| 1. |
- Eriksson, Helena, 1971, et al.
(författare)
-
Mortality from cardiovascular disease in a cohort of Swedish seafarers
- 2020
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0340-0131 .- 1432-1246. ; 93:3, s. 345-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The aim of this study was to investigate whether Swedish seafarers have increased mortality from cardiovascular disease compared with the general population. Methods: Register-based longitudinal cohort study of 85,169 Swedish seafarers where all subjects with a minimum of 30days service registered in the Seafarers’ Register 1985–2013 were included. Mortality from coronary heart disease, cerebrovascular disease and total mortality for comparison were analysed by calculating standardised mortality ratios (SMRs), with 95% confidence intervals (CIs). Mortality was further analysed by gender, duty on board, type of vessel, and over time. Results: There was no increase in either mortality from cardiovascular disease or total mortality for seafarers, who had worked solely on passenger ferries. Mortality from coronary heart disease and cerebrovascular disease was increased for male seafarers < 46years old who had worked on different types of vessels, SMR 1.48 (95% CI 1.06–2.01) and SMR 1.93 (95% CI 1.16–3.02), respectively. Analysing the seafarers by duty showed significantly increased SMRs from coronary heart disease in males aged < 46 of the categories “deck crew” and “engine officer/crew (ever)”. The total mortality for seafarers who had worked on different types of vessels was increased; males SMR 1.05 (95% CI 1.02–1.09) and females SMR 1.17 (95% CI 1.04–1.30), but decreased over time. Conclusions: No increased mortality on passenger ferries but younger male seafarers on different types of vessels had increased mortality from cardiovascular disease. Reduction of hazardous occupational exposures onboard is important, such as shift work, stress and noise.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Forsell, Karl, et al.
(författare)
-
Benzene Exposure and Biomarkers in Alveolar Air and Urine Among Deck Crews on Tankers Transporting Gasoline
- 2019
-
Ingår i: Annals of work exposures and health. - : Oxford University Press. - 2398-7316 .- 2398-7308. ; 63:8, s. 890-897
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- INTRODUCTION: Increased rates of leukaemia have been found among tanker crews. Occupational exposures to the leukomogen benzene during loading, unloading, and tank cleaning are possible causes. Studies on older types of tankers carrying gasoline with most handling being done manually have revealed important exposures to benzene. Our study explores benzene exposures on tankers with both automatic and manual systems. Correlations between benzene exposure and benzene in alveolar air (AlvBe), benzene in urine (UBe), and trans,trans-muconic acid (ttMA) in urine were investigated.METHODS: Forty-three male seafarers (22 deck crewmembers and 21 not on deck) on five Swedish different product and chemical tankers transporting 95- or 98-octane gasoline were investigated between 1995 and 1998. The tankers used closed systems for the loading and unloading of gasoline but stripping and tank cleaning were done manually. Benzene in respiratory air was measured using personal passive dosimeters during a 4-h work shift. Samples for biomarker analyses were collected pre- and post-shift. Smoking did occur and crewmembers did not use any respiratory protection during work.RESULTS: The average 4-h benzene exposure level for exposed was 0.45 mg m-3 and for non-exposed 0.02 mg m-3. Benzene exposure varied with type of work (range 0.02-143 mg m-3). AlvBe, UBe, and ttMA were significantly higher in post-shift samples among exposed and correlated with exposure level (r = 0.89, 0.74, and 0.57, respectively). Smoking did not change the level of significance among exposed.DISCUSSION: Benzene in alveolar air, unmetabolized benzene, and ttMA in urine are potential biomarkers for occupational benzene exposure. Biomarkers were detectable in non-exposed, suggesting benzene exposure even for other work categories on board tankers. Work on tankers carrying gasoline with more or less closed handling of the cargo may still lead to significant benzene exposure for deck crewmembers, and even exceed the Swedish Occupational Exposure Limit (OEL; 8-h time-weighted average [TWA]) of 1.5 mg m-3.
|
|
| 4. |
- Forsell, Karl, et al.
