| 1. |
- Fridell, Linnéa
(författare)
-
Planerar kommunerna för motionslöpning? : en studie av Sveriges 20 största kommuner
- 2016
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sveriges befolkning blir allt mer stillasittande, med ökade välfärdssjukdomar som följd. Samtidigt växer intresset för motion - inte minst löpning. I takt med en samhällsutveckling där städer växer sig såväl större som tätare blir även utmaningen för kommunerna att erbjuda invånarna möjligheter till ett aktivt liv i deras vardagslandskap större. Under 1960- och 80-talen anlade många svenska kommuner motionscentraler i stadens utkant utifrån en nationell strategi. Denna rapport beskriver en undersökning av hur kommunernas strategiska arbete med frågor om motion (löpning) i utemiljön ser ut idag. Den bygger på en dokumentstudie av policydokument och informationsmaterial från de 20 största kommunerna i Sverige, hämtat från deras hemsidor.
|
|
| 2. |
- Fridell, Linnéa, et al.
(författare)
-
Riktlinjer för lek - då och nu : förändringar av kommuners planering av platser för barn under ett decennium
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det senaste decenniet har planeringskontexten för barns platser i staden förändrats. Barnkonventionen blev lag år 2020 och under de senaste tio åren har Boverket publicerat vägledningar samt allmänna råd kopplat till friyta vid skola, förskola och fritidshem. Flera reformer inom skolväsendet har resulterat i en trend mot större skolenheter och en strategi mot en tät och blandad stad som har medfört förändrade förutsättningar för skolornas utemiljöer. Samtidigt blir antalet lekplatser färre och friytan per elev på Sveriges skolgårdar minskar. Med denna bakgrund samt det faktum att det är kommunernas ansvar att planera och gestalta barns platser har vi undersökt hur kommunernas riktlinjer gällande dessa platser har förändrats under det senaste tio åren. Med utgångspunkt i en tidigare studie där 27 svenska kommuners riktlinjer för barns utemiljöer undersöktes har vi, ett decennium senare, återigen tagit del av samma kommuners kvalitativa och kvantitativa riktlinjer för barns utemiljöer. I studien jämförs riktlinjer för skolgårdar, förskolegårdar och lekplatser med riktlinjer som samlades in för tio år sedan. Jämförelsen ger intressanta indikationer på hur kommunerna hanterar den förändrade förutsättningarna för planering av barns utemiljöer samt den fortgående utvecklingen av minskade ytor för barns i staden. Resultatet visar att fler kommuner idag har riktlinjer för barns utemiljöer än för ett decennium sedan och att dessa har blivit mer likriktade. Barnkonventionens status som lag, samt Boverkets vägledning och allmänna råd för friyta vid skola, förskola och fritidshem kan vara en möjlig förklaring. Det har också skett en ökning av antalet kvalitativa målsättningarna samtidigt som det fortfarande är en stor spridning på de kommunala förvaltningar och enheter som ska hantera de olika riktlinjerna. De kvantitativa mått uttryckta i kvm/barn som anges i riktlinjerna ligger nära de mått som Boverket anger som rimliga, samtidigt som fler kommuner anger att avsteg och att flexibla mått kan accepteras utifrån närhet till grönområde eller beroende på vilken typ av bebyggelse skolan eller förskolan ligger i. Det senaste decenniets förändring mot allt mer ”flexibla” mått för barns utemiljöer leder i praktiken till att Boverkets rekommendationer om storlek på friyta i de flesta fall endast efterföljs vid bästa tänkbara förutsättningar. De ökade antalet rättsfall som prövar gränserna för vilka ytor som är rimliga för barn kan indikera en ökad medvetenhet om barnrättsperspektivet.
