| 1. |
- Eriksson, Charli C-G, 1948-, et al.
(författare)
-
Academic practice-policy partnerships for health promotion research : experiences from three research programs
- 2014
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : SAGE Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 42:15 Suppl, s. 88-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The development of knowledge for health promotion requires an effective mechanism for collaboration between academics, practitioners, and policymakers. The challenge is better to understand the dynamic and ever-changing context of the researcher-practitioner-policymaker-community relationship.AIMS: The aims were to explore the factors that foster Academic Practice Policy (APP) partnerships, and to systematically and transparently to review three cases.METHODS: Three partnerships were included: Power and Commitment-Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations in Sweden; Healthy City-Social Inclusion, Urban Governance, and Sustainable Welfare Development; and Empowering Families with Teenagers-Ideals and Reality in Karlskoga and Degerfors. The analysis includes searching for evidence for three hypotheses concerning contextual factors in multi-stakeholder collaboration, and the cumulative effects of partnership synergy.RESULTS: APP partnerships emerge during different phases of research and development. Contextual factors are important; researchers need to be trusted by practitioners and politicians. During planning, it is important to involve the relevant partners. During the implementation phase, time is important. During data collection and capacity building, it is important to have shared objectives for and dialogues about research. Finally, dissemination needs to be integrated into any partnership. The links between process and outcomes in participatory research (PR) can be described by the theory of partnership synergy, which includes consideration of how PR can ensure culturally and logistically appropriate research, enhance recruitment capacity, and generate professional capacity and competence in stakeholder groups. Moreover, there are PR synergies over time.CONCLUSIONS: The fundamentals of a genuine partnership are communication, collaboration, shared visions, and willingness of all stakeholders to learn from one another
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fröding, Karin, 1974-, et al.
(författare)
-
A community-based participatory research process in a poor Swedish neighbourhood
- 2015
-
Ingår i: Systemic Practice and Action Research. - New York, USA : Springer. - 1094-429X .- 1573-9295. ; 28:1, s. 19-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Health is not equally distributed and various neighbourhoods differ from each other in terms of people’s health and other social and economic variables. Numerous efforts are undertaken to develop healthier and more sustainable neighbourhoods, and a key concern in the process is citizen participation. Due to the challenge of conducting research in poor neighbourhood’s complementary research approaches with a more practice-based and democratic knowledge development are needed. Community-based participatory research (CBPR) is a partnership pproach that aims to conduct collaborative knowledge production and to use the research indings for public health interventions. This paper sets out to describe and analyse a community-academic partnership and a CBPR process within a poor neighbourhood in Sweden. Two years of fieldwork were conducted at 26 meetings comprising 84 h in a CBPR group including a researcher, and lay and professional stakeholders. Participatory observation and detailed meeting process-notes were used when doing a qualitative thematic analysis. Eight different developmental phases was identified in the implementation of a CBPR process and four key lessons were found to be important. These were that a community-academic partnership should (1) accept different levels of participation in different phases; (2) openly discuss mutual expectations and individual prerequisites; (3) unmask power and authority; and (4) allow the work to take the time it needs. The design, process, and result of the CBPR project are relevant for local community-academic partnerships using a CBPR approach with the goal of increasing participation as a means of improving people’s health and well-being in poor neighbourhoods.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fröding, Karin, 1974-, et al.
(författare)
-
Neighbourhood development and public health initiatives : who participates?
- 2012
-
Ingår i: Health Promotion International. - Oxford, United Kingdom : Oxford University Press. - 0957-4824 .- 1460-2245. ; 27:1, s. 102-116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Citizen participation in neighbourhood development is one way to promote public health and contribute to the well-being of individuals. However, some people participate while others do not. This study examines the individual characteristics of people who during the past 2 years have participated in a neighbourhood development process compared with potential and non-participants. Socio-demographic factors, perceptions and behaviour were analysed in a cross-sectional study. A questionnaire was answered by 1160 randomly chosen citizens over the age of 18 who lived in three Swedish cities. The most important single factor related to participation in neighbourhood development was prior experience of participation, such as attempting to influence city policies by contacting politicians, submitting a citizen proposal, etc. Furthermore, having frequent political discussions with neighbours was another behavioural factor that was found associated to people's participation in neighbourhood development. Among socio-demographic factors, only ethnicity was found significant after controlling for other factors; i.e. people born outside the Nordic countries were less likely to participate.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Fröding, Karin, 1974-, et al.
