| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Forsman, Anna, et al.
(författare)
-
Single-tube nested quantitative PCR : a rational and sensitive technique for detection of retroviral DNA. Application to RERV-H/HRV-5 and confirmation of its rabbit origin
- 2003
-
Ingår i: Journal of Virological Methods. - 0166-0934 .- 1879-0984. ; 111:1, s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It was reported earlier that a few patients suffering from non-Hodgkin's lymphoma had low amounts of DNA from the so-called fifth human exogenous retrovirus, HRV-5. A sensitive and rational method for large-scale screening for HRV-5 DNA was therefore developed. It is a single-tube nested quantitative PCR (stnQPCR), which uses two functionally isolated primer pairs and one probe target distinct from related endogenous retroviral sequences, yet encompassing known HRV-5 variation, allowing optimal use of sequence conservation. DNA from lymphoma, myeloma, and follicular dendritic cell lines was tested for HRV-5 positivity, as was DNA from whole blood of blood donors, non-Hodgkin's lymphoma and systemic lupus erythematosus patients, as well as DNA from lymph node biopsies of rheumatoid arthritis patients with lymphoma. One blood donor, one systemic lupus erythematosus patient, two previously known positive non-Hodgkin's lymphoma patients, and one rheumatoid arthritis lymphoma patient, came out positive. They had 24, 2, 148, 480 and 30 proviral copies per microg of DNA from PBMC or lymphoma tissue, respectively. During the completion of this work it was reported that HRV-5 is a rabbit endogenous retrovirus (RERV-H), and that HRV-5 positivity was due to presence of rabbit DNA. DNA from six RERV-H/HRV-5 positive samples was therefore retested. Three also contained rabbit mitochondrial DNA. A search for HRV-5 antibodies using synthetic peptides was negative in sera from three RERV-H/HRV-5 positive individuals, as well as in 144 other sera, according with a noninfectious origin of the RERV-H/HRV-5 DNA in human samples. A search for possible sources of rabbit DNA contamination was negative. Methods for prevention of PCR contamination were strictly adhered to. Three samples from RERV-H/HRV-5 positive individuals positive at the Uppsala laboratory were retested at one or two other laboratories, and all three were positive. Two other samples, which were positive in the Riga laboratory, were tested also in London and also found positive. One non-Hodgkin's lymphoma patient was RERV-H/HRV-5 positive in four consecutive samples, showing that positivity was a property of that patient. It is concluded that the stnQPCR developed to detect and quantify minute amounts of RERV-H/HRV-5 DNA is a principle which can be applied widely and HRV-5 is a RERV-H. Its presence in a few human blood samples could not be explained.
|
|
| 4. |
- Hurtig, Per, et al.
(författare)
-
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2022 : Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2030
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det svenska trafiksäkerhetsarbetet utgår från Nollvisionen och etappmål på vägen dit. Det nuvarande etappmålet för vägtrafiken innebär en halvering av antalet omkomna, från 266 (medelvärde 20172019), till max 133 omkomna år 2030. Etappmålet innebär också att antalet allvarligt skadade i vägtrafiken ska reduceras med 25 procent utifrån ett motsvarande utgångsvärde.I denna rapport redovisas och analyseras utvecklingen av säkerheten i vägtrafiken utifrån utpekade indikatorer och antalet omkomna. Antalet allvarligt skadade redovisas inte då en ny metod för bortfallsuppräkning av antalet allvarligt skadade tas fram under 2023. Utöver beslutade nationella etappmål finns även ett etappmål på EUnivå som innebär en halvering av antalet omkomna till 2030, jämfört med 2019.
|
|
| 5. |
- Hurtig, Per, et al.
(författare)
-
Analysis of road safety trends 2022 : Management by objectives for road safety work towards the 2030 interim targets
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish road safety work is based on Vision Zero and designated interim targets to track progress towards its achievement. The current interim target for road safety is to halve the number of fatalities from 266 (the average annual number 20172019) to a maximum of 133 fatalities in 2030. The interim target also specifies that the number of seriously injured on the roads is to be reduced by 25 per cent from a corresponding number.This report describes and analyses current road safety trends in terms of road safety performance indicators and the numbers of fatalities. The number of seriously injured is not reported, as a new method for non-response compensation of the number of seriously injured is being developed in 2023. In addition to the adopted national interim targets there is also an interim target at the EU level that specifies a halving, by 2030, of the number of fatalities recorded in 2019.
|
|
| 6. |
- Vadeby, Anna, et al.
(författare)
-
Sleepiness and prediction of driver impairment in simulator studies using a Cox proportional hazard approach
- 2010
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier BV. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 42:3, s. 835-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cox proportional hazard models were used to study relationships between the event that a driver is leaving the lane caused by sleepiness and different indicators of sleepiness. In order to elucidate different indicators' performance, five different models developed by Cox proportional hazard on a data set from a simulator study were used. The models consisted of physiological indicators and indicators from driving data both as stand alone and in combination. The different models were compared on two different data sets by means of sensitivity and specificity and the models' ability to predict lane departure was studied.In conclusion, a combination of blink indicators based on the ratio between blink amplitude and peak closing velocity of eyelid (A/PCV) (or blink amplitude and peak opening velocity of eyelid (A/POV)), standard deviation of lateral position and standard deviation of lateral acceleration relative road (ddy) was the most sensitive approach with sensitivity 0.80. This is also supported by the fact that driving data only shows the impairment of driving performance while blink data have a closer relation to sleepiness. Thus, an effective sleepiness warning system may be based on a combination of lane variability measures and variables related to eye movements (particularly slow eye closure) in order to have both high sensitivity (many correct warnings) and acceptable specificity (few false alarms).
