| 1. |
- Adami, Johanna, et al.
(författare)
-
Evidence of an association between non-Hodgkin´s lymphoma and skin cancer
- 1995
-
Ingår i: BMJ (Clinical research ed.). - : BMJ. - 0959-8138 .- 1468-5833. ; 310:6993, s. 1491-1495
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE--To investigate a possible link between exposure to ultraviolet light and the almost epidemic increase in non-Hodgkin's lymphoma worldwide. Because ultraviolet light is known to cause skin cancers, the association between non-Hodgkin's lymphoma and skin cancer was studied. DESIGN--Secondary occurrence of either malignant melanoma or squamous cell skin cancer in cohorts of patients with a first diagnosis of either non-Hodgkin's lymphoma or chronic lymphocytic leukaemia, and vice versa, were studied. Expected numbers of subsequent cancers were calculated by sex, age, and period specific national incidence rates multiplied by the person years under observation in the cohorts. SETTING--Denmark (1943-89) and Sweden (1958-89). SUBJECTS--Four population based cohorts identified in the nationwide cancer registries (34,641 people with non-Hodgkin's lymphoma, 17,400 with chronic lymphocytic leukaemia, 34,989 with malignant melanoma, 25,980 with squamous cell skin cancer). A total of 562,085 person years were accrued for the analysis. MAIN OUTCOME MEASURES--The ratios of observed to expected cancers (the standardised incidence ratio) served as a measure of the relative risk. RESULTS--The relative risk for developing squamous cell skin cancer was 5.5 (95% confidence interval 4.6 to 6.6) among patients with non-Hodgkin's lymphoma and 8.6 (7.2 to 10.3) among patients with chronic lymphocytic leukaemia. The relative risks remained high over more than 15 years of follow up. Relative risks for malignant melanoma were 2.4 (1.8 to 3.2) for patients with non-Hodgkin's lymphoma and 3.1 (2.1 to 4.4) for patients with chronic lymphocytic leukaemia. After squamous cell skin cancer had been diagnosed there was a twofold excess risk for non-Hodgkin's lymphoma and chronic lymphocytic leukaemia. By contrast, in each of the cohorts the general cancer risks excluding skin and lymphoproliferative malignancies were close to the expected. CONCLUSIONS--The occurrence of non-Hodgkin's lymphoma and skin cancer are strongly associated; this supports the hypothesis that the secular increase in exposure to ultraviolet light may have contributed to the increasing incidence of non-Hodgkin's lymphoma in recent decades.
|
|
| 2. |
- Agrawal, Manasi, et al.
(författare)
-
Inflammatory bowel diseases among first-generation and second-generation immigrants in Denmark : a population-based cohort study
- 2021
-
Ingår i: Gut. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 0017-5749 .- 1468-3288. ; 70:6, s. 1037-1043
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Our objective was to estimate the relative risk of IBD among first-generation and second-generation immigrants in Denmark compared with native Danes.DESIGN: Using national registries, we established a cohort of Danish residents between 1977 and 2018. Cohort members with known country of birth were followed for Crohn's disease (CD) and ulcerative colitis (UC) diagnoses. Incidence rate ratios (IRRs) served as measures of relative risk and were calculated by log-linear Poisson regression, using rates among native Danes as reference, stratified by IBD risk in parental country of birth, and among first-generation immigrants by age at immigration and duration of stay in Denmark.RESULTS: Among 8.7 million Danes, 4156 first-generation and 898 second-generation immigrants were diagnosed with CD or UC. Overall, comparing first-generation immigrants with native Danes, the IRR was 0.80 (95% CI 0.76 to 0.84) for CD and 0.74 (95% CI 0.71 to 0.77) for UC. The IRR of IBD increased with ≥20 years stay in Denmark. The IRR of CD increased with immigration at ≥40 years of age. Comparing second-generation immigrants with native Danes, the IRR of IBD was 0.97 (95% CI 0.91 to 1.04). There was significant interaction with sex, with higher IRR of IBD in male than in female immigrants.CONCLUSION: Relative to native Danish men and women, IBD risk among first-generation immigrants was lower, reflected the risk in their parental country of birth and increased with ≥20 years stay in Denmark. For second-generation immigrants, relative risk of IBD was lower only among women. These complex patterns suggest the role of environmental IBD risk factors.
|
|
| 3. |
- Frisch, Morten, et al.
