| 1. |
- Franzén, D., et al.
(författare)
-
Beach-cast as biofertiliser in the Baltic Sea region-potential limitations due to cadmium-content
- 2019
-
Ingår i: Ocean and Coastal Management. - : Elsevier BV. - 0964-5691 .- 1873-524X. ; 169, s. 20-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Macroalgal mass blooms and accumulating beach-cast are increasing problems in many coastal areas. However, beach-cast is also a potentially valuable marine bioresource, e.g. as a biofertiliser in coastal agriculture. One limiting factor in use of beach-cast as a fertiliser is uncertainty regarding the cadmium (Cd) concentration depending on beach-cast composition and location. In this study, chemical analyses were performed on beach-cast from Burgsviken Bay off Gotland, in the Baltic Sea. The results revealed large variations in cadmium concentration depending on sampling location and beach-cast composition, with levels ranging between 0.13 and 2.2 mg Cd/kg dry matter (DM). Of 15 beach-cast samples analysed, one had a cadmium content above the Swedish statutory limit for sewage sludge biofertiliser (2 mg Cd/kg DM) and four had values above the limit suggested by the Swedish Environmental Protection Agency for 2030 (0.8 mg/kg DM). Species-specific analysis revealed that eelgrass (Zostera marina) contained significantly higher cadmium concentrations than filamentous red algae species (Ceramium and Polysiphonia spp.). Avoiding eelgrass-rich beach-cast by seasonal timing of harvesting and monitoring differences in cadmium concentrations between harvesting sites could thus facilitate use of beach-cast as biofertiliser. © 2018
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Söderqvist, Tore, et al.
(författare)
-
Cost–benefit analysis of beach-cast harvest : Closing land-marine nutrient loops in the Baltic Sea region
- 2022
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Nature. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 51:5, s. 1302-1313
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Harvesting beach-cast can help mitigate marine eutrophication by closing land-marine nutrient loops and provide a blue biomass raw material for the bioeconomy. Cost–benefit analysis was applied to harvest activities during 2009–2018 on the island of Gotland in the Baltic Sea, highlighting benefits such as nutrient removal from the marine system and improved recreational opportunities as well as costs of using inputs necessary for harvest. The results indicate that the activities entailed a net gain to society, lending substance to continued funding for harvests on Gotland and assessments of upscaling of harvest activities to other areas in Sweden and elsewhere. The lessons learnt from the considerable harvest experience on Gotland should be utilized for developing concrete guidelines for carrying out sustainable harvest practice, paying due attention to local conditions but also to what can be generalized to a wider national and international context.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid kärnkraftverket vid Simpevarp utanför Oskarshamn vid östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt hur mycket fisk som förloras vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten och insamling av fångstdata för att bedöma effekter på det lokala yrkesfisket. Det utgående kylvattnet är normalt 10–12 ?C varmare än det inkommande. I de inre delarna av recipienten Hamnefjärden uppmättes en övertemperatur av 4–6 ?C under april–november 2011 i förhållande till referensområden av liknade karaktär och det utgående vattnet översteg tidvis 30 ?C under högsommaren. Fiskförlusterna i kraftverkets silstationer dominerades av strömming och effekterna på berörda bestånd bedöms vara små. Lokala effekter kan dock inte uteslutas. Abborre, mört och björkna dominerade provfiskefångsterna i Hamnefjärden och omgivande skärgård. Fångsterna av abborre uppvisar en på lång sikt positiv utveckling både i det mest kylvattenpåverkade området och i omgivande skärgård, samtidigt som fångsterna av mört har minskat både i Simpevarp och i referensområdet. Abborrarna i simpevarpsområdet var dock betydligt yngre än de i referensområdet, vilket möjligen kan förklaras av en snabbare tillväxt. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men var ovanliga hos de abborrar och mörtar som analyserades under 2011. Förekomsten av årsyngel av abborre i Hamnefjärden har inte förändrats över tid. Ynglenas storlek uppvisar dock en positiv utveckling, såväl i Hamnefjärden som i ett närliggande referensområde. Vare sig fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden eller ålfångstens storlekssammansättning har förändrats sedan fiskena inleddes under 1980-talet. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50–60% sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid låga vattentemperaturer. Efter fler års betydande störningar från sälar förändrades metodiken inför 2011. De ytsatta näten ersattes av bottensatta och antalet stationer utökades. Fångsten av dominanterna strömming, rötsimpa och torsk uppvisar stora svängningar sedan detta provfiske inleddes i början av 1970-talet. Endast torsken uppvisar dock en på lång sikt negativ utveckling, som sannolikt kan kopplas till den storskaliga utvecklingen för torsken i östersjön. Yrkesfisket efter blankål med ålflytgarn begränsades från och med 2009 till 90 dagar genom nationella regleringar. Från och med 2009 insamlas endast data från Marsö. Utvecklingen över en längre tidsperiod är negativ, samtidigt som fångsterna i referensområdet uppvisade en positiv trend fram till att det upphörde i sin dåvarande utformning efter 2001. Den observerade nedgången för fångsten per fiskeansträngning överensstämmer dock i stort med den generella utvecklingen på ostkusten. En starkt positiv utveckling av både art- och individantal hos bottenfaunan på grundare lokaler finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962–2011. Artrikedomen har utvecklats positivt även på de djupare lokalerna, men trender saknas där hos abundansen. Den till östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. har haft en stark populationsutveckling i båda områdena under senare år och var en av de dominerande arterna även under 2011. Utvecklingen bedöms till största delen spegla storskaliga förändringar av östersjöns ekosystem. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Växtsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen. Den ytnära blåstångens täckningsgrad hade dock minskat på alla tre lokalerna, sannolikt beroende på nötning från is. På de två stationerna söder om utsläppet hade tången ökat sin djuputbredning. Täckningsgraden av fintrådiga grönalger ökade ytnära under det senaste decenniet, medan täckningen av rödalger på 5–6 m djup minskade under senare år.; -- Potential ecosystem effects caused by the effluent cooling water from the Simpevarp nuclear power plant, close to Oskarshamn on the Swedish coast of the Baltic Proper, are monitored in yearly surveys using gillnets and fyke nets. Fishing is undertaken at several sites in a coastal gradient starting at the location of the emitted cooling water, and in a reference area 100 km north of the recipient. Soft bottom macro fauna and macro vegetation are monitored both in the gradient and in the reference area. Fish mortality due to entrapment in the cooling water system and commercial landings are monitored to assess the effects on the local fishery. The water used for cooling is normally heated by 10–12 ?C when passing through the power plant. In sheltered parts of the recipient bay of Hamnefjärden, the surface water was 4–6 ?C warmer in April–November 2011 than in the reference area comparable reference areas and the emitted water occasionally exceeded 30 ?C in the summer. Fish losses in the cooling water rinsing system were dominated by Baltic herring. Effects on abundances at the population level are estimated to be small, but local effects cannot be ruled out. Perch (Perca fluviatilis), roach (Rutilus rutilus) and silver bream (Blicca bjoerkna) dominated the catches in the surveys with gillnets in Hamnefjärden, as well as in the archipelago surrounding the power plant. Perch abundances increased in these areas. Catches of roach decreased close to the power plant, but also in the reference area. Perch in the gillnet catches were younger and grew faster close to the power plant than in the reference area. Abnormal gonads, previously observed at high frequencies in perch and roach in Hamnefjärden, were rare in the 2011 sampling. The abundance of young of the year perch in the recipient did not change over time. The size of the perch fry however, increased in Hamnefjärden, as well as in the local reference area. The catch and size structure of yellow eel (Anguilla anguilla) did not change over time in the recipient since the 1980s. The prevalence of swim bladder parasites (Anguillicoloides sp.) has been 50–60% since the parasite was established in Hamnefjärden in the late 1980's. Gillnet surveys are performed in the spring on the open coast at the power plant to study effects on Baltic herring and other marine species, normally appearing at low water temperatures. Problems due to an increasing population of grey seals forced a change in fishing methodology in 2011, and the pelagic nets were replaced with a series of demersal nets. The abundances of the long term dominants Baltic herring (Clupea harengus), sea scorpions (Myoxocephalus scorpius) and cod (Gadus morhua) have shown large periodic variations since the survey was established in the early 1970's. Cod alone has shown a long term decrease, probably reflecting the general situation in the Baltic Sea. Silver eel (Anguilla anguilla) catches decreased in the local fishery, but increased in the reference area until silver eel fishing stopped in this area in 