(författare)
-
Problematic gambling in deaf and hearing-impaired young people in Sweden
- 2015
-
Ingår i: European Journal of Public Health. - Oxford, United Kingdom : Oxford University Press. - 1101-1262 .- 1464-360X. ; 25:Suppl. 3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Problematic gambling is a public health problem. Deaf and hearing-impaired young people are a high-risk group regarding health and lifestyles. There are indications that young people with disabilities gamble to a greater extent than adolescents without disabilities. Whether this applies specifically to the group deaf and hearing-impaired adolescents is a knowledge gap. This pilot study aims to investigate the prevalence and type of gambling problems in deaf students (16-19 years old) and to identify the group's risk and protective factors for problematic gambling.Methods: Data from the study Life & Health -Young People conducted in Örebro County, Sweden 2014 was used. This is a total, cross-sectional survey of young people's living conditions, lifestyles and health. Students in grade 2 (17-18 years old) in upper secondary school were included in this study (n=2468, 75% response rate). A systematic search has also been conducted.Results: A systematic search of the literature of problem gambling in the hard-of-hearing group reveals that this is an un-researched area. This could be one of the first studies researching gambling problems in this particular target group. Around 17 % of the total sample has gambled for money several times a month. Almost 8 % of this sample has some type of hard-of-hearing. The first results indicate that the hard-of-hearing group is gambling for money to a higher extent than normal hearing students.Conclusions: There is a need to increase knowledge about gambling and problematic gambling in deaf and hearing-impaired adolescents. Knowledge about gambling in this target group will lay the foundation for the development of methods to counteract gambling problems which could improve the health within this high-risk group.Main messages: There is a lack of research on problem gambling in the hard-of-hearing group.There are indications that the hard-of-hearing group gambles for money to a higher extent than others young people.
|
|
| 10. |
- Fröding, Karin, 1974-
(författare)
-
Public health, neighbourhood development and participation : research and practice in four Swedish partnership cities
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildning, socioekonomisk status, etnicitet, ålder och kön och det har konsekvenser för människors livslängd, livskvalitet och hälsa. Ojämlikheter i hälsa blir särskilt tydliga när man jämför olika geografiska områden, där vissa områden har hög koncentration av fattiga och socialt utslagna människor med dålig hälsa, arbetslöshet och låg utbildning. Att vidta åtgärder mot de utbredda hälsoskillnader som finns mellan människor med vitt skilda förutsättningar är en viktig utmaning för hälsofrämjande arbete. En strategi för att minska skillnader i hälsa mellan människor är att arbeta med områdesutveckling i prioriterade bostadsområden. Ett svenskt samarbete, Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling, bildades 2003 mellan Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro, kommunala bostadsbolag i dessa städer, flera nationella parter samt forskare vid Örebro universitet. Det centrala i partnerskapet var att genom erfarenhetsutbyte, metodutveckling och kunskapsspridning arbeta för en hållbar välfärdsutveckling i prioriterade bostadsområden (ett område från varje stad valdes ut). Integrerat i detta arbete var forskningsprogrammet ”Den hälsosamma staden - social integration, nätverkspolitik och hållbar välfärdsutveckling”, som följt partnerskapet vetenskapligt mellan åren 2003 och 2010. Det är av stor betydelse att integrera politik, praxis och forskning för att få kunskap om förutsättningar för en hälsosam utveckling i utsatta bostadsområden. Detta är en unik del av det nästan sjuåriga partnerskapsarbetet. Avhandlingens övergripande syfte har varit att inom ramen för Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling studera folkhälsostrategier och lokalt utvecklingsarbete i kommuner och bostadsområden med särskild betoning på boendes deltagande för en hälsosam utveckling. Avhandlingens första studie syftar till att beskriva och analysera strategiskt folkhälsoarbete och lokalt områdesutvecklingsarbetet i fyra svenska kommuner samt den tidiga implementeringsfasen av Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling. Datamaterialet består av dokumenterade intervjuer med folkhälsosamordnare