| 1. |
- Fornstedt, Helena, 1986-, et al.
(författare)
-
The history of emissions - a graphic energy narrative
- 2021
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This is a presentation of our ongoing work with a comic book presenting a narrative of the climate crisis and the needed transition to a low carbon world. The book starts with a description of the current situation of temperature rise and increasing greenhouse gas emissions. Then it gives an account of what is very likely to happen if this does not stop. The five pages presented in the exhibition represent the part of, the book where we highlight how entangled our industrial development is with fossil fuel energy. After that, the book goes on to describe prevalent ideas that make the transitions hard. We talk about economic growth, morality, and our western view on time, liberty and technology. The book ends with a suggestion of how a transition away from fossil fuels might come about. This is a popular science project aimed to raise awareness of these issues.
|
|
| 2. |
- Andersson, Johnn, et al.
(författare)
-
Towards a socio-techno-ecological approach to sustainability transitions
- 2024
-
Ingår i: Environmental Innovation and Societal Transitions. - 2210-4224 .- 2210-4232. ; 51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The literature on sustainability transitions departs from the idea that social and environmental problems call for transformative change but employs socio-technical frameworks that treat nature as a passive context. In this paper, we argue that transitions research should adopt a socio-technoecological approach that accounts better for ecological elements. To take steps in this direction, we review adjacent literature that engages with socio-ecological and socio-techno-ecological systems concepts. Based on insights from this literature, we discuss emerging topics for the development of a socio-techno-ecological transitions framework. Our contribution paves the way for further theoretical development and empirical validation by motivating, contextualizing and sketching a roadmap towards a more comprehensive approach to transitions research.
|
|
| 3. |
- Askfors, Ylva, 1985-, et al.
(författare)
-
The clash of managerial and professional logics in public procurement : Implications for innovation in the health-care sector
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Management. - : ELSEVIER SCI LTD. - 0956-5221 .- 1873-3387. ; 34:1, s. 78-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article addresses the enactment of public procurement and its influence on adoption and diffusion of innovation, using a case study of public procurement of a low-tech medical device innovation in Swedish healthcare. Based on interviews and documentation, the article illustrates the various perspectives of the different professions involved in the complex task of setting the requirement specification for the tender. The technology identities of the medical device (innovation) are constructed and negotiated by the actors: procurement administrators, health-care professionals and suppliers within the adoption space. Examining the enactment of the procurement process as part of the adoption space is a way to deepen our understanding of the social component within public procurement.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fornstedt, Helena
(författare)
-
Cultural Rhetoric in Onshore/Offshore Project Work : How Swedish IT Consultants Talk About 'the Indian Team' and What This Means in Terms of Power
- 2019. - 1
-
Ingår i: Cases in Critical Cross-Cultural Management. - New York and London : Routledge. - 9780815359340 ; , s. 100-112
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Through 13 interviews, this chapter describes the way in which Swedish ‘onshore’ IT consultants construct the identity of both themselves and their Indian ‘offshore’ colleagues. The chapter highlight how a rhetoric of cultural difference can function as a deflective shield hiding intersections of other explanations. The intersections hiding behind the notion of ‘culture’ in this case were closely tied to power and identified as 1) a construction of ‘the Swedish way of work’ as superior, 2) the Indian team being ‘dehumanized’ and organized as “a machine”, evaluated with quantitative performance measurements, 3) the Swedes’ power proximity as well as 4) the Indian site working with poorer technical infrastructure.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Fornstedt, Helena, 1986-
(författare)
-
Energin i botten - då är elförbrukningen på topp
- 2020
-