|
|
| 3. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningen visar att skolgårdar och förskolegårdar fyller många viktiga funktioner, där tillräcklig yta är en grundförutsättning för att kunna skapa och bibehålla kvalitet. Den här rapporten undersöker vilken forskningslitteratur som finns om storlek på friytor kopplat till barns lek, lärande och hälsa, om måtten kan preciseras beroende på barns ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation, samt placeringens och gestaltningens roll i säkerställandet av utemiljöers kvalitet. Mycket behöver rymmas för att dessa ytor ska kunna främja barns hälsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhälle. Men varje skolgårds kontext är också unik, där många olika faktorer spelar roll. Trots omfattande forskning om skolgårdar har studier ofta svårt att få med komplexiteten kring hur yta som grundförutsättning kan kopplas till olika funktioner. Forskning pekar ut ytstorlekens betydelse för fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter, men sällan till barns möjlighet att interagera med och uppleva vegetation och gröna miljöer, här förstått som naturkontakt, eller till skolgårdslandskapet som helhet med dess gestaltning, innehåll och verksamhet.Det finns gott forskningsstöd för skolgårdens stora betydelse för barns hälsosamma utveckling, samt till stor del dess värde för skolverksamhet och lokalsamhälle, men inte tillräckligt mycket systematiska rön för att tydliga gränsvärden för ytstorlekar ska kunna sättas. En sammantagen bild av forskningen visar dock att ytstorlekar har stor betydelse, eftersom de krävs för att rymma en gestaltning med en mängd olika typer av platser och element som tillsammans skapar god funktion. Tre grundläggande kvaliteter i skolgårdens landskap är i det som främjar barns fysiska aktivitet (bland annat ytstorlek, lösa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingrande gångar, hårdgjorda ytor, sportytor, varierad topografi, vegetation), det som främjar naturkontakt kopplat till lärande, lek och återhämtning (bland annat träd, natur, vegetation, odling) samt det som stödjer socialt liv (bland annat gröna, varierade miljöer, lösa lekobjekt, fasta lekutrustning, inkluderande gestaltningsinslag).Skolgårdar på över 10 000 kvm och förskolegårdar på över 6 000 kvm tycks ha särskilt goda förutsättningar att rymma alla dessa funktioner. Alltför små ytor begränsar leken och aktiviteten och kan ge upphov till problem såsom aggressivt eller undvikande beteende hos barn, låg fysisk aktivitet och fetma. Trängsel gör det dessutom svårt att uppnå god social samvaro, med plats för barn med olika ålder, könstillhörighet och funktionsvariation. Små ytor riskerar dessutom att innebära slitage som försämrar utemiljöns kvalitet och minskar barns naturkontakt. Yngre barn, i förskola och skolans yngre årskurser, är särskilt beroende av både stora ytor och naturkontakt, medan äldre barn dessutom är beroende av att ytor för möten, fysisk aktivitet och naturkontakt bildar en välfungerande helhet genom en god gestaltning.
|
|
| 4. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Yta och kvalitet på skolgård och förskolegård
- 2021
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad vet man idag om relationen mellan yta och kvalitet i förskolors och skolors utemiljö? Frågan har stått i fokus för en litteraturstudie initierad av Boverket. Här presenteras resultaten.
|
|
| 5. |
- Kylin, Maria, et al.
(författare)
-
Friyta och lekvärde på skolgårdar : en studie om yta och kvalitet ur ett barnperspektiv
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under läsåren 2014/15 till 2016/17 har friytan på Sveriges skolgårdar i genomsnitt minskat med 3,7 kvadratmeter (kvm) per elev (SCB, 2018) Det innebär att läsåret 2016/17 hade cirka 40 % av alla grundskolelever i Sverige, mindre friyta per elev än de 30 kvm per elev som Boverket (2018) anser rimligt. Från denna utgångspunkt har problematiken kring att det inte finns specifika kvantitativa ytkrav på barns formella utemiljöer (såsom förskolegårdar, skolgårdar eller lekplatser) diskuterats och bristen på riktlinjer och vägledning i lagrummet har uppmärksammats (Andersson 2013; Jungmark, Mårtensson, Jansson, Nordström, Kylin & Litsmark 2019).I denna studie har vi velat undersöka hur skolgårdens kvalitativa värden, uttryckt som lekvärde, har påverkats när skolgården krympt. Målet har varit att utifrån kvantitativa mätningsdata från SCB (2018) som underlag titta närmare på