| 1. |
- Adelswärd, Viveka, et al.
(författare)
-
Samtal i samhället : på vems villkor
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :1, s. 38-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det offentliga samtalets dynamik och förändring står i blickpunkten för projektet Samtal i samhället. På vems villkor? Forfattarnas intresse är att med dialogteoretiska och samtalsanalytiska begrepp och metoder studera dynamiken inom och mellan olika offentliga arenor. Delprojekten inriktar sig på diskurser där frågor om ansvar, säkerhet och risk, moral och politik står i fokus. Artikeln avslutas med en jämförelse mellan retorik och kommunikationsforskning.
|
|
| 2. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Hur de nya moderaterna blev nya
- 2006
-
Ingår i: Tidsignal : tidskrift för politik, kultur och samhällsdebatt. - 1652-9081. ; 2:3-4
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Moderaternas magnifika makeover
- 2006
-
Ingår i: Ordfront. ; :9, s. 14-18
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
”Samtal i samhället: På vems villkor?”
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 1:97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Cupitt, Rebekah
(författare)
-
Make difference : Deafness and video technology at work
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Video meetings are a regular part of work at Swedish television’s editorial for programming in Swedish Sign Language (SVT Teckenspråk). In the process of creating television programming in Swedish Sign Language, SVT employees communicate with and through technologies. This ethnographic exploration of video meetings at SVT Teckenspråk presents how deafness is reconfigured between hearing, interpreters, and video meeting technology within the context of a public service organisation. Concepts such as technology, meetings, organisations, and visuality are re-formulated from within the context of SVT Teckenspråk and interpreted using feminist and queer theory frameworks. These re-examined concepts are embedded in the history of SVT Teckenspråk and presented as part of the everyday way of holding video meetings. Technologies and people become intertwined and co-constitutive as moments of video meetings are subsequently understood not as human-technology ‘interactions’ but as intra-actions. Using empirical examples of video meetings collected during fieldwork, this thesis evinces how the materialities of video meeting technology relate to the ways in which deafness is or is not enacted, embodied, and co-constituted. Deafness is accordingly framed not as disability, but as a way of being - one that is founded on a different language, culture, and way of seeing. This emically-derived notion of being deaf impacts understandings and acts of video meetings at SVT Teckenspråk. Yet it is through people’s material intra-actions with technologies that notions of deafness emerge which run counter to ways of being deaf which SVT Teckenspråk employees’ (hearing and deaf alike) work hard to establish. Once technologies and the meanings co-created through people’s intra-actions with them are made visible, these same technologies disable rather than enable; making difference rather than making a difference.
|
|
| 7. |
- Cupitt, Rebekah, et al.
(författare)
-
Visuality Without Form: Video-Mediated Communication and Research Practice Across Disciplinary Contexts
- 2019
-
Ingår i: Qualitative Inquiry. - : Sage Publications. - 1077-8004 .- 1552-7565. ; 25:4, s. 417-431
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Visuality is a concept that crosses boundaries of practice and meaning, making it an ideal subject for interdisciplinary research. In this article, we discuss visuality using a fragment from a video meeting of television producers at Swedish Television’s group for programming in Swedish Sign Language. This example argues for the importance of recognizing the diversity of analytical and practice-derived visualities and their effect on the ways in which we interpret cultures. These different visualities have consequences for the methods and means with which we present scholarly research. The role of methods, methodology, and analysis of visual practices in an organizational and bilingual setting are key. We explore the challenges of incorporating deaf visualities, hearing visualities, and different paradigms of interdisciplinary research as necessary when visibility, invisibility, and their materialities are of concern. We conclude that in certain contexts, breaking with disciplinary traditions makes visible that which is otherwise invisible.
|
|
| 8. |
- Economou, Konstantin, 1962-, et al.
(författare)
-
Bourdieus moraliska panik
- 1998
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Uppsala : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 35:3-4, s. 195-210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