(författare)
-
Appendicitis, mesenteric lymphadenitis, and subsequent risk of ulcerative colitis : cohort studies in Sweden and Denmark
- 2009
-
Ingår i: BRITISH MEDICAL JOURNAL. - : BMJ. - 0959-8146. ; 338:b716
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective To determine whether the repeatedly observed low risk of ulcerative colitis after appendicectomy is related to the appendicectomy itself or the underlying morbidity, notably appendicitis or mesenteric lymphadenitis. Design Nationwide cohort studies. Setting Sweden and Denmark. Participants 709 353 Swedish (1964-2004) and Danish (1977-2004) patients who had undergone appendicectomy were followed up for subsequent ulcerative colitis. The impact of appendicectomy on risk was also studied in 224 483 people whose parents or siblings had inflammatory bowel disease. Main outcome measures Standardised incidence ratios and rate ratios as measures of relative risk. Results During 11.1 million years of follow-up in the appendicectomy cohort, 1192 patients developed ulcerative colitis (10.8 per 100 000 person years). Appendicectomy without underlying inflammation was not associated with reduced risk (standardised incidence ratio 1.04, 95% confidence interval 0.95 to 1.15). Before the age of 20, however, appendicectomy for appendicitis (0.45, 0.39 to 0.53) or mesenteric lymphadenitis (0.65, 0.46 to 0.90) was associated with significant risk reduction. A similar pattern was seen in those with affected relatives, whose overall risk of ulcerative colitis was clearly higher than the background risk (1404 observed v 446 expected; standardised incidence ratio 3.15, 2.99 to 3.32). In this cohort, appendicectomy without underlying appendicitis did not modify risk (rate ratio 1.04, 0.66 to 1.55, v no appendicectomy), while risk after appendicectomy for appendicitis was halved (0.49, 0.31 to 0.74). Conclusions In individuals with or without a familial predisposition to inflammatory bowel disease, appendicitis and mesenteric lymphadenitis during childhood or adolescence are linked to a significantly reduced risk of ulcerative colitis in adulthood. Appendicectomy itself does not protect against ulcerative colitis.
|
|
| 4. |
- Frisch, Morten, et al.
(författare)
-
Benign anal lesions, inflammatory bowel disease and risk for high-riskive and -negative anal carcinoma
- 1998
-
Ingår i: British Journal of Cancer. - 0007-0920 .- 1532-1827. ; 78:11, s. 1534-1538
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A central role in anal carcinogenesis of high-risk types of human papillomaviruses (hrHPV) was recently established, but the possible role of benign anal lesions has not been addressed in hrHPV-positive and -negative anal cancers. As part of a population-based case-control study in Denmark and Sweden, we interviewed 417 case patients (93 men and 324 women) diagnosed during the period 1991-94 with invasive or in situ anal cancer, 534 patients with adenocarcinoma of the rectum and 554 population controls. Anal cancer specimens (n = 388) were tested for HPV by the polymerase chain reaction. Excluding the 5 years immediately before diagnosis, men, but not women, with anal cancer reported a history of haemorrhoids [multivariate odds ratio (OR) 1.8; 95% confidence interval (CI) 1.04-3.2] and unspecific anal irritation (OR 4.5; CI 2.3-8.7) significantly more often than controls. Women with anal cancer did not report a history of benign anal lesions other than anal abscess to any greater extent than controls, but they had used anal suppositories more often (OR 1.5; CI 1.1-2.0). Patients with hrHPV in anal cancer tissue (84%) and those without (16%) reported similar histories of most benign anal lesions, but anal fissure or fistula was more common among hrHPV-positive cases. Ulcerative colitis and Crohn's disease, reported by <1% of study participants, were not associated with anal cancer risk. The higher proportion of hrHPV-positive anal cancers among case patients with anal fissure or fistula suggests that such mucosal lesions may provide direct viral access to basal epithelial layers. Since risk associations with benign anal lesions in men may be confounded by unreported sexual behaviour, and since risk associations in women were generally negative, it seems unlikely that benign anal lesions act as promoters in hrHPV-associated anal carcinogenesis. Moreover, benign anal lesions appear not to be linked to an alternative, hrHPV-unassociated causal pathway to anal cancer. Ulcerative colitis and Crohn's disease were not supported as causal factors for anal cancer.