kvalitativa aspekter på skolgårdar med hjälp analyser genomförda på plats vid sju utvalda skolgårdar, som krympt på grund av förtätning av skolgården. Det övergripande syftet med studien har varit att diskutera och problematisera god byggd miljö ur ett barnperspektiv.Genom besök på skolgårdarna har vi kunnat avgöra vilka ytor av skolgården som är lekbara samt hur stor del av den lekbara ytan som är grön respektive hårdgjord. Dessa mått har sedan satts i relation till SCB:s (2018) mätningar av friytan och Boverkets (2018) rekommendationer om en tillräckligt stor friyta. För att kunna diskutera kvaliteten eller lekvärdet på skolgårdarna har vi valt att använda oss av några redan, av praktiker, beprövade metoder för att bedöma detta samt en metod som vilar på vetenskaplig grund. Dessa metoder kallar vi för Lekvärdesfaktor, Slitage, Affordences och Kontext.Studiens resultat visar att skolgårdarnas lekbara yta är betydligt mindre än den av SCB (2018) uppmätta friytan. Detta kan man anta gäller för många av Sveriges skolgårdar. Alla skolgårdar i studien, utom en, hade en total friyta på över 3000 kvm, vilket är det mått som Boverket (2018) anger som ett rimligt mått på den totala friytan för att kunna säkerställa en god kvalitet. Samtidigt visar studiens resultat att slitaget på vegetationen på samtliga skolgårdar är generellt högt och lekvärdet är generellt lågt, vilket innebär att rekommendationen om totalt 3000 kvm bör diskuteras.Den gröna lekbara ytan per elev varierar mellan 0-8 kvm per elev, vilket är förvånande lite. Lekvärdet på de gröna ytorna var generellt lågt pga. högt slitage och/eller bristande gestaltning. Det är tydligt att för att de gröna ytorna ska klara slitaget behövs en tillräckligt stor yta. Likaså är de gröna ytornas utformning och placering samt skolgårdens gestaltning i sin helhet av stor betydelse för lekvärdet. Hur skolgården ligger i sin kontext och hur den samspelar med närliggande miljöer har också stor betydelse för lekvärdet. En förutsättning för en god konnektivitet med närliggande grönområden är att det inte finns någon barriär mellan skolgården och grönområdet.Frågan kan ställas om rekommendationerna om skolgårdars friyta bör utvecklas med ett specifikt krav avseende storlek på grönytor, för att skolgårdar ska ha tillräcklig yta för att större vegetationspartier ska kunna överleva långsiktigt slitage. Vår undersökning visar att det inte är lätt att analysera och beskriva lekvärden utan ett professionellt kunnande där omdömet har tränats att se barnperspektiv i olika situationer så de subjektiva upplevelserna kan förmedlas och berättas på ett inkännande sätt. Denna typ av subjektiva bedömningar är inte mindre sanna eller mindre viktiga än de kvantitativt mätbara ytmåtten, men tappas lätt bort i planeringsprocessen.
|
|
| 6. |
- Qviström, Mattias, et al.
(författare)
-
Att trixa genom staden – planering för ett löpvänligt stadslandskap
- 2019
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Motionslöpning framhålls ofta som en träningsform det är enkelt att komma igång med – utövandet kräver ingen dyrbar utrustning eller speciell anläggning att ta sig till. Men det är inte givet att stadsmiljön upplevs som anpassad för vardagsmotion. I detta Movium Fakta sammanfattas en studie där dagboksintervjuer utförts med stadslöpare. Ett antal råd presenteras för att synliggöra och underlätta motionslöpning inom stadsplanering.
|
|
| 7. |
- Qviström, Mattias, et al.
(författare)
-
Differentiating the time-geography of recreational running
- 2020
-
Ingår i: Mobilities. - : Informa UK Limited. - 1745-0101 .- 1745-011X. ; 15:4, s. 575-587
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper proposes a relational time-geography approach to differentiate the geographies of recreational activities, whose place cannot be pinned down to a single specific infrastructure or area and therefore risks being marginalised in planning. Running is used as a case study. Based on diary-interviews, we have identified three different exercises/places used alternately by the respondents: the forest run; ‘the most boring route in the world’; and the tourist run. We argue that the time-geography of runners could be conceptualised as a rhythm of place dependencies, where different places afford complementary qualities. By allowing for a negotiation of the spatio-temporal constraints of everyday life, these different places (and their affordances) are of crucial importance for motivation and exercise.
|
|
