| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Figenschou, Tine Ustad, et al.
(författare)
-
Public bureaucracies(link is external)
- 2021
-
Ingår i: Power, Communication, and Politics in the Nordic Countries. - Göteborg : Nordicom. - 9789188855282
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Fredriksson, Karolina, et al.
(författare)
-
Klassrumsdialog i matematikundervisningen : matematiska samtal i helklass i grundskolan
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna systematiska översikt ger en bild av vad forskningen sammantaget säger om hur lärare kan leda samtal i helklass för att få elever att delta i gemensamma matematiska resonemang. Det handlar om diskussioner i vilka eleverna använder och analyserar matematiska begrepp och argumenterar matematiskt. Detta är förmågor som kursplanen i matematik anger att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla, och som forskning lyfter fram att elever i svensk skola behöver förstärka. Översikten rör också frågor om hur lärare kan möta och ta tillvara elevers olikheter i undervisningen, närmare bestämt hur lärare kan få med elever som inte är så benägna att delta i gemensamma resonemang, och hur elevers olika idéer kan bli en del av de matematiska samtalen och berika dem. Översikten utgår från följande frågeställning:Vad kännetecknar klassrumsdialoger som engagerar elever i matematiskaresonemang och som möter och tar tillvara elevers olikheter, och vad kännetecknarlärarens ledning av sådana dialoger?Översikten är en sammanställning av arton forskningsstudier som systematiskt har valts ut av forskare efter omfattande litteratursökningar i internationella forskningsdatabaser. Sökningarna resulterade i 10 528 studier.Studierna bygger på ingående observationer och analyser av dialoger i helklass mellan lärare och elever. Det är klassrumssituationer som lärare skulle kunna känna igen sig i. Analyserna sätter ord på det som sker och ger förståelse i form av olika begrepp och strukturer. Denna vetenskapligt grundade kunskap kan utgöra stöd för lärare när de planerar och leder klassrumsdialoger i matematikundervisningen.
|
|
| 7. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
A Model for Evaluating Corporate Environmental Communication
- 2014
-
Ingår i: Ralph Tench , William Sun , Brian Jones (ed.) Communicating Corporate Social Responsibility: Perspectives and Practice (Critical Studies on Corporate Responsibility, Governance and Sustainability, Volume 6). - Bingley : Emerald Books. - 9781783507955 ; 6, s. 111-130
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Purpose The chapter proposes a model for evaluating environmental information based on informativity as a measurement of whether corporate environmental disclosures provide readers with information relevant for making reasonable assessments of companies’ environmental work. Methodology/approach On a general level, informativity denotes a set of universal principles for information qualities. In order to make informed assessments, information ought to provide readers with information on specific projects, outcome, and long-term impact. The model proposed herein allows researchers and practitioners to quantify corporate environmental information based on a set of key textual variables. By allowing for the quantification of qualitative information, the model allows for comparative studies of CSR communication across, for example, companies, sectors, and nations. Research implications The model is applicable for corporations with an interest to evaluate their performance by applying standardized and set principles. Practical implications The model can be used as a tool for consumers and investors alike in making better and more informed assessments about a corporation’s environmental initiatives and performances. This application is particularly relevant for stakeholders with an interest in developing statistical data for assessing and benchmarking environmental communication. Originality The chapter proposes a model for evaluating environmental information as a measurement of whether corporate environmental disclosures provide readers with information relevant for making reasonable assessments of companies’ environmental work.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Bortom uppdraget : En analys av svenska myndigheters kommunikationsaktiviteter under Almedalsveckan