(författare)
-
Cancer incidence in a cohort of Swedish merchant seafarers between 1985 and 2011
- 2022
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer. - 0340-0131 .- 1432-1246. ; 95:5, s. 1103-1111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: Lung cancer, mesothelioma and several lifestyle-associated cancer forms have been reported more common in merchant seafarers. However, few studies reflect recent occupational settings and women seafarers are usually too scarce for meaningful analyses. We conducted a study on cancer incidence between 1985 and 2011 in a Swedish cohort consisting of male and female seafarers.METHODS: All seafarers in the Swedish Seafarers' Register with at least one sea service between 1985 and 2011 and a cumulated sea service time of ≥ 30 days (N = 75,745; 64% men, 36% women; 1,245,691 person-years) were linked to the Swedish Cancer Register and followed-up until 31 December 2011. Standardized incidence ratios (SIR) were calculated with the general population as reference.RESULTS: There were 4159 cancer cases in total, with 3221 among men and 938 among women. Male seafarers had an increased risk of total cancer (SIR 1.05; 95% CI 1.01-1.09), lung cancer (SIR 1.51; 95% CI 1.35-1.67) and urinary bladder cancer (SIR 1.17; 95% CI 1.02-1.33). Several lifestyle-associated cancer forms were more common in men. Previous work on tankers was associated with leukaemia (SIR 1.41; 95% CI 1.00-1.86). The risk of cancer decreased with a start as a male seafarer after 1985, with a significant trend for total cancer (P < 0.001), lung cancer (P = 0.001) and, for tanker seafarers, leukaemia (P = 0.045). Women seafarers had an increased risk of lung cancer (SIR 1.54; 95% CI 1.23-1.87) but the risk of total cancer was not increased (SIR 0.83; 95% CI 0.78-0.89).CONCLUSIONS: In this cohort of merchant Swedish seafarers 1985-2011, the risk of total cancer was increased in men but not in women compared to the general population. Lung cancer was increased in both genders. The risk of cancer seems to decrease over the last decades, but better exposure assessments to occupational carcinogens and longer observation times are needed.
|
|
| 5. |
- Forsell, Karl, 1975-
(författare)
-
Health hazards and cancer in relation to occupational exposures among Swedish seafarers
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores health hazards for seafarers in the Swedish merchant fleet, and occupational risks for lung cancer, mesothelioma and hematologic malignancy (HM). A special focus has been exposure to benzene and biomarker levels for work on product or chemical tankers during the mid-1990’ies.In a case report, we describe two cases of mesothelioma and two cases of lung cancer having worked in the engine room. Cumulative exposure to asbestos were up to 5 fibreyears. Other exposures were carcinogenic PAHs and nitroarenes. A web-based survey to active seafarers in the Swedish merchant fleet revealed noise, the risk of accidents, whole-body vibrations and ergonomic strain as main work environment problems. General health, work ability and safety climate were all rated high. Associations were found between lower airway symptoms and soot (PR 2.4, 95% CI 1.1-5.1) and between hearing impairment and noise exposure (PR 1.5; 95% CI 1.3–1.7). Iso-strain was especially common in the service department. Twenty-two percent of men and 45% of women had been subjected to harassments. The tanker study showed a geometric mean for benzene exposure of 0.45 mg/m3 (4hTWA) during a work shift, with a wide range (0.02-143 mg/m3). Correlations were found between exposure and benzene in alveolar air (p<0.0001), unmetabolised benzene in urine (p<0.0001) and ttMA in urine (p=0.0011). All biomarkers increased significantly during work (p<0.002). In a case-referent study with the observation period 1985 to 2014, the OR for HM was 1.32 (95% CI 0.86-2.02) if work on tankers had started before 1985 and with a cumulated tanker service of at least five years. If work on tankers had started after 1985, the OR was 0.85 (95% CI 0.51-1.43).In conclusion, health hazards in today’s seafaring relate to physical, chemical and psychosocial factors. Work on tankers with mixed open and closed cargo systems might have led to important benzene up-take. Possibly, the risk for HM for seafarers on tankers has decreased during the last decades.
|
|
| 6. |
- Forsell, Karl, et al.