|
|
| 5. |
- Frisch, Morten, et al.
(författare)
-
[Sexually transmitted infection as a cause of anal cancer]
- 1998
-
Ingår i: Ugeskrift for læger. - 0041-5782 .- 1603-6824. ; 160:49, s. 7109-7117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Interviews were carried out with 423 women and 93 men with invasive or in situ anal cancer in Denmark and Sweden in a search for clues to the aetiology of this neoplasm. Patients with rectal adenocarcinoma (n = 534) and persons drawn from the background population (n = 554) served as controls. Multivariate logistic regression analyses confirmed previous observations of a strong association between either male homosexual experience or a history of anogenital warts and the risk for anal cancer. Moreover, hitherto unknown, but strong and consistent associations were observed between measures of high heterosexual activity and the risk for anal cancer among both sexes. Polymerase chain reaction analysis revealed human papilloma-virus DNA in the majority (88%) of anal cancer specimens but in none of 20 examined rectal adenocarcinomas. It is concluded that most anal cancers appear to be caused by sexually transmitted types of human papillomaviruses and, consequently, that anal cancer is a potentially preventable neoplasm.
|
|
| 6. |
- Frisch, Morten, et al.
(författare)
-
Sexually transmitted infection as a cause of anal cancer
- 1997
-
Ingår i: New England Journal of Medicine. - 0028-4793 .- 1533-4406. ; 337:19, s. 1350-1358
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The incidence of anal cancer has increased in recent decades, particularly among women. To identify underlying risk factors, we conducted a population-based case-control study in Denmark and Sweden. METHODS: We conducted telephone interviews with 324 women and 93 men in whom invasive or in situ anal cancer was diagnosed between 1991 and 1994, 534 controls with adenocarcinoma of the rectum, and 554 population controls. The interviews covered a wide spectrum of possible risk factors for anal cancer. Odds ratios were calculated by logistic regression. Specimens of anal-cancer tissue and samples of rectal adenocarcinomas were tested for human papillomavirus (HPV) DNA with the polymerase chain reaction. RESULTS: Multivariate analysis revealed consistent and statistically significant associations between measures of sexual promiscuity and the risk of anal cancer in both men and women. There was a significant trend toward an association between higher numbers of partners of the opposite sex in women (P<0.001) and men (P<0.05) and strong associations with a variety of venereal diseases. In women, receptive anal intercourse, particularly before the age of 30 years, and venereal infections in the partner were also associated with an increased risk (odds ratios, 3.4 and 2.4, respectively). Fifteen percent of the men with anal cancer reported having had homosexual contact, as compared with none of the controls (P<0.001). High-risk types of HPV, notably HPV-16, were detected in 84 percent of the anal-cancer specimens examined, whereas all rectal-adenocarcinoma specimens tested were negative for HPV. CONCLUSIONS: Our study provides strong evidence that a sexually transmitted infection causes anal cancer. The presence of high-risk types of HPV, notably HPV-16 (which is known to cause cancer of the cervix), in the majority of anal-cancer tissue specimens suggests that most anal cancers are potentially preventable.
|
|
| 7. |
- Frisch, Morten, et al.