Ingår i: Örnsköldviks Allehanda. - 1104-0378.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ni vet den där tiden på dygnet när man precis kommer hem från jobbet. Den där stunden då arbetspasset på jobbet övergår i arbetspasset hemma. Gnälliga barn sätts framför TVn. En trött förälder lagar mat och lyssnar på musik. Den andra föräldern slänger in dagens skörd av smutsiga dagiskläder i tvättmaskinen och sätter på torktumlaren av bara farten.Den tiden, den stunden på dagen då alla människors energi ligger i botten — då ligger energiåtgången i elnätet på topp. Spisen, TVn, stereon, tvättmaskinen, torktumlaren och alla lamporna är igång samtidigt. Och inte bara hemma hos mig, det är samma sak i nästan alla andra hushåll. Elförbrukningen kan vara så mycket högre då att ett extra kolkraftverk måste hållas igång bara för att klara av de enstaka timmarna. I Stockholm har de ett, mitt i stan som bara behövs de där få timmarna. Ingen tycker om det, men ingen kan ta bort det utan att riskera ett elavbrott. Vi som ville sluta med fossil energi och bli så där fint fossilfria, men så tar vi till ful-el från kolkraft för att klara av de där timmarna vid middagstid...Jaha, tänker du, om jag skippar tvättmaskinen, torktumlaren och TV där vid sex-sjusnåret, gör det så stor skillnad? Nej, det gör det förstås inte. Så mycket el gör inte ett enskilt hushåll av med. Men om vi kunde få många människor att avstå el-krävande aktiviteter under dygnets mest kritiska timmar, så skulle vi kunna jämna ut el-förbrukningen och stänga de där kolkraftverken. Ett sätt att få ner el-topparna är att låta helt vanligt folk bli medvetna om dem.En forskningsgrupp under ledning av Cajsa Bartusch har provat det på villaägare i Sala. Istället för att låta kunderna där betala för den mängd el som de förbrukade under en månad, satte de ett pris baserats på de fem tillfällen under månaden då de använde mest el. Då började folk förstå att det fanns el-toppar och att det gick att hålla dem nere. Med den nya pris-modellen minskade villaägarnas totala el-förbrukning med 8,4% på vintern (då folk använder mycket el) och 15,6 % på sommaren. En märkbar minskning som skulle kunna minska elnätsägarnas kostnader och i förlängningen kostnaderna för oss användare. Trots detta använder bara 18 av 170 elnätsbolag betalmodeller som liknar denna...I min elräkning kan man inte få syn på några el-toppar. Därför har jag glatt satt på alla möjliga maskiner när jag kommer hem från jobbet. Nu vet jag mer och kan ändra detta, men jag är ju bara en person. Men om elnätsbolagen gjorde folk medvetna om problemet med el-toppar skulle det vara en annan sak. Det trevliga med det här problemet är nämligen att samtidigt som man gör folk medvetna om det, kan man bjuda in dem till att bli en del av lösningen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fornstedt, Helena, 1986-
(författare)
-
I år kanske kvinnorna kan plussa upp i välmående?
- 2020
-
Ingår i: Örnsköldsviks allehanda. - Örnsköldsvik. - 1104-0378.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Snart kommer julen, en ensammare jul än vad vi är vana vid. Det kommer att vara jobbigt för många. Det är redan jobbigt för många.Gemenskap är en viktig del i att det ska bli en god jul, det fann två amerikanska psykologiforskare i en studie om jullycka. Studien visade att människor som såg julfirandet som en tid för gemenskap med familj och släkt var lyckligare än genomsnittet. När nu corona-julen står för dörren är det lite missmodigt att läsa det. Den där gemenskapen ska vi ju undvika just nu. Undvika på grund av ett virus som vi inte ser. Undvika för att en icke-människa just nu styr oss. Hade inte människan övervunnit och tyglat naturen? Det har vi ju trott sen 1600 talet när Francis Bacon var i farten och talade om att vetenskapen skulle användas för att göra människan till naturens herre. En idé som blev poppis bland vetenskapsmän och ingenjörer under industriella revolutionen, för att sedan förbli dominerande fram till våra dagar. Människan har makten och naturen böjer sig under oss. Vi har kanske makt men inte kontroll. När vi skövlat skogar har fladdermöss drivits närmare oss och med dem kom viruset. Ett virus som styr själva julen! Vi som skulle vara herrarna finner oss begränsade på ett sätt vi inte trodde var möjlig för bara ett år sedan. Går det att få till en god corona-jul? Kanske. Enligt studien upplevde religiösa högre grader av jul-lycka. Hållbar konsumtion inverkade också positivt. Män mådde bättre än kvinnor. Kvinnorna var mer stressade, kanhända för att de ofta tvingas axla rollen som projektledare för julfirandet. Om jul-projektet blir mindre i år kanske kvinnorna kan plussa upp lite i välmående?Forskarna kunde till sin förvåning inte finna att folk som hjälpte andra under julen blev lyckligare av det. Kanske på grund av att det ledde till mer stress - en sak till att hinna med. Trots att vi talar om julen som en tid för generositet brukar få av oss lägga energi på att hjälpa andra just då. Ja, vi kanske ger några slantar extra till välgörenhet men inte så många att vi tvingas dra in på något annat. Många av oss vill ha en god jul för oss själva. Vi vill varken tänka på människor utanför julefridens inre krets eller på naturen i annan skepnad än en julgran. Ändå är det en jul i de förtecknen vi står inför. Det blir en jul då vi tvingas inse att sättet vi utnyttjar naturen slår tillbaka på oss. Men också en jul då vi gör något som många av oss sällan gör, vi avstår något som betyder något för oss själva för att hjälpa andra. Kanske gör det oss inte lyckligare men trots den sociala distansen gör det oss lite mer sammanbundna, mer solidariska. Kanske kan det få vara det vi i år lägger i orden 'en god jul'.
|
|