och områdesutvecklare, deltagande observationer och skriftliga dokument. Resultatet visar att det redan i början av partnerskapsperioden fanns formella strukturer för folkhälsoarbetet i kommunen, till exempel ett folkhälsopolitiskt program, en utsedd samordnare, ett kontor och administrativa resurser samt politiker med särskilt ansvar för folkhälsofrågor. I uppbyggandet av de formella strukturerna var också de svenska nationella folkhälsomålen ett viktigt underlag. Vad gäller det lokala bostadsområdes arbete kan det ta sig olika uttryck även om målet är det samma. I partnerskapet fanns också tidigt höga förväntningar KARIN FRÖDING Public Health, Neighbourhood Development, and Participation I 83 att det skulle fungera som en sammanhållande kraft för ömsesidigt lärande och en positiv utveckling av prioriterade bostadsområden. Avhandlingens andra studie syftar till att analysera vad som karaktäriserar människor som deltar i områdesutveckling. Boende från tre av partnerskapskommunerna svarade på en enkät och resultatet visade på att människor som försökt påverka politiken i kommunen på olika sätt i större utsträckning deltar i områdesutveckling. Denna påverkan kan ske genom att kontakta en politiker eller lämna in ett medborgarförslag. Högt engagemang och aktivt deltagande var oberoende av individens sociodemografiska faktorer såsom utbildning eller inkomstnivå. Det var endast personer födda utanför Norden som i mindre utsträckning deltog i områdesutveckling. Avhandlingens tredje studie syftar till att undersöka en områdesbaserad interaktion mellan professionella (anställda), boende och forskare i en av partnerskapets utvalda stadsdelar. Baserat på deltagande observation under två år visar studien ett entydigt resultat: för att processen skall fungera krävdes att deltagarna öppet diskuterade enskilda situationer, personliga åtaganden och ömsesidiga förväntningar. Vidare var det viktigt att demaskera makt och auktoritet bland dem som deltar i processen för att inte några skulle ha mer inflytande på arbetet än de andra. Tiden visade sig vara viktig, att processen fick ta den tid det tog med konsensus som ett ledord. Slutligen var det viktigt att acceptera olika nivåer av deltagande. Allt detta bidrar till att skapa en gemensam känsla av engagemang och demokratisk dialog som är så viktigt i ett interaktivt samarbete. I avhandlingens fjärde studie är syftet att studera utvecklingsprocesser för att nå hållbara strukturer för lokalt områdesutvecklingsarbete i de fyra partnerskapsstäderna. Arbetet i Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling har liksom kommunerna och det lokal områdesarbetet följts mellan åren 2003-2009. Genom en serie studier inom forskningsprogrammet med intervjuer, enkäter, deltagande observation och dokumentanalys har det utformats en databas för fallstudier. Resultatet visar att det under partnerskapsperioden fanns byggstenar i form av politiskt stöd, lokala partnerskap och boendes deltagande i områdesarbetet. När Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling upphörde fanns dock få hållbara strukturer för områdesutveckling kvar. Det politiska stödet för områdesutveckling var under partnerskapstiden konstant högt men cykliskt, vilket innebar att prioriteringar ändrades. I samtliga fyra studerade stadsdelar hade områdesarbetet delvis avstannat och politiskt stöd och resurser lagts på andra områden i respektive kommun. I ett lokalt partnerskapssamarbete mellan kommun och kommunalt bostadsbolag finns dock möjlighet att bilda hållbara strukturer när såväl det strategiska som det lokala involveras i den praktiska delen av områdesutveckling. Medborgarnas deltagande verkar också utgöra en viss hållbar struktur för områdesutveckling, trots minskat politiskt stöd och resurser. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att ett partnerskap för lokalt folkhälsoarbete kan fungera som en sammanhållande länk för lärande och utveckling bland alla inblandade aktörer. För ett fungerande områdesutvecklingsarbete är den lokala kontexten av största vikt liksom formella strukturer och ett nationellt stöd. Det är dessutom nödvändigt att beakta alla boende som potentiella deltagare i områdesutveckling oberoende av utbildning, kön eller inkomstnivå. När ett projektbaserat partnerskap avslutas måste det dessutom finnas strukturer som kan ta vid efter projekttidens slut. Avslutningsvis visar avhandlingen att ett områdesbaserat samspel med deltagande av professionella, boende och forskare ställer krav på en öppen, jämbördig dialog med ett accepterande förhållningssätt till olika nivåer av deltagande samt stort tidsutrymme.
|
|
