| 1. |
- Bach, Andreas, et al.
(författare)
-
HAMNEN SOM ENERGINOD : Ett koncept för hamnens roll i omställningen mot ett hållbart transportsystem
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transportsystemet står inför en enorm utmaning då trycket på genomförandet av hållbara operationer aldrig varit större. Enligt IEA står transportsektorn för 16% av det totala koldioxidutsläppet i världen som med nödvändighet måste minska för att vi ska kunna lämna efter oss en planet med resurser för framtida generationer. Utmaningen kräver att alla delar av transportsystemet gör sitt bidrag, oavsett om det handlar om transportoperatörer, transportnoder, myndigheter på såväl lokal, regional som global nivå och tvärs samtliga transportslag. Det slutar dock inte där, det är lika viktigt att de som konstruerar olika typer av lastbärare och fordon för både gods- och persontransporter också beaktar den energi som förväntas vara tillgänglig i rätt kvantitet och till rätt pris. Energiproducenter behöver också tillgodose att efterfrågade energibärare produceras och finns att tillgå vid rätt plats och i tillräcklig kvantitet då den behövs. Detta är i linje med de behov av insatser som Sveriges regering lyfter inom transporteffektivitet, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg, för att reducera Sveriges territoriella CO2 utsläpp i linje med de globala målen. En viktig del av transportsystemet är hamnar som har fönster mot flera olika transportslag och utgör multimodala noder som förväntas ombesörja en så sömlös övergång mellan olika transportslag som möjligt, såsom till/från sjö, järnväg och väg. Svenska hamnar är inget undantag, utan i Sverige med sin längsta europeiska kustremsa behöver Sveriges hamnar också etablera tillräcklig kapabilitet för att hantera såväl inhemska transportbehov som förväntade transporter för import och export på ett hållbart sätt. Hamnar står inför utmaningen att både bedriva sina operationer på ett så hållbart sätt som möjligt genom nyttjande av fossilfri energi, att förse besökare med fossilfria energibärare, och att balansera sitt nyttjande och distribution av hållbar energi med de behov som omgivningen har. Organisationer med lastbilar, tåg, och fartyg som besöker en transportnod, däribland hamnar, förväntar sig att de kan försörjas med viss energi. Transportnoder kan således inte bara betraktas utifrån att vara en effektiv omlastningspunkt, utan behöver också betraktas utifrån den roll som transportnoden har och kan komma att ta i den del av energisystemet som relaterar till transportsystemet. Hamnar som transportnoder behöver således etablera en förmåga som energinod. I föreliggande projekt har trender beaktats för utvecklingen inom olika transportslag, intervjuer genomförts med svenska hamnar samt en enkätundersökning genomförts riktad till en majoritet av Sveriges hamnar. I projektet identifieras att de viktigaste drivkrafterna för hamnarnas hållbarhets- och omställningsarbete är kundkrav, kostnadsbesparingar, hamnens interna målsättning (ofta baserad på ägarnas krav och vision) samt regelverk. Slutsatsen är att Sveriges hamnar har en stark ambition att utveckla sin förmåga som energinod för olika roller. Samtidigt råder en villrådighet om vilka satsningar som skulle ge störst effekter för hamnens verksamhet. Viktigt att notera är också att olika hamnar har olika förutsättningar och roller i transportsystemet, beroende på dess geografiska placering, storlek och typ av gods / passagerare som hanteras. Samtidigt görs stora investeringar i Sveriges hamnsystem, för att proaktivt utveckla en kapabilitet att möta dagens och morgondagens transportbehov, särskilt i ljuset av den omflyttning som sker från vägbundna transporter till järnväg och sjö. Det är vanligt att hamnar etablerar inlandsterminalskapabilitet, d v s skapar förmåga för omlastning mellan tåg och väg där inte någon sjötransport behöver vara inblandad. Många av Sveriges järnvägsoperatörer ser hamnar som strategiska noder i järnvägssystemet. Dessutom det är tydligt från intervjuerna, vilket även styrks av enkätsvar, att respondenterna anser att otillräckliga finansiella medel, höga kostnader och skatt, omogen teknik, infrastruktur, effekt, standardisering, kompetens, och politisk otydlighet är de största utmaningar som påverkar svenska hamnars roll i hållbarhets- och omställningsarbete. Baserat på genomförd trend- och nulägesanalys föreslås en mognadsmodell som rådgivande för hamnens proaktiva utveckling av sin energinodskapacitet. Denna modell tar utgångspunkt i att hamnen etablerar en energistrategi som tar höjd för nödvändiga samarbeten och investeringar som de både blir tvingade till genom regelverk, påverkade av genom beslut och själva har rådighet över. Hamnarna är tydliga med att huvudverksamheten är att utgöra en transportnod, men att de, för att möjliggöra en omställning mot ett hållbart transportsystem, också behöver ge utrymme för andra