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska myndigheter ägnar en hel del tid och resurser åt att planera och genomföra kommunikationsaktiviteter. I vissa fall är det en del av uppdraget, i andra fall är det något som myndigheten själv prioriterar. I samband med politikerveckan i Almedalen aktualiseras många av dessa frågor och tidigare studier pekar på att Almedalen kan förståtts som en arena för demokratiska samtal men också som ett medialt skyltfönster och en arena för politisk positionering.Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att studera myndigheters medverkan i Almedalen för att skapa en bättre förståelse för kommunikationsarbetets förutsättningar. Vi ställer tre frågor: 1) i vilken utsträckning medverkar svenska nationella förvaltningsmyndigheter under Almedalsveckan; 2) hur har myndigheters medverkan förändrats över tid, och; 3) hur kan vi förstå att myndigheter väljer att medverka och vilka överväganden gör de när de väljer sina sätt att medverka på?Undersökningen fokuserar på de nationella förvaltningsmyndigheterna och omfattar en analys av det officiella almedalsprogrammet från 2005, 2011, 2016 och 2017, intervjuer med representanter från 29 myndigheter som medverkade i Almedalen 2016 och fyra som inte medverkade, 28 inspelade seminarier som arrangerades av myndigheter under Almedalsveckan 2016 samt en observation vid ett frukostmöte arrangerat av en konsultbyrå som säljer tjänster i samband med Almedalsveckan.Analysen visar att myndigheters närvaro har ökat betydligt. Mellan 2005 och 2017 ökade andelen från 7% till 63% av alla existerande myndigheter. På samma sätt ökade antalet programpunkter med myndigheter som medverkande från 50 st. 2005 till 1138 st. 2017.Under intervjuerna är det många myndigheter som motiverar sin medverkan med att det ligger i uppdraget och att det skapar möjligheter till kunskapsförmedling och möjligheter att knyta viktiga kontakter. Samtidigt är det tydligt att Almedalen betraktas som något nödvändigt och självklart och något med stort symboliskt värde. Det finns höga och starka förväntningar på att myndigheter ska medverka i Almedalen. Politiker, tjänstepersoner vid departementen, representanter från andra myndigheter, intresseorganisationer och företag, konsulter och medier bidrar alla till att det uppfattas som självklart att vara på plats.Det går inte heller att bortse från att myndigheter är centrala spelare i det politiska spelet och för att kunna utföra sina uppdrag måste de bevaka sina positioner. Myndigheternas agerande bör därför också förstås i ljuset av positionering och konkurrens. Konsekvenserna av att inte vara på plats kan bli stora givet att det är få andra arenor som erbjuder samma möjligheter att lära sig om andra aktörers ställningstaganden och utspel och få möjlighet att positionera sig i förhållande till dem.Sammantaget är myndigheternas närvaro i Almedalen en komplicerad historia. Myndigheter verkar i ett sammanhang som på många sätt är paradoxala vilket gör att det inte är uttryck för förljugenhet eller inkompens att myndigheterna inte förmår knyta sina satsningar i Almedalen till uttalade delar av uppdraget. Det är snarare ett uttryck för de förutsättningar de är satta att verka i och som de svårligen kan bortse ifrån när de tolkar och bedriver sitt kommunikationsarbete.
|
|
| 10. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
Communicating Under the Regimes of Divergent Ideas: How Public Agencies in Sweden Manage Tensions Between Transparency and Consistency
- 2019
-
Ingår i: Management Communication Quarterly. - : SAGE Publications. - 0893-3189 .- 1552-6798. ; 33:4, s. 548-580
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we draw on Scandinavian institutionalism to argue that ideas act as imperatives for organizations’ communication, whereby differences between ideas can generate tensions that organizations must manage. We focus on transparency and consistency, ideas that frequently underpin organizational communication, but are mobilized by different problems and offer different solutions. An analysis of communication policy and strategy documents in 188 Swedish public agencies shows how transparency and consistency coexist, but are translated into local settings in divergent ways. The resulting tensions relate to the purpose of communication, roles of organizational actors and of media, and stakeholder identities. Tensions are managed using three strategies: firewalling, ranking, and compromising. The findings show that ideas are fundamental to organizational communication, but that organizations also contribute to transformations and hybridizations of ideas. We suggest further analyses of interactions among institutions, organizations, and communication, particularly of how the translations of ideas generate tensions that must be resolved. © The Author(s) 2019.
|
|