(författare)
-
Hematologic malignancy in tanker crewmembers : a case‐referent study among male Swedish seafarers
- 2020
-
Ingår i: American Journal of Industrial Medicine. - : John Wiley & Sons. - 0271-3586 .- 1097-0274. ; 63:8, s. 685-692
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Work on Swedish petroleum tankers before the late 1980s has been associated with an increased risk of hematologic malignancy (HM). Since then, ship modernizations have decreased occupational exposure to gases, including the carcinogen benzene. We explored the risk of HMs in Swedish seafarers who had worked on newer types of tankers.METHODS: A case-referent study in male seafarers from a cohort of all Swedish seafarers was set up by record linkage with the Swedish Cancer Registry using the subjects' personal identification number. For each case (N = 315), five referents were randomly chosen from within the cohort, matched by birth year and three different periods of first sea service (<1985, 1985-1991, and ≥1992). Information on the type of ship and dates of service was retrieved from the Swedish Seafarers' Registry. Odds ratios (OR) were calculated by conditional logistic regression together with 95% confidence intervals (CI).RESULTS: The OR of HM was 1.07 (95% CI, 0.80-1.42) for work on tankers. In seafarers that had started to work on tankers ≥1985, the OR was 0.85 (95% CI, 0.50-1.43). For those who started to work on tankers before 1985, the OR was 1.17 (95% CI, 0.84-1.21) and 1.32 (95% CI, 0.86-2.03) if the cumulative time on tankers exceeded 5 years of service. In this last group, the OR of multiple myeloma was 5.39 (95% CI, 1.11-26.1).CONCLUSION: Although limited by crude exposure contrast and a short follow-up, work on tankers after 1985 was not associated with an increased risk of HM among Swedish seafarers.
|
|
| 7. |
- Forsell, Karl, 1975, et al.
(författare)
-
Lung cancer and mesothelioma among engine room crew--case reports with risk assessment of previous and ongoing exposure to carcinogens.
- 2007
-
Ingår i: International maritime health. - : Via Medica. - 1641-9251 .- 2081-3252. ; 58:1-4, s. 5-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to illustrate, by means of case reports on occupational exposure in four men with cancer, the hazards of previous and ongoing carcinogenic exposures in ships' engine rooms. Several cases of cancer occurred within a few years among the engine room crew of a passenger ferry. An investigation was undertaken to establish the number of cases, the types of cancers involved, and their possible relation to work.Nine cases of cancer among crew members of the ferry were reported between 2001 and 2006, six of which occurred in crew working in the engine room. During the investigated time period, 65 men had been employed in the engine room (mean age 40, range 16-65, years). Four cases were referred to our department. Medical history, personal risk factors and specific diagnoses were collected by medical examinations and from the medical files. An experienced occupational hygienist evaluated work-related exposure to carcinogens.Two engine room ratings contracted lung cancer at the age of 54 and 61, respectively. Both men had been smokers for many years (33 and 45 years, respectively). One engine room rating and one electrical engineer were diagnosed with mesothelioma at the age of 61 and 63, respectively. All four had started to work in engine rooms between 1959 and 1967. Carcinogenic exposure included asbestos, with an estimated cumulative exposure of 2-5 fibreyears/mL, as well as polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) and nitroarenes from oils, soot and engine exhaust.For the lung cancer cases, smoking and asbestos exposure were considered clear risk factors, and PAHs and nitroarenes possible risk factors. For the mesothelioma cases, former asbestos exposure was considered a causal factor. Asbestos can still be present on ships. Steps should be taken to reduce the exposure to asbestos, PAHs and nitroarenes, and smoking.
|
|
| 8. |
- Forsell, Karl, et al.
(författare)
-
Miljöhälsorapport barn i norr 2021 : Barns hälsa och miljö i norra Sverige