aktörer, såsom energiproducenter och energidistributörer att bedriva sin verksamhet relaterat till hamnens geografiska område. Således behöver det kluster av aktörer som ingår i hamnen som nod expanderas till att också innefatta producenter och distributörer av energi. Hamnens energistrategi är rådgivande för att hamnen skall kunna etablera en förmåga som säkerställer att de krav som hamnens operationer, hamnens besökare och hamnens roll med sin geografiska placering, möts. Föreslagen mognadsmodell riktar uppmärksamhet just till dessa nivåer av förmåga och skapar grunder för formuleringen av en proaktiv strategi för den enskilda hamnens roll i transportsystemets energiomställning. En viktig grund blir då att simulera framtida energibehov, såsom inom elförsörjnings- och eldistributionsområdet, men även för andra energibärare, varför detta projekt föreslår ett fortsättningsprojekt där förväntade energibehov kan simuleras och bli rådgivande för strategi, samverkan och investering för Sveriges hamnar. En sådan simuleringsmodell bygger på hamnens digitala förmåga att fånga och använda data från operationer för att säkerställa att hamnen bidrar till transporteffektivitet, användning av hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg. Samspelet mellan hamnen som energinod och transportbärares kapabilitet att drivas på hållbar energi samt energiproducenters/energidistributörers förmåga att tillhandahålla fossilfri energi, utgör grunden till fossilfria transporter. Fossilfria väg-, järnvägs- och sjötransporter kan således inte etableras utan att ta hänsyn till alla ingående komponenter. I denna nödvändiga transformation har hamnar och andra transportnoder en nyckelroll.
|
|
| 2. |
- Carlsson, Annika, et al.
(författare)
-
Flytande väte som ett logistiskt bränsle – En förstudie
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energibolagen gör stora investeringar för att tillhandahålla infrastruktur för produktion, distribution och tankning av vätgas. Det är därför viktigt att hitta de mest effektiva och genomförbara scenarierna för väte i samhället. Detta innebär att välja mellan värdekedjor för flytande väte (LH2) eller komprimerad vätgas (CGH2) i stegen från produktion till lagring ombord på fordon inom transportsegment, till exempel tunga lastbilar. Under projektet övervägdes också det ännu oetablerade konceptet med kryo-komprimerad vätgas (CcH2). Projektet syftade till att identifiera de kritiska utmaningarna och nuvarande begränsningar som påverkar den utbredda användningen av väte som bränsle för transporttillämpningar. Det har fokuserat på att öka kunskapen om teknologier som kan göra LH2- eller CGH2-infrastruktur och fordonsanvändning effektivare och säkrare, genom att bedöma den aktuella teknikens nivå såväl som mognad samt potential för ny teknik. I detta ingick också ett segment fokuserat på säkerhetsrisker kring alternativen längs de senare delarna av värdekedjan. Projektet som helhet genomfördes som en litteraturstudie. För teknologimognaden i olika delar av värdekedjan har projektet sammanfattat resultaten i ett kategoriseringssystem på mycket hög nivå, se tabell nedan. Definitionerna är huvudsakligen kvalitativa i följande kategorier: • Etablerad (används i större skala, ~TRL 9-10) • Beprövat koncept (demonstranter eller snart det här stadiet, ~TRL 7-8) • Initial design (inga offentliga demonstratorer tillgängliga, ~TRL 3-6) • Osäker tillämplighet (tillämpligheten fastställdes inte i detta arbete) • Ej tillämpbart (Kan inte användas för detta tillstånd av väte) Tabellen ovan ger också en översikt över de segment som ingår i rapporten. I kombination med den tekniska utvärderingen gjordes också en kvalitativ kostnadsanalys av de olika fastillstånden för väte. Här indikeras att även om LH2 har en högre kostnad i den inledande delen av värdekedjan, har den lägre kostnader i slutsegmenten. Därför är det möjligt att slutpriset för användaren blir liknande för både LH2 och CGH2. Hela kostnaden kan jämföras först när LH2 tankstationer och fordon byggs offentligt och kostnadsinformation är tillgänglig. Detsamma gäller för CcH2. Under förstudien för säkerhet, föreskrifter och standarder kom följande slutsats: Ur ett säkerhetsperspektiv finns det inga oöverstigliga barriärer med avseende på användningen av LH2 ombord på tunga vägfordon på medellång sikt, men det finns flera utmaningar att övervinna, inte minst på kort sikt. Inom EU finns regler som tillåter typgodkännande av tunga vägfordon med LH2 lagringssystem. Dessa är dock baserade på arbete som utfördes för 15 - 20 år sedan och är allmänt erkända som i behov av att uppdateras och valideras på samma sätt som CGH2 vägfordonsreglerna har varit. Det finns även en brist på uppdaterade industristandarder för LH2-lagringssystem för vägfordon. En särskild lucka är avsaknaden av en uppdaterad standard som kan refereras till i föreskrifter för munstycket i tanköppningens geometri. För LH2-påfyllningsstationer som helhet finns det dessutom inga lämpliga, uppdaterade internationella standarder, så det finns en risk att enskilda länder ställer sina egna krav. Sammantaget drog projektet slutsatsen att det inte finns några oöverkomliga hinder för implementeringen av LH2. Det är en genomförbar värdekedja ur både teknologiska-, kostnads- och säkerhetsperspektiv. Den kan också i framtiden bli jämförbar med den mer beprövade värdekedjan CGH2, men vissa initiala hinder och investeringar måste övervinnas.
