| 1. |
|
|
| 2. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Giotto, Kristi begråtelse
- 2024
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :34
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna gång ska vi prata om en game changer i den västerländska konsthistorien, som har skrivits fram som renässansens första betydelsefulla målare, då han utvecklade måleriet mot en större individualism, naturalism och rumsligt djup. Vi ska prata om Giottos di Bondones fresker i Scrovegnikapellet (även kallat Arenakapellet) i Padua och fokuserar på hans berömda “Kristi begråtelse” (1303-10). De 36 fresker som täcker kapellets interiör är en av de första och mest omfattande freskcyklerna från den tidiga renässansen och är nuförtiden synonyma med Giotto. I dessa bilder berättar han i tre bildserier om Jungfru Maria och hennes föräldrar Annas och Joakims liv och inte minst Jesus liv och död. Hans fresker ingår i ett komplext program, där bilderna i serien syftar på varandra. Vi fastnade speciellt för “Kristi begråtelse”, då vi var eniga att de små förtvivlade änglarna som svävar i himlen ovanför scenen och är utom sig av sorg, är för bedårande i sina individuella känslouttryck. "Bilder formade av hans pensel följer naturens konturer så nära", skrev den florentinska krönikören Filippo Villani på 1300-talet om Giotto, "att de för betraktaren verkar leva och andas och till och med utföra vissa rörelser och gester så realistiskt att de verkar tala, gråta, göra en glad och andra saker." I poddavsnittet tittar vi närmare på Giottos livsberättelse som baserar sig i mångt och mycket på myter och osäkra källor, när det skrivs fram hur hans lärare Cimabue blev uppmärksam på den talangfulle 12-åringen och hur Giotto så småningom gick om sin läromästare. Vi berättar om Giottos innovationer i bildkonsten och hur han bröt med bildtraditioner; hur han vände sig ifrån den italienska bysantinism med dess strängt formaliserade bildspråk till en färgstark bildkonst som skulle basera sig på studier av naturen och som tillät individuella drag i helgonens uttryck. Vi berättar om hur Giotto inspirerades av gester som han hade sett i andra sammanhang, i rättsväsendet och i kyrkliga ritualer och hur han skapade ett nytt symboliskt teckenspråk av dessa.
|
|
| 3. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Hilma af Klint, Svanen, nr 1
- 2024
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :32
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta avsnitt ska vi fördjupa oss i Hilma af Klints verk ”Svanen, nr 1” från 1915, som ägs av Stiftelsen Hilma af Klints verk. Vi ska berätta om konstnären och hennes antroposofiska bakgrund som öppnar upp för tolkningsmöjligheter av detta verk vars komposition bygger på tydliga motsatser i färg och form. Och vad symboliserar svanarna? Avsnittet handlar om en grupp väninnor, ”De Fem”, och deras seanser där de talade med ”De Höga”, ett kosmiskt brödraskap som ska ha funnits sedan tidens gryning och som ska ha gett kvinnorna i uppdrag att måla verk till deras tempel. I avsnittet fokuserar vi också på återupptäckten och mytbildningen kring Hilma af Klint och hennes verk, som sedan utställningen ”The Spiritual in Art - Abstract Painting 1890-1985” på Los Angeles County Museum (1986-87) har exploderat i popularitet.
|
|
| 4. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 10: Sigrid Hjertén, Ateljéinteriör
- 2020
-
Ingår i: Acast. - Göteborg.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Då var det dags för Konsthistoriepoddens sista avsnitt och det känns lite vemodigt! Denna vecka ska vi tacka er som har lyssnat och följt podden genom att prata om en konstnär som en av er lyssnare har önskat: vi ska berätta om Sigrid Hjerténs verk ”Ateljéinteriör” från 1916, som finns på Moderna Museet i Stockholm. I denna målning har Hjertén på raffinerat sätt gestaltat vad det på 1910-talet innebar att förena rollen som kvinnlig konstnär i den manliga avantgarden med moderskap. Hur kan vi avläsa denna konflikt i målningen och hur har den tolkats? Och på vilka sätt är Sigrid Hjertén ett typiskt exempel för en kvinna i ett konstnärsäktenskap? Vi ska också berätta mer om Hjerténs biografi och hennes sorgliga livsöde fram till den misslyckade lobotomin som tog hennes liv 1948.