2001. The long term development is however believed to reflect the general trends of eel in the Baltic region. Abundance and species richness in soft bottom macro fauna increased strongly in shallow sites between 1962–2011, in Simpevarp as well as in the reference area. The number of species increased also on deeper sites, but the total abundance did not change significantly. The abundance of the introduced polychaete Marenzelleria sp. increased rapidly in recent years and is now among the dominants in both areas. The trend is reflective of the general changes in the Baltic Sea. Vegetation on hard bottoms is monitored on three sites in the coastal gradient of cooling water. The algal communities are considered to have good ecological status and the studied sites are among the richest in the region. The Fucus vesiculosus cover decreased however, in recent years due to the wearing of ice. Fucus increased its distribution in deeper parts in two sites south of the power plant. The cover of filamentous green algae increased over the last decade and the cover of red algae in 5–6 m depth decreased in recent years
|
|
| 7. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid Oskarshamnsverket vid östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett av kylvatten opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt hur mycket fisk som förloras vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten. Fångstdata samlas dessutom in för bedömning av de eventuella effekter kylvattenutsläppet har på det lokala yrkesfisket. Det utgående kylvattnet är normalt 10-12 °C varmare än det inkommande. Reaktor O2 hade dock en genomsnittlig temperaturhöjning på drygt 13 °C under 2012. Utebliven drift på reaktor O1 i kombination med ett kallare intagsvatten till O2 gav dock totalt sett ett kallare utgående vatten än tidigare. I de inre delarna av recipienten Hamnefjärden uppmättes en övertemperatur av 3-5 °C under april-november 2012 i förhållande till referensområden av liknade karaktär, vilket var något lägre än tidigare år. Det utgående vattnet från O2 översteg 30 °C under en knapp vecka i augusti. En övergång till kylning med djupvatten påbörjades under hösten 2011 inför den effekthöjning av reaktorerna O1 och O2 som är planerad till 2015. Syftet är att få ett kallare kylvatten samt att motverka höga utsläppstemperaturer. Skiftet till djupvattenkylning sammanföll med minskad utslagning av strömming och småfisk i kylvattenintagen. Abborre och ål förekom dock som tidigare år. Effekterna på berörda bestånd bedöms vara små, men en negativ påverkan på fisket i närområdet kan inte uteslutas. Abborre, björkna och mört dominerade provfiskefångsterna i Hamnefjärden och omgivande skärgård. Fångsterna av abborre uppvisar en på lång sikt positiv utveckling, både i det mest kylvattenpåverkade området och i omgivande skärgård, samtidigt som fångsterna av mört har minskat både i Simpevarp och på den inre lokalen i referensområdet. Abborrarna vid Simpevarp tenderar att vara yngre än i referensområdet. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men var i princip obefintliga hos de abborrar och mörtar som Aqua reports 2013:4 analyserades under 2011-2012. Mycket små fångster av årsyngel av abborre i Hamnefjärden under 2012 bidrog till en långsiktigt negativ trend. Ynglen har dock blivit större i båda Hamnefjärden och referensområdet Getbergsfjärden. Fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden var förhållandevis låg 2012, men fångstens storlek och sammansättning har inte förändrats signifikant sedan 1980-talet. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50-60% sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid låga vattentemperaturer. Trots störningar av säl ses en positiv utveckling för strömming. Torsk har förekommit mycket sparsamt sedan slutet av 1980-talet och stora långsiktiga variationer har observerats hos andra arter. Yrkesfiskets fångster av blankål i referensområdet uppvisade en positiv trend fram till att det 2001 upphörde i sin dåvarande utformning. Samtidigt finns en negativ utveckling i fisket efter blankål i Simpevarps närområde. Den observerade nedgången för fångsten per fiskeansträngning överensstämmer dock i stort med den generella utvecklingen på ostkusten. En starkt positiv utveckling av både art- och individantal hos bottenfaunan på grundare lokaler finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962-2012. På de grunda lokalerna dominerade blåmussla och Östersjömussla under 2012, följda av den till Östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. Artrikedomen har utvecklats positivt även på de djupare lokalerna. För dessa lokaler finns dock inga trender med avseende på individtäthet. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Växtsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen. Förekomsten av fintrådiga alger har dock ökat under 2000-talet, både i Simpevarp och i regionen som helhet.