|
|
| 3. |
- Engström, Ellinor, et al.
(författare)
-
Outcome of iCBT for ADHD symptoms : A randomized controlled study
- 2023
-
Ingår i: Abstracts from the 12th Swedish Congress on internet interventions (SWEsrii), Uppsala University, Sweden. ; , s. 2-2
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Attention deficit hyperactivity disorder is a disorder characterized by, hyperactivity, impulsivity, lack of attention.The condition results in several impairments that can impair everyday functioning and lead to underperformance. At present, there are not many large scale studies that have investigated the effect of Internet-based Cognitive Behavioral Therapy (iCBT) for ADHD symptoms. This study presents the outcome of a clinical trial of internet- based cognitive behavioral therapy (iCBT), using a randomized controlled study design, with the primary aim to increase quality of life, as well as to reduce symptoms of ADHD, anxiety, depression, and stress. Approximately a hundred participants with symptoms of ADHD will be included in the first wave (recruitment for the second wave comprised of an additional 100 participants is ongoing) and randomized to two conditions (treatment and wait-list control). The treatment period is comprised of ten weeks, with two mandatory modules and ten modules from which the participants can choose freely. The study utilizes an intention to treat design, with ANOVAs and Reliable Change Index to evaluate treatment effects both on an individual and group level. Implications for iCBT for ADHD symptoms will be discussed.
|
|
| 4. |
- Grahn, Desirée, et al.
(författare)
-
Förnybar flytande biogas (LBG) till sjöfart i praktiken
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Reducing the environmental and climate impact of shipping propelled by liquefied natural gas (LNG) requires the introduction of alternative fuels such as liquid biogas/biomethane (LBG) (Jivén et al., 2022). Today, only a small part of the biomethane produced in Sweden is liquefied into LBG and an even smaller part is used as fuel for shipping. The price and availability of biogas is governed by supply and demand in an international market where shipping, industry and heavy trucks demand biogas. The biogas then needs to be processed into upgraded biogas (biomethane) or LBG quality in order to be transported and used in the respective sectors inside and outside of Sweden. The trend is for a larger proportion of biogas to be liquefied into LBG. The market has thus gone from a local market, where biogas was produced in the city's wastewater treatment plant and the city buses ran on biogas, to an international market where biogas often is transported in the same way as fossil gas and marketed using the fossil gas together with certificates. The project "Renewable liquid biogas (LBG) for shipping in practice" was carried out by IVL Swedish Environmental Research Institute and RISE in 2023 together with stakeholders from the shipping sector, ports and industry organizations for biogas. The project has studied the conditions required to make LBG available to shipping in practice at Swedish ports. The study shows that the major obstacles to an established use of LBG in the shipping sector in Sweden today are pricing/willingness to pay that is affected by international market prices, lack of suitable logistical solutions as well as the absence of the piece of the puzzle that is the business model and cooperation needed to make available the large volumes of biogas that shipping may demand. The stakeholders in the project estimate their total need of biogas to 3 TWh in a short term, and 10 TWh in a longer term. The project has identified a number of conclusions and recommendations for future work, including that the potential for biogas is large and untapped, but that new solutions for the distribution and logistics of LBG are needed. There is a clear interest from maritime actors as they see biogas as a strategic solution and the dialog between actors in the industry remains important. A change in the tax system could be needed so that more actors can use the green gas principle for LBG. In addition, a functioning "marketplace" is needed, which simplifies for sellers and buyers of LBG, and agreements/contracts are needed that are longterm and to a greater extent based on the costs of producing and providing LBG.
|
|
| 5. |
- Lind, Mikael, 1969, et al.