|
|
| 5. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 13: Judy Chicago, The Dinner Party
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :13
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter två avsnitt om det sena 1800-talet ska vi nu tala om ett konstverk från 1970-talet: Judy Chicagos feministiska monumentalverk ”The Dinner Party” som skapades mellan 1974 och 1979. I denna installation har Chicago hyllat hela 1038 kvinnor och på så sätt skapat en symbolisk historia av kvinnan i vår civilisation. 39 av dessa kvinnor är bjudna till bords och har fått varsitt individuella bordskuvert som anspelar till deras liv, personlighet eller konst. Det sista bordskuvertet i verkets kronologi är tillägnad konstnären Georgia O’Keefe och då denna slutpunkt även var Chicagos utgångspunkt för verket, ska vi zooma in på detta konstnärskap också. I vårt poddavsnitt ska vi prata om konsthantverkets viktiga betydelse i detta feministiska nyckelverk och vi ska prata om verkets motiv och strategier som är återkommande i feministiska konstverk: varför avbildar så många feministiska verk det kvinnliga könet? Och varför använder sig många feministiska konstverk av konsthantverkstekniker och -material? ”The Dinner Party” har från början visats i en resande utställning, men efter att ha varit nerpackat i ett antal år fick det 2007 en permanent plats på Elizabeth A. Sackler Center for Feminist Art på Brooklyn Museum i New York.
|
|
| 6. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 15: Andy Warhol, Marilyn Monroe
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :15
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta poddavsnitt talar vi om Andy Warhols fyra serigrafier ”Marilyn Monroe” från 1967, som finns på Göteborgs konstmuseum. Vi berättar mer om varför popkonsten skiljer sig så mycket från annan konst i sitt uttryck och formspråk, och hur det massmediala konsumtionssamhället som växte fram efter andra världskriget inspirerade popkonstnärer som Andy Warhol. Det är en tid då det enorma bildflödet i det offentliga rummet, som vi är så vana vid nuförtiden, precis tar fart och då konstnärer använder sig av de återkommande bilderna från underhållningsindustrin och reklamer för att kommentera på samhället och för att utplåna skillnaderna medan populärkultur och finkultur. Medan Andy Warhol hade full fokus att visa Monroe som en säljbar produkt från underhållningsindustrin, ser vi i detta poddavsnitt människan bakom motivet och berättar mer om den oerhörda personliga tragedin som Warhol, nästan omgående efter hennes självmord 1962, exploaterade ytterligare.
|
|
| 7. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 17: Lejon & Drake från Babylon
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :17
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På Röhsska museet i Göteborg finns det två reliefer i glaserat tegel som har fångat vårt intresse. Den ena reliefen föreställer ett lejon, den andra föreställer en drake. Dessa härstammar från processionsvägen mot Ishtarporten i Babylon. Ishtarporten var en av åtta stadsportar och entré till staden Babylon och uppfördes mellan 604 och 562 före vår tideräkning. I Sverige är dessa två reliefer ensamma representanter för denna tidiga högkulturs konstnärliga uttryck. I poddavsnittet berättar vi om civilisationens vagga och de babyloniska gudarna Ishtar och Marduk som döljer sig bakom djursymboliken. Då dessa två reliefer härstammar från de tyska utgrävningarna i Babylon, alltså i nuvarande Irak, som ägde rum mellan 1899 och 1917 kommer vi berätta mer om utgrävningen av de små fragment och hur man arbetade för att rekonstruera Ishtarporten, processionsvägen och två fält två fält från fasaden av Nebukadnessar II:s tronsal. Dessa rekonstruktioner finns nuförtiden på Vorderasiatisches Museum som är inhyst i Pergamonmuseum på museiön mitt i Berlin. Vi kommer också berätta hur bygget av Pergamonmuseum kom att påverka rekonstruktionen av dess babyloniska byggnader och inte minst avyttringen av djurrelieferna. Hur och varför har de två babyloniska tegelrelieferna hamnat i Göteborg på Röhsska museet, där vi även nuförtiden kan beskåda dem? Det är en av många frågor vi ska ge svar på i vårt nyaste poddavsnitt!
