| 1. |
- Beal, Jacob, et al.
(författare)
-
Robust estimation of bacterial cell count from optical density
- 2020
-
Ingår i: Communications Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2399-3642. ; 3:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Optical density (OD) is widely used to estimate the density of cells in liquid culture, but cannot be compared between instruments without a standardized calibration protocol and is challenging to relate to actual cell count. We address this with an interlaboratory study comparing three simple, low-cost, and highly accessible OD calibration protocols across 244 laboratories, applied to eight strains of constitutive GFP-expressing E. coli. Based on our results, we recommend calibrating OD to estimated cell count using serial dilution of silica microspheres, which produces highly precise calibration (95.5% of residuals <1.2-fold), is easily assessed for quality control, also assesses instrument effective linear range, and can be combined with fluorescence calibration to obtain units of Molecules of Equivalent Fluorescein (MEFL) per cell, allowing direct comparison and data fusion with flow cytometry measurements: in our study, fluorescence per cell measurements showed only a 1.07-fold mean difference between plate reader and flow cytometry data.
|
|
| 2. |
- Francisco, Marie, 1994-, et al.
(författare)
-
AI and the governance of sustainable development. An idea analysis of the European Union, the United Nations, and the World Economic Forum
- 2023
-
Ingår i: Environmental Science and Policy. - : Elsevier. - 1462-9011 .- 1873-6416. ; 150
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents an idea analysis of AI in the policy documents and reports of the United Nations, the European Union, and the World Economic Forum. The three organisations expect AI to contribute to sustainability and a prosperous future with better data analysis, greater amounts of quantitative knowledge, and by making economic and social activities less wasteful and more energy efficient. Several challenges are also named: ethics, human rights, cybersecurity, access to reliable data, transparency, and the digital gap. The solutions presented are multi-stakeholder collaboration, cohesive but flexible governance frameworks, but also taking the lead to push for ethical and value-based AI and making sure AI is sustainable. Ideas about AI appear to stem from discourses of ecological modernisation and green governmentality. This framing turns political and structural challenges into technical issues to be solved with more data, greater collaboration, and technical progress. The similarities in ideas between the EU, the UN, and the World Economic Forum also suggest that ideas about AI and sustainable development have reached discourse institutionalisation. Ideas about AI are therefore likely to reinforce already existing institutional and discursive settings.
|
|
| 3. |
- Francisco, Marie, 1994-
(författare)
-
Artificial intelligence for environmental security: national, international, human and ecological perspectives
- 2023
-
Ingår i: Current Opinion in Environmental Sustainability. - : Elsevier. - 1877-3435 .- 1877-3443. ; 61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Scientists and decision-makers recognise artificial intelligence (AI) as a potential tool to solve sustainability issues. However, AI solutions can be leveraged for different ends and through different means. This paper presupposes that this process is contingent upon overarching environmental security discourses. It reviews how the use of AI as presented in the literature fits into national, international, human and ecological security perspectives. A national climate security discourse could emphasise military uses of AI and its role in propaganda and misinformation. The international security discourse suggests that international organisations can take advantage of AI to conduct their mission. However, transnational companies can also benefit from AI, with potential negative outcomes on consumption and resource extraction. Public–private collaboration for military AI grants transnational companies and states tools to hinder environmental movements. A human security discourse emphasises the role of AI in reaching the sustainable development goals but should consider potential power imbalances to prevent inequalities. Finally, an ecological understanding of climate security emphasises the role of algorithms in shaping our vision of the environment, and how it potentially estranges us from other cosmologies and the environmental impact of AI. This reflection opens avenues to explore the interplay between AI, geopolitics and environmental protection.
|
|
| 4. |
- Iacobaeus, Helena, 1980-, et al.
