktes med hjälp av dykinventering i syfte att följa upp miljökvalitet i fem Gotländska kustvattenområden; Fårösunds vattenområde, Östra Gotlands norra kustvatten, Östra Gotlands södra kustvatten, Västra Gotlands södra kustvatten och Västra Gotlands mellersta kustvatten.Uppföljningen har så långt som möjligt följt bedömningsgrunderna för kustvatten och vatten i övergångszon (Naturvårdsverket, 2007 a). På vissa undersökta lokaler har bedömningsgrunderna inte kunnat uppfyllas fullt ut, t.ex. till följd av grunda djupförhållanden eller att bedömningen behövt baseras på färre arter än vad bedömningsgrunderna kräver. Vilka avsteg som gjorts beskrivs i anslutning till beskrivningen av de aktuella lokalerna. För vissa lokaler har expertbedömning använts för att bedöma status. Totalt undersöktes 8 transekter, varav 2 i Fårösunds vattenområde, 3 i Östra Gotlands norra kustvatten, och en transekt vardera i Östra Gotlands södra kustvatten, Västra Gotlands södra kustvatten och Västra Gotlands mellersta kustvatten. Dessa kustvattenområden har tidigare följts upp inom den regionala miljöövervakningen 2009, 2012 och 2015 (Petersson 2010, 2013, 2016) med undantag för Östra Gotlands Södra kustvatten som inte följdes upp 2015. Beskrivningar och struktur i denna rapport följer till stor del Petersson, 2015 i syfte att underlätta jämförelser med tidigare år.I Fårösunds vattenområde och Östra Gotlands norra kustvatten klassades statusen som hög, i Östra Gotlands Södra kustvatten klassades statusen som otillfredsställande, i Västra Gotlands södra kustvatten klassades statusen som måttlig och i Västra Gotlands mellersta kustvatten klassades statusen som god.3.
|
|
