| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Staffan, et al.
(författare)
-
”Det löser sig under studiernas gång”
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studenters förhållningssätt till högre studier präglas allt mer av identitetsbekräftelse (Schreiner, 2006) och utbildningskonsumtion (Friis Johannsen, 2007). För många är studierna ett medel för att utveckla eller manifestera en identitet. Schreiner (2006) sammanfattar: When young people choose an education or profession, they express at the same time key components of their identity. Andelen nybörjarstudenter som tagit civilingenjörsexamen efter fem år halverades från 38% i 1980-talets mitt till 19% vid 2000-talets början. Andelen som tagit examen efter sju år har däremot bara minskat från 60% till 55%. Idag tar alltså nästan lika många studenter en civilingenjörsexamen, men de tar längre tid på sig. Med resultat från olika studier vill vi illustrera hur det förändrade förhållningssättet bidrar till att det tar allt längre tid för civilingenjörsstudenter att nå sin examen. Att finna ett yrke har för många blivit något som ”löser sig under studiernas gång”. En enkätstudie för nybörjare på ett civilingenjörsprogram i teknisk fysik visade att 65 % hade som främsta mål att just gå utbildningen. Övriga hade mer långsiktiga mål, som exempelvis yrkesarbete. Flera studenter uttrycker en osäkerhet i att välja rätt i det stora utbildningsutbudet med fler än 65 olika civilingenjörsprogram och otaliga andra utbildningar att välja på. Ett sätt att hanterar detta utbud är mobilitet mellan utbildningar. Analys av studiebanor för en kull på teknisk fysik från 2006 visade att 30 % av studenterna läst vid andra utbildnings-program tidigare och/eller lämnade programmet för att läsa ett annat. En intervjustudie visade att många av studenterna ansåg att det inledningsvis var minst lika viktigt att engagera sig i kår, studentliv och annat för att utveckla sig som person. Senare under studietiden kunde man fokusera sig, hitta en inriktning och avsluta studierna. Den inriktning som studenterna vill ha finns inte alltid inom civilingenjörsprogrammens struktur. Därför väljer de att bredda sig med andra kurser, exempelvis i ekonomi, språk, juridik och datavetenskap. Detta är några faktorer som bidrar till att tiden som studenterna behöver för att nå sin civilingenjörsexamen ökar. Dagens studenter läser allt oftare främst för att ”bli någon” och det är något som ofta tar både längre tid och andra vägar än vad de som planerat utbildningarna förväntat sig. Referenser Friis Johannsen, B. (2007). Attrition in University Physics. Uppsala University, Uppsala. Schreiner, C. (2006) EXPLORING A ROSE-GARDEN Norwegian youth’s orientations towards science – seen as signs of late modern identities. Oslo University, Oslo.
|
|
| 6. |
- Andersson, Staffan, et al.