(författare)
-
Towards Ports as Energy Nodes: Strengthening Micro Energy Systems
- 2023
-
Ingår i: Maritime Decarbonization: Practical Tools, Case Studies and Decarbonization Enablers. - : Springer Nature. - 9783031399367 - 9783031399350 ; , s. 337-346
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this chapter, the authors discuss the transformation of ports into micro energy hubs supplying both ships and port infrastructure, and surrounding areas such as industrial zones, communities, and cities with power. They present a framework for guiding ports on how to fully develop their energy node capabilities and play a role as model energy nodes that will demonstrate and influence the pace of decarbonization locally, regionally, and globally.
|
|
| 6. |
- Lindborg, Jenny, et al.
(författare)
-
Större tankar - Det samhällsekonomiskt lönsamma i att subventionera vätgastankstationers infrastruktur
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det svenska elsystemet står inför en rad utmaningar. En ökande andel intermittent energi ställer ökade krav på balansering i våra nät, dessutom pågår en samhällsomfattande elektrifiering samtidigt som nyetablerade industrier ställer höga krav på tillgängligheten av effekt. Parallellt pågår ett omfattande arbete att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. Vätgas väntas anta en nyckelroll; främst inom industrin men även inom transportsektorn. Etableringen av en storskalig användning av vätgas öppnar samtidigt upp för att skapa energinyttor i andra delar av samhället, inte minst vad det gäller att stötta upp elnäten genom att erbjuda energilagringskapacitet och flexibilitet. I denna studie har ett framtidsscenario (år 2045) utretts. Det bygger på data från Svenska kraftnät samt på två hypotetiska utvecklingstrender; 1. Vätgas har antagit en dominerade roll inom elektrifieringen av transportsektorn. Vätgastankstationer är lika vanligt förekommande som dagens bränslestationer för vägbundna fordon. 2. Nämnda vätgastankstationer skalar upp vätgaslagringskapaciteten för att parallellt med att tillgodose transportbehovet även skapa nätnytta på transmissionsnätsnivå och därigenom minska behovet av investeringar i nätförstärkningar. Studiens syfte har varit att utreda den tekniska potentialen för ovanstående framtidsscenario, samt att undersöka hur en sådan utveckling av tankstationernas verksamhet skulle kunna komma att påverka priset på vätgas som bränsle. Dessutom har det i studien utretts om den ekonomiska besparing som de uteblivna nätförstärkningarna medför hade varit tillräckliga för att skapa politiska styrmedel i form av ett investeringsstöd riktat till ägare av tankstationerna för att täcka installationskostnaden för de utökade lagren. De nättekniska analyserna har i studien begränsats till att utreda vätgasens potentiella nätnytta vid handelsgränser på stamnätsnivå mellan elområden i Sverige samt vid förbindelser till våra grannländer. Studien har också begränsats till att enbart undersöka nätnyttan vid de handelsgränser som har ett förväntat behov av nätförstärkningar i framtiden. Resultat av studien visar: • Utökade lager vid vätgastankstationer kan skapa ett visst stöd till transmissionsnätet där handelsflödet når gränsen för den maximala handelskapaciteten. Förutsättningen är att det enbart inträffar stundtals och vid tidpunkter utspridda över året. Den totala nätnyttan är således väldigt begränsad. Ett fåtal undantag för detta har noterats där nätnyttan blir mer betydande. I dessa fall krävs dock en betydligt större bränslecellskapacitet vid de tänkta tankstationerna än vad som kan tänks vara standard för en vätgastankstation för att kunna tillhandhålla tillräcklig effekt i nätet. • Den utökade lagringskapaciteten vid tankstationerna har stor påverkan på vätgaspriset. Två parametrar som är av stor betydelse för detta är elpris och 6 (72) CAPEX (investeringskostnad). Ett investeringsstöd på minst 50% behövs för att priset på vätgas ska bli lägre för en tankstation med ett lager på 4 000 kg (utökat lager, även inkluderande en bränslecell på 300 kW), jämfört med ett lager på 100 kg (standard-lager). • Det råder begränsade förutsättningarna för ett betydande investeringsstöd för vätgastankstationer enbart baserat på den nätnytta som vätgastankstationer kan generera på