(författare)
-
Tobacco smoking as a risk factor in anal carcinoma : an antiestrogenic mechanism?
- 1999
-
Ingår i: Journal of the National Cancer Institute. - : Oxford University Press (OUP). - 0027-8874 .- 1460-2105. ; 91:8, s. 708-715
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Human papillomavirus-associated anogenital carcinogenesis depends on poorly defined cofactors. Smoking was recently suggested to increase the risk of anal cancer more in premenopausal women than in postmenopausal women. Thus, we used our population-based anal cancer case-control study in Denmark and Sweden to test this hypothesis. METHODS: Our study included 417 patients (324 women and 93 men) who were diagnosed with anal cancer (84% invasive cancer) from 1991 through 1994; it also included five patients diagnosed in 1995. Two control groups were used: 1) 554 population control subjects (349 women and 205 men) and 2) 534 patients with rectal adenocarcinoma (343 women and 191 men). Odds ratios (ORs), calculated from logistic regression analyses, were used as measures of relative risk. All P values are two-sided. RESULTS: Compared with the risk for lifelong nonsmokers, the risk of anal cancer was high among premenopausal women who currently smoked tobacco (multivariate OR = 5.6; 95% confidence interval [CI] = 2.4-12.7) and increased linearly by 6.7% per pack-year smoked (one pack-year is equivalent to one pack of cigarettes smoked per day for 1 year) (P for trend <.001). Smoking was not statistically significantly associated with anal cancer risk in postmenopausal women or men. Women whose menstrual periods started late were at high risk (multivariate OR = 3.6; 95% CI = 1.8-7.3, for > or = 17 years of age versus < or = 12 years of age; P for trend <.001), and body mass index (weight in kg/[height in m]2) was inversely associated with risk among women (P<.001). CONCLUSIONS: Because the risk of anal cancer associated with smoking was restricted to premenopausal women and because higher risk was associated with late menarche and lean body composition, female sex hormones may be a factor in anal cancer development in women. Since the anal mucosa is an estrogen-sensitive area, we hypothesize an antiestrogenic mechanism of action for smoking in anal carcinogenesis.
|
|
| 8. |
- Frisch, Morten, et al.
(författare)
-
Variants of squamous cell carcinoma of the anal canal and perianal skin and their relation to human papillomaviruses
- 1999
-
Ingår i: Cancer Research. - 0008-5472 .- 1538-7445. ; 59:3, s. 753-757
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- High-risk types of human papillomaviruses (hrHPVs) may be a necessary cause in cervical cancer and in some subtype of anal, vulvar, and penile cancers. Large studies aimed at characterizing hrHPV-associated and non-hrHPV-associated subtypes of anal carcinomas are, however, lacking. We searched for human papillomavirus type 16 and 13 other hrHPVs in tumor tissue by PCR and performed a systematic histological evaluation of specimens from 386 patients with anal cancer (86% invasive; 302 women and 84 men). Cancers in women and homosexual men were more often hrHPV positive (P < 0.01) and located in the anal canal (P < or = 0.01) than were cancers in heterosexual men. In both women and men, anal canal cancers contained hrHPV clearly more often than did perianal skin cancers, and increasing hrHPV positivity was seen with higher localization in the anal canal. Indeed, 95 and 83% of cancers involving the anal canal in women and men, respectively, were hrHPV positive versus 80 and 28% of perianal skin cancers (P-trend < 0.001). Basaloid feature, adjacent anal intraepithelial neoplasia, poor or absent keratinization, and a predominance of small or medium neoplastic cells were all strongly positively associated with hrHPV status. Like cancer of the uterine cervix, the development of cancer of the anal canal may require infection with hrHPV, whereas a dual etiology of perianal skin cancers bears parallels to vulvar and penile cancers.
|
|
| 9. |
- Grander, Martin, 1978-, et al.
