| 1. |
|
|
| 2. |
- Enochsson, Ann-Britt, 1956-, et al.
(författare)
-
Digitala medier och verktyg i förskolan
- 2021. - 2nd
-
Ingår i: Förskollärarens metod och vetenskapsteori. - Stockholm : Liber. - 9789147106585 ; , s. 97-108
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Enochsson, Ann-Britt, et al.
(författare)
-
Student teachers discussing literature : A comparison between online and offline discussions
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- An important element in the professional development of student teachers in most European countries is their progression towards becoming reflective practitioners - reflecting on and in practice (Schön, 1987) - and this can be evidenced in both oral and written forms of assessment. These two evaluative processes - oral feedback (for example in seminars) and written reflections (for example in reflective journals or assignments) are seen as different modes; some students who do not perform well in writing might be better in oral discussions, and vice-versa. A key difference in terms of how these two modes are performed is that while oral discussion is generally interactional, written assignments are typically completed in solitude. Thus students who prefer written mode do not get the same feedback as in a discussion, while those who prefer discussion may struggle with the lone nature of the written form. In this paper we compare outcomes of student teachers use of both oral classroom and written online-forum discussions for reflections on course literature, with the aim of examining each mode in facilitating reflective practice. Initial findings indicate that both modes have benefits and drawbacks. Further analysis which explores the interaction between modal preference and modal presentation, and the implications for online peer-collaboration, are discussed
|
|
| 4. |
- Forsling, Karin
(författare)
-
Children’s Cultural Backpack and Preschool Education : A Design-Based Study in a Swedish Preschool
- 2021
-
Ingår i: Connecting disciplinary literacy and digital storytelling in K-12 education. - : IGI Global. - 9781799857709 ; , s. 169-191
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter centres on how children’s informal acquisition of textual knowledge is used or not used when children and teachers interact in formal literacy situations involving digital tools in preschool. When an interactive learning environment becomes meaningful in the eyes of children, there is potential for creativity and learning and children become competent agents in their own context and cultural en-vironment. The empirical starting point for the chapter is qualitative observations made for a research project at a Swedish preschool. The study was organised as design-based research. The study displayed an interesting dimension of interaction in which the child had or assumed agency in dialogue with an adult. This involved occasions when the teacher was responsive to understanding the child’s cultural backpack. The study is based on didactic design theories. The perspective adds to the understanding of learning in relation to human sign-creating activities.
|
|
| 5. |
- Forsling, Karin
(författare)
-
Collegial Learning and Digital Literacy Education in a Swedish Preschool
- 2023
-
Ingår i: Early Childhood Education Journal. - : Springer. - 1082-3301 .- 1573-1707.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on preschool teachers’ collegial learning in relation to children's use of digital learning tools in preschool. The aim of the study was to investigate how preschool teachers understand, change, and improve learning situations when digital tools are used, under the supervision of a film educator, a preschool colleague, and a researcher. The results show how five dedicated teachers, without a special interest in digital tools, started using tablets in preschool as a learning tool to achieve the goals in the curriculum regarding communication. The experiment model used in the study is based on design-oriented theories. The design-based experiment provided an opportunity for in-depth reflection among the teachers and a meeting place for collegial learning processes, which can in turn lead to preschool development.
|
|
| 6. |
- Forsling, Karin
(författare)
-
Cooperation for developing digital competence in preschool - Challenges for teacher education - students - practicum preschools
- 2022
-
Ingår i: Cogent Education. - : Taylor & Francis. - 2331-186X. ; 9:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article focuses on preschool teacher education in Sweden. The purpose of the study is to explore and analyse opportunities for and impediments to cooperation around digital competence among three groups: preschool teacher students, local teacher educators, and teacher educators at a university. The study presented in the article is performed through focus group discussions. It has proceeded analytically from the design theory concept agency. The results show the three groups diverse statements. The informants agree primarily about the status of preschools in terms of the supply and use of digital resources. The greatest difference emerges about the cultural resources-if, how, and why the digital resources are used. Despite the negative experiences of the students, the discussions reveal a concrete desire for cooperation in all three focus groups, emphasizing the importance of using preschool teachers as a resource for development of digital competence.
|
|
| 7. |
- Forsling, Karin
(författare)
-
Design för lärande med digitala verktyg i förskolan
- 2020
-
Ingår i: Kapet (elektronisk). - Karlstad : Karlstads universitet. - 2002-3979. ; 16:1, s. 26-45
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln presenteras en mindre studie som genomfördes i två förskolor i en svensk kommun fyra år innan Lpfö18 trädde i kraft. Resultaten kan vara ett stöd för förskoleverksamheter där man av olika skäl ännu står i början av digitaliseringsprocessen. Studien har en designteoretisk utgångspunkt. Studien beskriver förhållanden som är vanligt förekommande i en predigital förskoleverksamhet. Resultatet visar hur de två undersökta förskolorna hanterar uppdraget på två helt skilda sätt. Den ena förskolans arbete utvecklas och blir framgångsrikt. Den andra förskolan väljer av olika skäl bort möjligheterna och utvecklingen av den digitala kompetensen avstannar. I analysen tolkas orsakerna till detta.
|
|
| 8. |
- Forsling, Karin, et al.