(författare)
-
Samverkan om genomströmning
- 2012
-
Ingår i: NU 2012. - Göteborg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Avhopp och genomströmning är viktiga faktorer för högre utbildning. Studenter som börjar en utbildning bör också känna sig motiverade att fortsätta, lyckas och nå sina mål. Olika mått på avhopp och genomströmning kan också ses som indikatorer på utbildningens kvalitet (Högskoleverket, 2009). Detta är mycket viktigt för hela högre utbildningssystemet, men ses som kritiskt inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning (Teknikdelegationen, 2010). Det finns ett uttalat behov av fler personer med civilingenjörsexamen, men andelen studenter som når examen har minskat under många år (Andersson, 2011). Denna trend har också observerats för flera andra programutbildningar (Högskoleverket & SCB, 2011).Vi har medverkat i flera olika samarbetsprojekt med mål att bland annat förstå och förbättra genomströmningen på utbildningsprogram (Marklund, 2009; Andersson, Gelin och Marklund, 2011; Andersson Chronholm och Andersson, 2011). Utifrån våra erfarenheter från dessa projekt vill vi diskutera erfarenheter och möjligheter för framtida samverkan med andra som delar vårt intresse för denna viktiga fråga. Inom de olika projekten har vi särskilt intresserat oss för tre områden:• Att mäta och visualisera genomströmningHur mäter vi genomströmning på bästa sätt? Vilka mått är viktiga? Hur kan vi visualisera genomströmning? Hur kan visualiseringen hjälpa utvecklingsarbete?• Att utforska och beskriva faktorer som påverkar genomströmningVilka verktyg använder vi för att utforska de faktorer som kan påverka genomströmning? Vilka beskrivningsmodeller finns kring genomströmning? Vilka möjligheter och begränsningar finns med dessa modeller?• Att genomföra framgångsrika insatser för att förbättra genomströmningVad kan man göra för att förbättra genomströmning på utbildningar? Hur kan insatser förbättras utifrån forskning och annan information?Vår förhoppning är att en diskussion kring dessa områden kan leda till värdefullt erfarenhetsutbyte. Vi vill också lyfta den övergripande frågan om hur olika lärosäten kan samverka kring dessa frågor och vad vi kan lära av varandra.Referenser:Andersson, S. (2011). “Identitetsresan", I Fler som kan s. 63-77. Stockholm: SkolverketAndersson, S., Gelin, B. och Marklund, B. (2011). ATTRACT - International collaboration to help students succeed. Proceedings from Utvecklingskonferens för Sveriges ingenjörsutbildningar 2011.Andersson Chronholm, J. & Andersson, S. (2011). Lär för din framtid - Så lyckas du med högskolestudier Lund:StudentlitteraturHögskoleverket (2009). Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad niva, Högskoleverkets rapportserie 2009:29Högskoleverket och SCB (2011). Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/2010 Statistiska meddelanden UF20SM1103, Stockholm: SCBMarklund, B. (2009). “Hur kan genomströmningen i våra program- utbildningar mätas, presenternas och analyseras? Vilka hinder och kritiska framgångsfaktorer finns för en god genomströmning?" Proceedings from Utvecklingskonferens för Sveriges ingenjörsutbildningar 2009.Teknikdelegationen (2010). Vändpunkt Sverige - ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap och IKT, Statens Offentliga Utredningar 2010:28, Stockholm
|
|
| 7. |
- Andersson, Staffan, 1969-, et al.
(författare)
-
Studenters upplevelser av första året
- 2012
-
Ingår i: Universitetspedagogisk utveckling och kvalitet - i praktiken. ; , s. 9-20
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bayram, Firas, et al.
(författare)
-
DA-LSTM: A dynamic drift-adaptive learning framework for interval load forecasting with LSTM networks
- 2023
-
Ingår i: Engineering applications of artificial intelligence. - : Elsevier. - 0952-1976 .- 1873-6769. ; 123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Load forecasting is a crucial topic in energy management systems (EMS) due to its vital role in optimizing energy scheduling and enabling more flexible and intelligent power grid systems. As a result, these systems allow power utility companies to respond promptly to demands in the electricity market. Deep learning (DL) models have been commonly employed in load forecasting problems supported by adaptation mechanisms to cope with the changing pattern of consumption by customers, known as concept drift. A drift magnitude threshold should be defined to design change detection methods to identify drifts. While the drift magnitude in load forecasting problems can vary significantly over time, existing literature often assumes a fixed drift magnitude threshold, which should be dynamically adjusted rather than fixed during system evolution. To address this gap, in this paper, we propose a dynamic drift-adaptive Long Short-Term Memory (DA-LSTM) framework that can improve the performance of load forecasting models without requiring a drift threshold setting. We integrate several strategies into the framework based on active and passive adaptation approaches. To evaluate DA-LSTM in real-life settings, we thoroughly analyze the proposed framework and deploy it in a real-world problem through a cloud-based environment. Efficiency is evaluated in terms of the prediction performance of each approach and computational cost. The experiments show performance improvements on multiple evaluation metrics achieved by our framework compared to baseline methods from the literature. Finally, we present a trade-off analysis between prediction performance and computational costs.
|
|