(författare)
-
Levnadsvillkor och segregation i MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd : Utgångslägesrapport
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har analyserat levnadsvillkor och segregation i Malmö med särskilt fokus på det kommunala bostadsföretaget MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd. Mätningar har gjorts för ett stort antal indikatorer vid tidpunkten 31 december 2019 vilka har jämförts med 2012. En särskild fördjupning har också gjorts i de så kallat utsatta områdena Rosengård (Söder om Amiralsgatan), Södra Sofielund (Seved), Holma-Kroksbäck-Bellevuegården samt Nydala-Hermodsdal-Lindängen.Studiens resultat kan sammanfattas i följande slutsatser.Malmö är en starkt segregerad stad. Levnadsvillkoren skiljer sig kraftigt mellan olika geografiska delområden. Undersökningen bekräftar tidigare studier som visar hur de välbeställda områdena återfinns i synnerhet i stadens västra delar medan den andra segregationspolen med koncentration av låginkomsthushåll finns i stadens östra och delvis södra delar.MKB Fastighets AB:s bostadsbestånd och hushåll är spritt över hela staden och variationen bland hyresgästernas levnadsvillkor är stor. Segregationen inom MKB:s bostadsbestånd följer i stort mönstren i Malmö i stort. Men en betydande del av beståndet och därmed hushållen finns representerade i områden med lägre levnadsvillkor, vilket också synliggörs i statistiken.MKB:s boende har över lag lägre medianinkomster, lägre förvärvsfrekvens och högre andel personer som uppbär ekonomiskt bistånd än Malmö som helhet och boende i andra upplåtelseformer. Utbildningsnivån, och andelen som uppnår kraven i årskurs 6 och 9 är också lägre än i staden som helhet. Likaså är andelen individer med utländsk bakgrund högre, trångboddheten större och valdeltagandet lägre i MKB jämfört med staden som helhet. Studien bekräftar på så vis tidigare forskning kring skillnader i levnadsvillkor mellan allmännyttig hyresrätt och övriga upplåtelseformer, inklusive privatägd hyresrätt. Ett intressant undantag är emellertid att valdeltagandet är högre i allmännyttig hyresrätt än privatägd hyresrätt.Totalt sett är den socioekonomiska utvecklingen och förändringarna i utbildningsnivå och skolresultat samt trångboddhet och tryggheten i MKB:s bestånd positiv mellan mätpunkterna. En del av den socioekonomiska utvecklingen går att knyta till den positiva konjunkturen under perioden 2012–2019, men inte allt.Den positiva utvecklingen, särskilt gällande sysselsättning, ses framför allt i de socioekonomiskt marginaliserade bostadsområdena. Här ser vi förändringar i framför allt Herrgården, men också Örtagård, Bellevuegården, Gullviksborg, Holma, och Kroksbäck.Nybyggnationen i Holma och Lindängen har attraherat hushåll med något högre levnadsvillkor än vad som tidigare bodde i förvaltningsområdena. Detta är särskilt tydligt i Lindängen, där inflyttningen har har medfört att Nydala som förvaltningsområde ser en positiv utveckling, även om levnadsvillkoren i det geografiska Nydala har sjunkit något.Parallellt med ökningen i de marginaliserade områdena ser vi en relativ minskning i levnadsvillkor i några av de mer välbeställda områdena. I en del av dessa områden ökar andelen individer med ekonomiskt bistånd och vi ser att förvärvsfrekvensen minskar, eller ökar mindre än i staden som helhet, trots den positiva konjunkturutvecklingen. Ser vi till inkomster i förhållande till stadens median så är det fler områden som har en positiv utveckling än negativ, även om MKB har en fortsatt relativ försämring av inkomsterna jämfört övriga upplåtelseformer. Men denna så kallade residualisering döljs av stora positiva förändringar i områdena med de lägsta inkomsterna.Socioekonomi, utbildningsnivå och födelsesbakgrund sammanfaller till stora delar i de segregationsmönster som lyfts fram i rapporten. Ett mycket starkt samband mellan den socioekonomiska och etniska segregationen framträder. Framför allt blir detta tydligt i utbildningsnivån. