| 1. |
- Edvall Malm, Disa, 1965-
(författare)
-
Det socio-polisiära handlingsnätet : om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungdomars kriminalitet och missbuk
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övergripande diskuterar avhandlingen olika aspekter av att samhällets system av stöd och kontroll för barn och unga knyts närmare samman. Det handlar om hur samverkan framställs och uppfattas på olika nivåer och hur den konkretiseras i polisens och socialtjänstens arbete kring unga som utvecklat eller bedöms riskera att utveckla kriminalitet och/eller missbruk. Studieobjektet inbegriper övergripande ideologisknivå, lokal/praktisknivå och individuell nivå. Syftet med avhandlingen är att identifiera, beskriva och analysera polisens och socialtjänstens samverkan kring barn och ungas kriminalitet och missbruk. Utgångspunkten är hur; samverkan mellan myndigheterna framställs i offentliga dokument, hur lokala aktörer uppfattar behovet av men också möjligheter, svårigheter och hinder kring samverkan, hur myndigheterna lokalt är organiserade för att aktualisera, handlägga, behandla och avsluta barn och unga, och slutligen vilka barn och unga som denna samverkan kan omfatta. Avsikten är att få en bild av vad denna samverkan på policynivå innebär och sätta detta i relation till hur polis och socialtjänst förstår och skapar sina respektive och gemensamma uppdrag i förhållande till varandra lokalt. I avhandlingen används tre olika empiriska material och olika metoder för analys: Analys av statliga offentliga dokument, kvalitativa intervjuer med poliser, socialarbetare och deras chefer i en kommun och en kvantitativ kartläggning av aktuella ungdomar i kommunen. Handlingsnät som teoretisk grund används för att studera kopplingar mellan de båda myndigheterna och de tre olika nivåerna av studien. Genom att använda handlingsnät blir det möjligt att se hur polisens och socialtjänstens olika uppdrag kopplas samman kring barn och ungas kriminalitet och missbruk.Resultaten av studien visar att det pågår en ettablering av ett socio-polisiärt handlingsnät på den övergripande ideologiska nivån och den lokala kommunala nivån. I policydokumenten förspråkas ett kontrollerande förhållningsätt gentemot ungas kriminalitet. På den lokala nivån handlade det om ett kontrollstödjande förhållningsätt för att motverka både ungas kriminalitet och missbruk. Resultaten av studien visar att socialtjänsten fått ta ett större ansvar för att utreda och verkställa påföljder för ungas kriminella handlingar, samtidigt som det inom socialtjänsten riskerar att utvecklas en logik mera baserad på straffvärdet av den brottsliga handlingen än den unges individuella behov av hjälp och stöd. Studien visar att i polisens och sociatjänstens arbete med enskilda barn och unga finns få möjligheter till samarbete. Dessutom var det få unga personer som samtidigt var aktuella för både polis och socialtjänst, vilket gör det svårt att uppnå något djupare längre samarbete kring enskilda ungdomar under längre tid. Det kan i bästa fall mera handla om en form av remissförfarande från polis till socialtjänst.
|
|
| 2. |
- Söderberg, Christina
(författare)
-
Individriktad brottsprevention : om SSPF och viljan att samverka
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna licentiatuppsats behandlar brottspreventiv samverkan på individnivå, vilket är ett relativt nytt fenomen i Sverige och Skandinavien. Ett specifikt arbetssätt, samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor – SSPF – undersöks i studien och övergripande studeras hur idén om brottspreventiv samverkan i form av SSPF konstrueras och motiveras, hur den tolkas och omtolkas av samverkansparterna samt hur den omsätts i praktik.Det mer specifika syftet med studien är att undersöka brottspreventiv samverkan på individnivå som idé och praktik. Tre olika fokus eller aspekter på detta belyses: policy/struktur; organisation/profession och praktik/familj.De frågeställningar som besvaras i studien och som är kopplade till ovanstående fokusområden är följande: Hur har denna form av samverkan runt unga växt fram och hur motiveras den? Hur ser de organisatoriska förutsättningarna ut och hur upplevs SSPF av samverkansparterna? Slutligen hur interagerar företrädare för samhällets institutioner/ de professionella med familjen?Tre kommuner ingår i undersökningen. Empiriskt material har samlats in genom dokumentstudie, intervjuer i grupp och enskilt med samverkansparterna i de tre kommunerna, genom observationer vid SSPF-möten samt genom en enkät som gick ut till 30 kommuner och stadsdelar i Sverige.Resultaten visar att en koppling finns mellan den allmänna samhällsutvecklingen i stort och brottspreventionens utveckling. Allmänt kan sägas att talet om brottsprevention idag handlar allt mindre om strukturella förklaringar och åtgärder. I stället talas alltmer om kontroll och effektivitet, vilket bland annat innebär tidiga upptäckter och snabba insatser. För att lyckas med detta behöver samverkan komma till stånd. Resultaten visar också att polisens roll i individriktad prevention har blivit viktigare och framträder som den tydligaste aktören i SSPFsamverkan.Gällande förutsättningarna för SSPF-arbetet visar studien att såväl organisatoriska förutsättningar som exempelvis stabilitet i organisationer och implementeringsmöjligheter, som möjligheter till informationsutbyte på individnivå mellan parterna spelar stor roll för arbetet. De professionella bildar allians där den gemensamma bilden av den unge skapar mening. En spänning mellan stöd och kontroll blir synlig i SSPF-arbetet, likväl som en sorts likriktning, där poliser agerar socialarbetare och socialtjänsten talar om mer kontroll. Allians bildas också mellan professionella och föräldrar, vilket främst syftar till ökad kontroll runt den unge, men också till att stärka stödet till den unges föräldrar. De professionellas strävan efter ett nytt sätt att arbeta för att göra det bättre för målgruppen blir trots allt tydligt i studien.
|
|