|
|
| 8. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid Oskarshamnsverket på östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett av kylvatten opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt omfattningen av fiskförluster vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten. Fångstdata samlas dessutom in för bedömning av de eventuella effekter kylvattenutsläppet har på det lokala yrkesfisket. Det utgående kylvattnet är normalt 10–12 °C varmare än det inkommande. Det utgående vattnet från O3 översteg 25 °C under sammanlagt 28 dagar 2013, vilket var ovanligt mycket. Utebliven drift större delen av året vid reaktor O2 i kombination med ett kallare vatten från djupintag till O1 gav dock totalt sett ett kallare utgående vatten än tidigare. I de inre delarna av recipienten Hamnefjärden uppmättes förhöjda temperaturer mellan 0,6 och 3 °C under april–november i förhållande till referensområden av liknade karaktär, vilket var lägre än tidigare år. En övergång till kylning med djupvatten påbörjades under hösten 2011, inför den effekthöjning av O2 som är planerad till 2015. Syftet är att få ett kallare kylvatten samt att motverka höga utsläppstemperaturer. Efter skiftet till djupvattenkylning på O2 minskade utslagningen av strömming och småfisk i kylvattenintagets silstation. O1 gick över till djupvatten först i slutet av juni 2013 och innan denna omläggning noterades en riklig förekomst av främst storspigg. Efter övergången var förlusterna av både spigg och större fiskar små. Förlusterna av större fiskar vid O2 var i paritet med tidigare år. Effekterna av fiskförluster i silstationerna bedöms vara små, men en negativ påverkan på fisket i närområdet kan inte uteslutas. Aqua reports 2014:4 I nätprovfisket i Hamnefjärden ökade den totala fiskfångsten jämfört med tidigare år, med en dominans av abborre, björkna, mört och sarv. Fångsterna av abborre och sarv uppvisade en på lång sikt positiv utveckling, både i det mest kylvattenpåverkade området, men även i provfisket i den omgivande skärgården. Fångsten av mört och sarv uppvisade en negativ utveckling på en lokal i referensområdet. På den yttre lokalen i referensen gjordes fortsatt goda fångster av abborre, men ingen trend kunde ses. Abborrarna i Simpevarp tenderade att vara yngre än i referensområdet. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men har varit ovanliga eller obefintliga under senare år. Störningsfrekvensen var 2,5 procent i Hamnefjärden 2013 och störningar saknades i referensområdet. Hos mört noterades inga missbildningar i något av områdena. Små fångster av årsyngel av abborre i Hamnefjärden under både 2012 och 2013 bidrog till en långsiktigt negativ trend. Ynglens medellängd i Hamnefjärden och referensområdet Getbergsfjärden skilde sig inte från varandra 2013 och har ökat över tiden i båda områdena. Fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden var förhållandevis låg även 2013, men en signifikant ökning av andelen mindre ålar kan ses sedan år 2000. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50–60 procent sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid relativt låga vattentemperaturer. Störningar av gråsäl förekom i 25 procent av fiskeansträngningarna. De senare årens observerade positiva utveckling för strömming fortsatte inte 2013, troligtvis beroende på alltför låga vattentemperaturer. Förändringar i fångsterna av de övriga vanliga arterna torsk, rötsimpa, skrubbskädda och tånglake var måttliga. Aqua reports 2014:4 Yrkesfiskets fångster av blankål i referensområdet uppvisade en positiv trend från 1972 fram till att det 2001 upphörde i sin dåvarande utformning. Under samma period skedde en negativ utveckling i fisket efter blankål i Simpevarps närområde. Sedan bottenåret 1996 har dock en positiv utveckling observerats i Simpevarp, vilken kvarstår efter de relativt goda fångsterna 2013. En positiv utveckling av artantalet hos bottenfaunan finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962–2013. I synnerhet gäller detta de grunda lokalerna, där även individtätheten visar en stigande trend. På den grunda lokalen i Simpevarp och den djupa i referensområdet var den till Östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. den art som förekom i störst antal. På de övriga var östersjömussla (Macoma balthica) dominerande. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Sammanvägt för de tre stationerna ökade täckningen av fintrådiga alger 2013, medan både täckning och utbredning av tång minskade något jämfört med 2012. Algsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Kustfiskövervakning i de nationella referensområdena Kvädöfjärden och Torhamn
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisksamhället i referensområdet Kvädöfjärden i södra Östergötland har studerats sedan 1987 genomprovfisken under sommaren. Den totala fiskbiomassan förändrades inte under perioden fram till ochmed 2005. En förändring av samhällets sammansättning speglas av en stigande andel rovlevande fiskar,i första hand abborre, och av ett ökande antal fiskarter i fångsten. En allt snabbare tillväxthastighet hosabborre förklaras till största delen av att havsvattnet blivit varmare över tiden. Ett resultat av dennautveckling är att abborren mot slutet av perioden har rekryterats till fisket vid en lägre ålder.Övervakningen av kustfisk utökades 2002 med ett kustområde vid Torhamn i sydöstra Blekinge. Provfiskenadär dokumenterar ett samhälle dominerat av abborre och andra sötvattenarter. Abborrensåldersstruktur tyder på en normalt fungerande reproduktion i området. Låga tätheter av mer än tre årgamla abborrar har konstaterats, men har ännu inte kunnat förklaras. Tillväxten hos abborre var någotsnabbare än den i Kvädöfjärden.Beståndstäthet och reproduktionsförmåga hos tånglake har övervakats i Kvädöfjärden sedan 1994.Beståndet förändras inte signifikant över tiden, men en vikande tillväxthastighet har observerats hoshonorna. Inga förändringar har dokumenterats avseende enskilda honors reproduktionspotential. Devariabler som representerar hälsotillstånd hos yngel indikerar inte någon negativ påverkan på denlokala miljön och bedöms beskriva naturliga bakgrundsnivåer.
|
|