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport behandlar barns hälsa och miljöi Sveriges fyra nordligaste län, och baserasfrämst på nationella barnmiljöhälsoenkäter,särskilt den senaste från 2019. Dessa enkätundersökningarom tre åldersgrupper ger en bildav hur de som svarat upplevt barnens miljöochhälsoförhållanden, men har inte syftet attvetenskapligt fastställa samband mellan orsakoch verkan. Därför beskrivs enkätresultaten iljuset av bredare kunskaper, främst från forskningoch objektiva mätningar. Resultaten gerockså en viktig signal om hur läget och trendernaär i förhållandet till olika mål som berörmiljö och hälsa. De globala målen för hållbarutveckling som är grunden för Agenda 2030inrymmer i många fall de svenska miljö- ochfolkhälsomålen.Andelen barn i norra Sverige som rapporteratsha astma och/eller allergisk snuva har ökatfrån enkäten 2011 till enkäten 2019, och i denäldsta åldersgruppen (12-åringar) uppges astmavanligare i norra Sverige än i resten av landet.För besvär som upplevs bero på problem i inomhusmiljönses inga tydliga skillnader varkensedan förra enkäten eller mellan norra Sverigeoch övriga delar av landet. Trots att en ganskastor andel rapporterar att de har fuktskador ibostaden, så är det få som uppger att miljöni bostaden leder till besvär. Bland 12-åringarnaanges skolmiljön mer ofta orsaka besvär.Enligt enkäten utsätts nu endast cirka 1 % avbarnen för miljötobaksrök i bostaden, vilketkan jämföras med att drygt 6 % av de gravida inorra Sverige 2003 rökte under graviditeten .Var tionde tolvåring i norra Sverige lyssnardagligen på musik i hörlurar med hög volym.Fyra procent uppges ha tinnitus. Vidare uppgervar femte tolvåring att de blir mycket störda avljud när de är i skolan. I samma grupp har 12% svårt att somna på grund av trafikbuller.Luftkvaliteten utanför bostaden upplevs avsvarande från norra Sverige vara bättre jämförtmed övriga landet och skillnaden tycks haökat mellan 2011 och 2019. En lägre andel avtolvåringarna besväras ofta eller ibland av luktfrån bilavgaser i norra Sverige jämfört med iövriga landet, däremot förekommer hos en högreandel av barnen i norra Sverige vedeldningi bostaden. Andelen med vedeldande grannarhar dock tydligt minskat sedan 2011.Att ha sitt dricksvatten från egen brunn ärvanligast i Jämtland, övriga län ligger närmarelandet i övrigt. Samtidigt är andelen som testatsitt vatten från egen brunn lägst i Jämtland. Avde som testat uppgav dock ingen att vattnetbedömts otjänligt. Enkäten efterfrågade dockinte vad som testats, det är exempelvis oklartom testerna omfattat även arsenik och radon.Enligt enkäten uppnår knappt 40 % av barneni norra Sverige Livsmedelsverkets rekommenderadeintag av fisk (2-3 ggr/vecka). Närdet gäller fisk med risk för högt innehåll avmiljögifter så var det ovanligt med ett högreintag än Livsmedelsverkets rekommenderademaxintag.Rapporten berör utöver vad som ovannämnts ytterligare några områden av betydelse,t ex fysisk aktivitet och solskydd. Dendiskuterar också möjligheter till förbättringarav miljö-hälsosituationen i norra Sverige, ochutgör därmed ett underlag till det lokala ochregionala förändringsarbetet . Satsningar för attfå ner rökvanor i befolkningen är ett slåendeexempel på att man inom relativt kort tid kanfå effekter – och att miljöhälsoenkäter är ettbra verktyg för att följa ett förändringsarbete.Nästa enkät om barns hälsa och miljö i norraSverige beräknas genomföras 2027.
|
|
| 9. |
- Forsell, Karl, et al.
(författare)
-
Work environment and safety climate in the Swedish merchant fleet
- 2017
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0340-0131 .- 1432-1246. ; 90:2, s. 161-168
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: To get knowledge of the work environment for seafarers sailing under the Swedish flag, in terms of safety climate, ergonomical, chemical and psychosocial exposures, and the seafarers self-rated health and work ability.METHODS: A Web-based questionnaire was sent to all seafarers with a personal e-mail address in the Swedish Maritime Registry (N = 5608). Comparisons were made mainly within the study population, using Student's t test, prevalence odds ratios and logistic regressions with 95% confidence intervals.RESULTS: The response rate was 35% (N = 1972; 10% women, 90% men), with 61% of the respondents working on deck, 31% in the engine room and 7% in the catering/service department (1% not classifiable). Strain on neck, arm or back and heavy lifting were associated with female gender (p = 0.0001) and younger age (below or above 30 years of age, p < 0.0001). Exposures to exhausts, oils and dust were commonly reported. Major work problems were noise, risk of an accident and vibrations from the hull of the ship. The safety climate was high in comparison with that in land-based occupations. One-fourth had experienced personal harassment or bullying during last year of service.CONCLUSIONS: Noise, risk of accidents, hand/arm and whole-body vibrations and psychosocial factors such as harassment were commonly reported work environment problems among seafarers within the Swedish merchant fleet.