(författare)
-
Digitalt utanförskap : en forskningsöversikt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten bygger på en kartläggande litteraturstudie om internationell forskning av digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap är ett demokratiskt problem när alltfler välfärdstjänster digitaliseras. Rapportens syfte är att undersöka vilken forskning som har publicerats inom området digital exkludering, samt vilka faktorer som nämns som bidrar till digital exkludering och vilka grupper som studerats som digitalt exkluderade tidigare.ModellEn användbar modell för att analysera digitalt utanförskap har utarbetats av forskaren Jan van Dijk. Den har tidigare illustrerats som en triangel med motivation som bred bas, men utifrån vårt arbete med denna forskningsöversikt föreslår vi att den illustreras som en trappa med stegen: motivation, tillgång, färdigheter, användning. Denna modell visar hur forskningen har gått från fokus på tillgång till digital teknik, till att se det som ett mer komplext fenomen.ResultatResultatet visar att tidigare forskning har förklarat och förstått individuellt digitalt utanförskap utifrån följande faktorer:Bristande motivationBristande infrastruktur/tillgångBristande kunskap och färdigheterLåg socioekonomisk statusBristande tillit/självtillitNär det kommer till samhälleliga faktorer som kan bidra till digitalt utanförskap så nämns:Bristande styrning och ledningMotsatsen till digitalt utanförskap är digital delaktighet och inkludering. Det främsta resultatet visar att det är en pågående process som här liknas vid en trappa. Eftersom den digitala utvecklingen är pågående kan inte digital kompetens och inkludering ses som avslutade processer; människor måste ständigt uppgradera sina kompetenser för att kunna hänga med. Människor som befinner sig på de övre stegen kan dock halka ner vid en förändrad livssituation,som att gå från anställning till arbetslöshet.SlutsatserDet saknas enhetliga begrepp om vad som avses med digitalt utanförskap, inkludering och kompetens, vilket kan försvåra jämförelserDigital inkludering är pågående process, som människor kan halka efter iDigitalt utanförskap kan förstås utifrån situationer snarare än utifrån människors karaktär eller identitet (som implicit innebär att det kan undvikas)Digitalt utanförskap kan handla om komplexa samband mellan flera faktorerDigitalt utanförskap kan förekomma i olika sociala grupper och ålderskategorierRapporten har en sammanställning över faktorer som lyfts fram i tidigare forskning som gynnsamma för insatser som syftar till digital inkludering. Det handlar om faktorer som i stort återspeglas i ovan nämnda modell:MotiveraSkapa tillgångFrämja färdigheterFrämja användningIdéer för fortsatt forskningMed slutsatsen i tidigare forskning om att digital inkludering är en pågående och komplex process eftersom den digitala tekniken ständigt utvecklas behövs fortsatt forskning som visar hur olika faktorer hänger samman och kan bidra till inkludering eller exkludering. Det behövs även fortsatt forskning om olika grupper, till exempel nyanlända och migranter samt människor med olika funktionsvariationer. Att fokusera på hur olika situationer påverkar digital delaktighet och inkludering framstår som relevant. Mer tillämpad forskning om hur offentliga digitala system och tjänster designas inom ett svenskt sammanhang skulle också vara värdefull, liksom utvecklandet av nydanande metoder för att studera digital delaktighet.
|
|
| 5. |
- Zoha, Shawoo, et al.
(författare)
-
Increasing policy coherence between NDCs and SDGs: a national perspective
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Key messages The Paris Agreement and Agenda 2030 include cross-cutting and ambitious goals, as defined in nationally determined contributions (NDCs) and Sustainable Development Goals (SDGs). Countries are more likely to meet these goals if they enhance policy coherence between the two agendas.An initial analysis identifies the synergies and conflicts between NDC goals and SDGs in six countries – Germany, Kenya, South Africa, Sri Lanka, Sweden and the Philippines – and offers insights on the key barriers and governance challenges to policy coherence.The Agenda 2030 goal to reduce inequality, or SDG 10, conflicts with other goals in all six countries, appearing when governments plan for just energy transitions away from fossil fuels, promote economic growth for poverty alleviation, or enact fuel taxes that open up an urban-rural divide.Institutional measures, such as reducing government fragmentation, can increase policy coherence. But policymakers also must look to the underlying political factors that are at the root of policy incoherence, such as the values, norms and vested interests unique to each country
|
|