|
|
| 8. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 21: Frida Kahlo, De två Fridorna
- 2022
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :21
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den tredje säsongens första avsnitt ska vi ägna oss åt en konstnär som många av er har önskat länge att vi ska prata om. Vi ska prata om den mexikanska konstnären Frida Kahlo och hennes verk ”Las dos Fridas”, på svenska ”De två Fridorna” från 1939. Det gåtfulla verket har, precis som Kahlos andra verk, länge tolkats utifrån hennes biografi och de tragiska aspekterna som har skrivits fram om hennes livsöde. Verket har därför länge tolkats att ge uttryck för Kahlos känslor om skilsmässan från målaren Diego Rivera samma år som målningen blev till. 1999 lade den amerikanska konstvetaren Margaret A Lindauer fram en annan tolkning, i vilken hon skrev fram Kahlos konst som ett uttryck för det mexikanska nationsbygget i revolutionens kölvatten, samtidigt som hon tolkade de två kvinnliga representationerna som ett feministiskt statement om det mexikanska samhället i en tid av rösträttskamp. I podden berättar vi mer om de gängse tolkningarna och ringar in tiden och händelserna i Frida Kahlos liv kring verkets tillkomst 1939. Vi ska dessutom prata om Frida Kahlos persona och hennes uppseendeväckande klädstil i färgglada Tehuana-kläder och den symboliska Rebozo-sjalen, som vi nuförtiden kan uppfatta som väldigt moderna, men som i själva verket innebar en medveten återgång till traditionella kläder från Mexiko och Guatemala. Vi tecknar dessutom vägen som Frida Kahlos karriär har tagit, även efter hennes död 1954. Från att vara ”den exotiska blomman i den stora mästaren Diego Riveras knapphål” leder denna väg till fenomenet ”Fridamania”, som är en beteckning för det enorma intresset i Frida Kahlos person och konst som sägs ha uppstått i samband med en utställning på Whitechapel Gallery i London 1982. Sedan det tidiga 1980-talet har Frida Kahlo uppnått kultstatus och varit föremål för otaliga publikationer, tv-dokumentärer, spelfilmer och en pjäs och hennes egensinniga stil har varit en inspirationskälla för modeskapare. Bildmaterialet finns som alltid i våra konton på sociala medier. Instagram: @konsthistoriepodden Facebook: Konsthistoriepodden
|
|
| 9. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 23: Jackson Pollock, Höstrytm (Nummer 30)
- 2022
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :23
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna månad har vi valt ett verk utifrån läget i världen, där många av oss betungas av bilderna som möter oss överallt i bildflödet runtomkring oss och som visar krigets fasor med förstörda städer och människor som har skadats, dödats eller lever under obegripliga omständigheter. Under en sådan tid, som präglades av krigets efterdyningar och socialt misär, skapade den amerikanska actionpaintern Jackson Pollock 1950 sitt abstrakta konstverk ”Höstrytm (Nummer 30)”, på engelska ”Autumn rhythm (Number 30)”, som nuförtiden finns på The Metropolitan Museum of Art i New York. Bildens metaforiska hösttitel tillkom dock senare. Pollock kallade sitt verk enbart för ”Nummer 30”. I månadens poddavsnitt ska vi utforska den amerikanska abstrakta expressionismens framväxt och följer Jacksons Pollocks väg från landsbygden i Wyoming till berömmelsen i New York City. Vi pratar om betydelsen av hans äktenskap med konstnären Lee Krasner och stödet av mecenaten Peggy Guggenheim för Pollocks konstnärskap. Och inte minst ska vi berätta om de oortodoxa metoderna med vilka Jackson Pollock skapade sina stora dukar i den lilla ladan som var hans ateljé, innan han omkom bara 44 år ung i en bilolycka. Följ med oss in i abstraktionen som kan upplevas som vilsam för oss, när vi kan förlora oss i de rytmiska linjerna efter Pollocks rörelser, som saknar början och slut och kan leda oss in på andra tankar.
|
|
| 10. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden: Avsnitt 25: Artemisia Gentileschi, Judith halshugger Holofernes
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi ska starta hösten med en resa tillbaka till barocken och en av dess främsta målare: Artemisia Gentileschi, som många av er önskade sig! Målningen ”Judith halshugger Holofernes" av Artemisia Gentileschi, som vi ska prata om i det nya poddavsnittet, målades mellan 1614 och 1621 och finns idag på Uffizierna i Florens. Vi berättar mer om det bibliska motivet och dess betydelse och undersöker hur Gentileschis målning betonar kvinnornas fysiska kraftakt och visar de som starka i sitt samarbete. Hon går därmed ifrån traditionella framställningar som fokuserar på Judits skönhet eller hennes känslor. Det fysiskt våldsamma motiv har ofta tolkats utifrån Gentileschis biografi och den våldtäkten hon blev utsatt för 1611, när hon bara var 18 år gammal. Man har klassat verket som ”en målad hämnd”. Därför går vi tillbaka till rättegångens handlingar, som också ger en tydlig bild av hur offren behandlades i sådana processer som inte bara vara utelämnande och generande, utan som även innefattade tortyr av offret med exempelvis tumskruv, som i Artemisia Gentileschis fall.
|
|