transmissionsnätnivå. Två faktorer som visats ha stor betydelse för resultatet är valet av styrstrategi för hur lagerkapaciteten ska kunna nyttjas av näten samt tillgänglig bränslecellskapacitet vid tankstationerna. • Mer omfattade stödsystem blir möjliga först när fler ”vätgas-nyttor” vägs in. Det sakas dock idag kunskap om hur ett sådant stöd skulle utformas. Utöver ovanstående resultat genomförs en inventering av andra ”nyttor” som tankstationerna skulle kunna bidra med, både mot nätet men andra energimarknader. Sammanfattningsvis kan det konstateras att decentraliserade vätgastankstationer utgör ett intressant inslag i den framtida energimarknaden med flera potentiella användningsområden. Det råder också goda möjligheter för att bygga mer komplexa affärsmodeller/ekonomiska styrmedel då fler nyttor tas i beaktande. Av studien framgår det tydligt att även om nyttan av tankstationernas lager är begränsad på stamnätsnivå är möjligheterna betydligt större på lägre nätnivåer. I dessa sammanhang är det mer troligt att vätgasen kan komma att ta en mer betydande roll.
|
|
| 7. |
- Manderbacka, Teemu, et al.
(författare)
-
Engaging the Global Research Communities in Maritime Decarbonization
- 2023
-
Ingår i: Maritime Decarbonization. - : Springer Nature. - 9783031399367 - 9783031399350 ; , s. 221-229
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Research communities have an important role in decarbonizing maritime transport by identifying and developing technologies and strategies that can reduce greenhouse gas emissions from shipping. The authors of this chapter describe the different types of research available and the related constraints. They point out the need for global research collaboration to satisfy global industry needs and that pilot implementations and demonstrators are necessary to guide the industry in its effort towards maritime decarbonization.
|
|
| 8. |
- Tibbelin, Anna, et al.
(författare)
-
Vätgasproduktion för ellagring efter elnätsnytta och affärsmodeller
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt genomfördes av RISE – Research Institutes of Sweden, i samarbete med Mariestads kommun (ElectriVillage) och VänerEnergi. Studien utgår från vätgastankstationen i Mariestad i ett framtidsscenario med ett ökat transportbehov och större dimensioner på komponenter i systemet. Genom att kombinera vätgas och batterier för att lagra energi har det studerats möjliga affärsmodeller för elhandel, syrgasproduktion och spillvärme. Även legala och tekniska aspekter med lagring har utvärderats. Studien har kommit fram till att nuvarande regelverk inte är anpassade för till exempel energilagring, samt att hantering av syrgas utgör den största säkerhetsrisken. Dessutom är värdet på intäktskällorna mycket svåra att uppskatta, då de till stor del påverkas av elpriser. Både syrgas och lågtempererad spillvärme är lätta att framställa på flera sätt och deras ekonomiska värde är därför förhållandevis lågt. Att använda syrgas från elektrolys till reningsverk har potential att minska reningsverkets energianvändning samtidigt som det också underlättar vid eventuell introduktion av rening av läkemedelsrester. För tankstationen hade det varit möjligt att få viss intäkt från detta som inte är försumbar. Studien kom även fram till att spillvärmen från elektrolysen har potential att bidra som uppvärmning för bostäder och växthus. En simuleringsmodell upprättades av vätgastankstationen i MATLAB/Simulink©. Där analyserades möjligheter att minska överuttag på Mariestads regionnät för åren 2020 och 2021. Med överuttag menas de effekter som överstiger abonnerad effekt (idag 26 MW) vilket leder till extra kostnader för det lokala elnätsbolaget VänerEnergi. Resultaten visade att tankstationen har möjlighet att sänka överuttag och i vissa fall även sänka abonnerad effekt, vilket leder till besparingar. Storleken på bränslecellen, elektrolys och vätgaslager är avgörande för hur stor effekt som systemet kan hjälpa elnätet med och under hur lång tid. Nätnyttan frekvensreglering är också möjlig med hjälp av tankstationen. Intäkten från frekvensregleringen är mycket osäker då den bygger på en marknad med budgivningssystem. I detta arbete är det uppskattat att frekvensreglering är den mest signifikanta intäktskällan för tankstationen efter drivmedelsförsäljning.
|
|