|
|
| 10. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
PFAS i blod – modellering av exponering via dricksvatten
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att undersöka sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i dricksvatten (DV) och i serumprover från befolkningsgrupper som druckit PFAS-förorenat DV under lång tid. Målet var att utveckla en populationsmodell där PFAS-halter i serum kan uppskattas från PFAS-halter i DV och exponeringstid för detta DV. I projektet användes redan publicerade resultat från studier av PFAS-halter i serum och DV, omfattande anställda vid Arvidsjaurs flygplats (brunnsvatten), permanent/fritidsboende i närheten av Luleå flygplats (brunnsvatten), permanent/fritidsboende i närheten av Visby flygplats (brunnsvatten), och invånare från Uppsala (kommunalt DV). En grupp vuxna från Karlshamn (kommunalt vatten) fick representera populationer som druckit rent DV. Linjära regressionsanalyser visade starka samband mellan uppmätta PFAS-halter i serum och DV. PFHxS uppvisade den högsta kvoten mellan halt i serum och DV (ca 100), medan PFHxA och PFBS hade kvoter i intervallet 1-2. Skillnaderna i kvoter, som illustrerar hur effektivt PFAS bioackumuleras i kroppen från DV, är relaterad till hur länge olika PFAS stannar i kroppen efter avslutad exponering (halveringstider). PFAS med långa halveringstider (PFOA, PFHxS, PFOS) hade klart högre kvoter, och därmed högre bioackumulering, än PFAS med korta halveringstider (PFHxA, PFBS). I separata regressionsanalyser observerades lägre kvoter mellan PFAS-halt i serum och DV hos kvinnor än hos män, vilket antyder att kvinnor inte bioackumulerar de studerade PFAS från DV i lika hög grad som män. Befolkningen i Sverige exponeras för PFAS från andra källor än DV, vilket leder till bakgrundshalter av PFAS i serum även bland dem som inte druckit förorenat DV. Resultaten från regressionsanalyserna användes för att uppskatta vid vilka halter av PFAS i DV som det med stor sannolikhet går att upptäcka PFAS-halter i serum som ligger över bakgrundshalterna. Dessa PFAS-halter i DV varierade mellan olika PFAS, från ca 50 ng/L för PFOA till ca 100 ng/L för PFOS. Dessa halter ligger mycket högre än de som normalt uppmäts i kommunalt och enskilt DV i Sverige, och representerar halter i starkt förorenade områden. Med den relativt enkla populationsmodell som utvecklats i projektet kan man beräkna hur halterna av PFAS i serum påverkas av PFAS-halterna i DV. Dessutom kan man beräkna hur PFAS-halterna i serum påverkas av exponeringstiden för det förorenade DV, samt hur halterna minskar i serum efter övergång till rent DV. Som ingångsvärden i modellen användes de bakgrundshalter av PFAS i serum och kvoter mellan serum/DV-halter av PFAS som tagits fram i regressionsanalysen. Dessutom utnyttjades de halveringstider som tagits fram för de som arbetade (och konsumerade PFAS-förorenat DV) vid Luleå flygplats, samt en population vuxna från Canada. I ett test av modellen jämfördes de modellerade halterna av PFOA, PFHxS och PFOS i serum med uppmätta halter i tre populationer från Sverige (Ronneby), Italien (Veneto) och Arnsberg (Tyskland) som druckit förorenat DV under lång tid. Jämförelsen visade att modellen på ett bra sätt uppskattar variationen av halterna i serum i populationen, men att den underskattar medelhalterna, om medianen används vid jämförelsen. Om de modellerade medelvärdena (artimetiskt medelvärde) istället används i jämförelsen med de uppmätta medianerna, ligger de modellerade och uppmätta medel-halterna nära varandra. De observerade skillnaderna kan bero på att den regressionsanalys som användes för att ta fram ingångsvärdena i modellen påverkat fördelningen av värdena på ett sätt som inte helt överensstämmer med fördelningen i de studerade populationerna. Eliminering av PFAS efter övergång till rent DV modellerades också. Som exempel användes haltdata från de Ronnebybor som druckit förorenat DV under lång tid. Som slutpunkt i modelleringen användes den serumhalt som i medeltal representerar ett långsiktigt intag av PFAS i nivå med det tolerabla veckointaget (serumTVI), som EFSA tagit fram i sin senaste riskbedömning. SerumTVI är uppskattat för en summa-halt av PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS i serum (6,9 ng PFAS4/ml). Modelleringen pekar mot en stor variation i den tid det tar innan serumTVI nås i en befolkningsgrupp efter byte till rent DV. Den kortaste tiden modellerades till 14 år och den längsta till längre än en livstid. Resultaten i projektet uppmuntrar till fortsatt utveckling av modellen för uppskattning av PFAS-halter i serum från uppmätta halter i DV.
|
|
