| 1. |
- Fröhlig, Florence, 1971-, et al.
(författare)
-
Klassvillkorad rörlighet inom EU
- 2020
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - : Föreningen Kulturella Perspektiv. - 1102-7908. ; 29:1-2, s. 61-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we are addressing the issue of European labor mobility and show that the concept of class is embedded in the EU social policy framework. If the EU provides common rules to protect mobile citizens’ social security rights when moving within Europe in order to promote social cohesion and equality, they resulted in new legal boundaries within Europe between the ones who are protected by law and the ones who are excluded. Thus, the legal framework led to a situation in which law does not apply anymore based on national sovereignty but based on enclaves attached to individuals. Citizens become somehow extraterritorial (embodied boundaries). The analysis of EU policy documents related to the coordination of social security systems and the investigation of the Swedish national regulations for the implementation of free mobility, enable us to show that European free mobility is not a space facilitating free movement for everyone and that citizens might be bordered out depending on their class belonging. We argue that the legal framework has led to a policy of illegalization: the EU social framework far from protecting European workers has favored market predation and the emergence of a new social class of citizens dispossessed of their social rights.
|
|
| 2. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fröhlig, Florence, 1971-
(författare)
-
Ethic aspect of the memory of the war
- 2013
-
Ingår i: Chicherin B.N. and traditions of philosophical and socio-political thought in Russia. - Tambov : Tambovskiĭ gosudarstvennyĭ universitet imeni G.R. Derzhavina. - 9785890169242
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Fröhlig, Florence, 1971-
(författare)
-
Fessenheim: A Nuclear Power Plant for Peace
- 2020
-
Ingår i: Culture Unbound. - : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525. ; 12:3, s. 569-589
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the construction of a nuclear power facility at Fessenheim, Alsace, and its role in the remaking of French-German post-war relations and the consolidation of the post-war peacebuilding process. The siting and materiality of nuclear energy technology, I argue, was a key component of the top-down peace-building strategy that guided reconciliation processes at the national and regional levels. This study analyses archival documents, newspapers' articles, interviews with Alsatian antinuclear activists, and amateur films in order to reconstruct how the site for a joint nuclear power plant at Fessenheim was chosen and how it affected cross-border interactions. Although the planning of a French-German nuclear facility at Fessenheim embodied the appeasement that characterised post-war relations at a governmental level between the two nations, its construction had limited impact on the regional reconciliation processes. However, the site of the nuclear plant became central for reconciliation in ways that industry planners did not foresee: opposition to the nuclearization of the Upper Rhine Valley became the driving force for the cross-border reconciliation process. This grassroots mobilisation against the presence of nuclear technology formed the nexus for transcending the legacy of World War II through cooperation toward a common, anti-nuclear future.
|
|
| 7. |
- Fröhlig, Florence, 1971-
(författare)
-
Finnish War Children in Sweden
- 2019
-
Ingår i: Ethnologia Scandinavica. - Lund : Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. - 0348-9698. ; 49, s. 206-208
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Fröhlig, Florence, 1971-
(författare)
-
Minne
- 2017
-
Ingår i: Tillämpad kulturteori. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144110707 ; , s. 35--54
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Fröhlig, Florence, 1971-
(författare)
-
Nuclear Legacies : A saga of Modernity
- 2017
-
Ingår i: Baltic Worlds. - : Södertörns högskola. - 2000-2955 .- 2001-7308. ; 4, s. 99-101
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Fröhlig, Florence, 1971-
(författare)
-
Painful legacy of World War II: Nazi forced enlistment : Alsatian/Mosellan Prisoners of War and the Soviet Prison Camp of Tambov
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation concerns the legacy of the Nazi forced enlistment during World War II and focuses more precisely on the case of Alsace/Moselle. Many of these French men, enlisted by force from 1942 in the German army, were sent to the Eastern Front and experienced Soviet prison camps.The aim of this thesis is to examine how knowledge and memories about forced enlistment and Soviet captivity have been remembered, commemorated, communicated and passed on since the Alsatian/Mosellan POWs (Prisoners of War) carried the tokens of enemies or traitors when reintegrating their motherland, France.Four strategies dealing with the experiences of forced enlistment and of internment in Soviet prison camps are examined. I present how the first and most common strategy, i.e. avoidance, is contributing to an individual and collective construction of silence. Then I argue that a second strategy, the constitution of families of remembrance, is helping them to articulate and narrate their experiences (third strategy). The fourth strategy is the organisation of pilgrimages (emic term) to the former prison camp of Tambov, where the majority of the Alsatian/Mosellan POWs were gathered during the war. This last strategy actualises the issue of the transmission of the war experiences given that pilgrimages bring together three to four generations. Through fieldwork observations of the journeys I show how the pilgrims engage with a sense of the past. They remember and reassess the meaning of the past in terms of the social, cultural and political needs of the present. The importance of place and the aspect of self-in-place are thoughtfully analysed in order to highlight the process of passing on the memory of Tambov.I conclude by arguing that the agents of remembrance interviewed for the purpose of this thesis are engaged in turning the tangible and intangible legacies of World War II into heritage. This is done by releasing the legacy of forced enlistment and internment in Soviet prison camp from the private/familial sphere and inscribing it in the public sphere. Yet, the agency of the former POWs and their descendants shows how to let pass a past “that does not want to pass” in a contemporary European context.
|
|