(författare)
-
Design för skrivkraft. Lärares erfarenheter av skrivandets roll i unga elevers identitetsutveckling
- 2020
-
Ingår i: Bildning, utbildning, forskning. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789179298449 ; , s. 94-109
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Artikelns syfte är att belysa och analysera lärares reflektioner över hur skrivundervisning och skrivlärande i tidiga skolår kan bidra till elevers identitetsskapande och delaktighet i en textkomplex samtid. Studien som ligger till grund för artikeln utgår från designorienterad teori som hjälper oss förstå lärande i relation till ett sammanhang och till de förutsättningar som skapas för lärande i olika miljöer och situationer (Leijon & Lindstrand, 2012). Designorienterad teori sätter fokus på hur olika resurser används, eller inte används, inom sociala praktiker (Kress, 2009). Datainsamlingen skedde genom kvalitativa fokusgruppsamtal (Wibeck 2010). Studien genomfördes vid fyra skolor i två svenska kommuner (2016-2017).Genom forskningsfrågorna uppmärksammas hur skrivundervisningens design understöder elevernas delaktighet i skrivlärandet och hur det får betydelse i elevernas identitetsprocesser. Viktiga faktorer i sammanhanget är kollaborativa lärprocesser, struktur och guidad undervisning. Lärarna beskriver hur de huvudsakligen i de kollektiva aktiviteterna erbjuder delaktighet för alla elever var de än befinner sig i sitt lärande. Även här lyfts förmågan att som lärare vara strukturerad men flexibel. Det handlar om att ha en didaktisk lyhördhet.
|
|
| 9. |
- Forsling, Karin
(författare)
-
Designs for Learning: Focus on Special Needs : Designs for Digitalised Literacy Education in a Swedish Lower Primary School
- 2019
-
Ingår i: Designs for Learning. - Stockholm : Stockholm University Press. - 1654-7608 .- 2001-7480. - 9789517658584 ; 11:1, s. 108-117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to contribute knowledge about challenges to literacy development in a digitalised learning environment, with focus on pupils in need of special support. The paper is based on a section of my doctoral thesis (Forsling, 2017), centring on how digital learning environments and situations were designed and orchestrated in a Swedish lower primary school with the aim to provide all pupils, including children in need of special support, with optimal opportunities for literacy development.The theoretical and methodological framework is grounded in design-oriented theories, with emphasis on how design and orchestration make affordances for learning and meaning-making. The ethnographically inspired study is based on observations and interviews at one school in Sweden. Six teachers, one special needs teacher and one literacy-developer participated in the study.The results show that the teachers’ intentions with their designs for learning focused on children in need of special support. From a special education perspective, this is a relational and democratic approach – an intention to close gaps. Nevertheless, the results manifest a parallelism where two special education perspectives appeared side by side. On one hand, the teachers’ relational perspective, and on the other hand, the special need teachers’ compensatory perspective.Another result indicates that the unequal allocation of digital tools displayed the school’s inadequate fulfilment of its mandate to provide equal education: there were differences between the preschool-class and the lower primary classes, and differences between pupils’ home circumstances and the preschool-class.
|
|
| 10. |
- Forsling, Karin
(författare)
-
Digital kompetens i förskolan
- 2011
-
Ingår i: Kapet (elektronisk). - Karlstad : Karlstads universitet. - 2002-3979. ; 1:1, s. 76-95
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln diskuterar betydelsen av en digital kompetens hos barn och vuxna i dagens förskola utifrån frågor som: Har små barn en digital kompetens? Behövs en digital kompetens i förskolan? Om den behövs, för vems skull? Hur kan digital kompetens utvecklas i förskolan? Vilken blir pedagogernas roll i samband med detta och vilka kompetenser behöver de? Några avhandlingar inom området lyfts, samt ett forskningsområde som kallas medielek. Några europeiska förskolor/barnverksamheter får stå som exempel på hur barn och vuxna utvecklar en digital kompetens tillsammans. Forskning visar att de förskolor som jobbar aktivt med informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och medier har en stor kompetens, en klar medvetenhet och tydliga mål för arbetet med digitala verktyg. Vi lever i en medieberusad värld och det innebär att vi inte längre kan ställa oss frågan om IKT är bra för barn. Frågan blir istället: vad, när och hur och vi pedagoger får aldrig som vanligt, vare sig vi använder krita, papper, penna, dator som verktyg - aldrig glömma den viktigaste pedagogiska frågan: varför.
|
|