|
|
| 7. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Nationell flygbildsinventering av gräsmarker och lövskogar med hjälp av ortofoton, NILS 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2020 pågick ett intensivt utvecklingsarbete inom alla delar av de nya gräsmarks- och lövskogsinventeringarna, på uppdrag av Naturvårdsverket. För flygbildsinventeringen togs en ny metodik fram med grund i den mångåriga erfarenhet som finns vid avdelningen för landskapsanalys, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU. I den här arbetsrapporten beskrivs arbetet som gjordes för att kunna genomföra en flygbildsinventering anpassad till de nya behov som finns i och med den stickprovsdesign, med två faser, som utvecklats och används i de nya inventeringarna. Det här är även en beskrivning av den metodik som användes inom flygbildsinventeringen för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020. Målen för inventeringarna var att inventera såväl ovanliga som vanliga naturtyper under samma paraply. Nyckeln till att det är möjligt är flygbildsinventeringen. Genom klassningar av provytor i flygbildsinventeringen kan fältinventeringen fokuseras till de naturtyper som ligger inom uppdraget från Naturvårdsverket. Klassningen inom flygbildsinventeringen gör det också möjligt att inventera ovanliga naturtyper i tätare stickprov och att anpassa stickprovstätheter utifrån regionala skillnader. Hur detta gjordes för flygbildsinventeringen 2020 beskrivs i den här arbetsrapporten. Under 2020 baserades flygbildsinventeringen framförallt på ortofoto. För att säkerställa att inventeringarna inkluderade alla provytor som potentiellt kunde innehålla en naturtyp av intresse för inventeringarna så tillämpades en princip om överklassning. Det är en statistiskt viktig princip som i praktiken innebar att provytor där marktypsklassningen var osäker gavs en aktuell klass för gräsmark- och/eller lövskogsinventeringen så att provytan gavs möjligheten att vidare väljas för fältbesök. För att försöka skilja på marktyper med olika potential för hög kvalitet användes en tidsserie av gamla ortofoton för att bedöma marktypens historiska kontinuitet i provytan. Även andra digitala skikt användes som stöd i flygbildsinventeringen.
|
|
| 8. |
- Amin, Khabat, et al.
(författare)
-
Analysis of road safety trends 2020 : Management by objectives for road safety work towards the 2020 interim targets
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish road safety management is based on the Vision Zero and designated interim targets to track progress towards its achievement. 2020 was the final year for achieving the interim target of halving the number of fatalities between 2007 and 2020, i.e., a maximum of 220 fatalities in 2020. The interim target also specifies that the number of seriously injured in road traffic must be reduced by a quarter. This report describes and analyses the current road safety trends in terms of road safety performance indicators and the numbers of fatalities and seriously injured. As this report is the last for the 2007-2020 interim target period, it can be seen as a final summary of how well the targets were achieved for fatalities and seriously injured and for the safety performance indicators. However, it is also important to remember that the year 2020 coincided with the COVID-19 pandemic, which had a profound impact on virtually the entire society. This affected travel in a number of different ways, and consequently it is impossible to estimate the impact this has had on the outcome in 2020, although it probably has led to a slightly lower outcome. The table below shows starting and final values together with an overview of whether the safety performance indicators have met the 2020 targets.
|
|
| 9. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Barn i bil - socioekonomiska faktorer : litteratur- och enkätstudie
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study was to identify relationships between no use/misuse of safety belt/child restraints and socio-economic aspects. The conclusions from the study will provide a basis for the future development of information and campaigns to increase the correct use of restraints. The study consisted of two parts: a literature review and a questionnaire. The questionnaire was sent to a random sample of 2,010 parents of children aged 2 months–9 years. The response rate was about 70 per cent. The level of misuse among small children was lower than among older children and lower in the family car compared with the overall situation. Parents who neglected to use the safety belts themselves were more likely to be careless in ensuring that the child used recommended restraint. The results also indicated that parents who were more likely to act in contradiction with rules and recommendation concerning use of restraints were also more likely to allow their children to travel without safety belts.
|
|
| 10. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Child safety in cars : Literature review
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to study child safety in cars, international literature was reviewed with respect to road vehicle transportation for children, with the focus being on the age up to 12 years. The review included literature in English and Swedish. Furthermore, the review was limited to focus on results from Australia, the U.K., the USA and Sweden. To ensure that all children are protected as passengers in cars, several aspects needed to be considered.Within this study, the focus was, hence, on legal aspects and recommendations, traffic fatalities and serious injuries, the safety consequences for children due to the car development (airbags (SRS) and installation systems), use and misuse of child restraint systems (CRS) regarding medical, technical and user aspects, measurements for improvements, e.g. campaigns and, finally, children with disabilities. The review focused mainly on literature from 1990 until today. The main conclusions were that:Available statistics show that rearward facing CRS is a good preventive measure to take for enhancement of traffic safety.Impacts from the in-safety development of cars on choosing and mounting safety devices for children were found to be a crucial issue.Children exposed to an airbag deployment can be fatally injured, despite being seated in an approved child restraint system.In Sweden and the U.K. the level of child restraint usage among infants and small children was found to be at least 95% in the front seat and approximately at the same level in the rear seat. Even though the levels of usage in several countries were high, the level of misuse was alarmingly high (90%).The road transportation of children with disabilities was found to be complex and insufficiently described in the literature.
|
|