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat under perioden, främst som en följd av flyktinginvandringen under 2015–2016. Ökningen är emellertid mindre i MKB:s bestånd än i Malmö som helhet. I Örtagård har, som enda område i Malmö, andelen personer med utländsk bakgrund minskat under perioden. Det har således inte skett en osedvanligt ökad koncentration av personer med utländsk bakgrund i områden som redan tidigare hade en hög andel med utländsk bakgrund. Intressant att notera i sammanhanget är Lindängen, där en stor del av de inflyttade i det nybyggda bostäderna har utomeuropeisk bakgrund, men också befinner sig i sysselsättning.Den upplevda tryggheten är högst i de socioekonomiskt välbeställda områden och lägst i de marginaliserade delarna av staden. Vi ser emellertid en generell ökning av tryggheten och främst i de områden som har lägst trygghet. Tryggheten ser ut att minska i Hyllie och Limhamns Sjöläge under senare år.Trångboddheten är högst i de områden som har lägst ekonomisk standard, här är upp emot vart tredje hushåll trångbott, medan den i det närmaste är obefintlig i stadens välbeställda delar, även i MKB:s bestånd. I likhet med andra variabler minskar trångboddheten som mest i de områden som har lägst levnadsvillkor.Valdeltagandet följer inte samma mönster som trångboddhet och övriga indikatorer. Här är de områden som har lägst levnadsvillkor (Rosengård) inte den lägsta valdeltagandet. Det lägsta valdeltagandet återfinns i Augustenborg och det utsatta områden Nydala- Hermodsdal-Lindängen.Vid en studie av flyttmönster konstateras att den omfattande nyproduktion som skett i vissa områden leder till en ökad inflytt både inom kommunen och från andra delar av landet. Hyllie, Segevång, Västra hamnen och Limhamns Sjöläge har ett starkt positivt flyttnetto (det vill säga inflytt minus utflytt) till kommunen, men också inom kommunen. Till det nybyggda Lindängen har samtliga inflyttare kommit från Malmö. Vidare har Möllevången har ett starkt flyttnetto för personer som kommer från andra delar av landet. Ser vi till inflytt från andra länder är, förutom ovan nämnda områden också Nydala och Augustenborg områden med stor inflyttning. Gullviksborg, Möllevången, Augustenborg och Persborg har ett negativt flyttnetto inom kommunen. Dessa områden framstår således som transitområden. Hit flyttar många som kommer från andra delar av landet eller världen, medan man lämnar området när man flyttar vidare inom staden.Ett sammantaget index över alla levnadsvillkor (det så kallade områdesindexet) visar att levnadsvillkoren är högst i Fridhem, Västra hamnen och City. De lägsta levnadsvillkoren återfinns i Herrgården, Holma-Kroksbäck och Lorensborg. Områdesindexet visar på en generell förbättring av levnadsvillkoren i MKB:s bestånd, framför allt i de områden som har lägst levnadsvillkor, till exempel Örtagård och Bellevuegården.Ett så kallat olikhetsindex över sysselsättning visar att segregationen (avseende sysselsättning) inom områdena är störst i Limhamn och Gröndal/Kulladal. Här bor individer med sysselsättning som mest avskilt från individer som saknar sysselsättning. Bellevuegården, Kroksbäck och Persborg har lägst olikhetsindex. Här bor således personer med och ytan sysselsättning förhållandevis blandat.Vid en studie av de så kallat utsatta områdena kan vi se att levnadsvillkoren skiljer sig åt i hög utsträckning mellan de fyra områdena. Levnadsvillkoren i Södra Sofielund (Seved) skiljer sig emellertid inte nämnvärt från MKB-medianen för flera av indikatorerna. I Herrgården, som alltså är det område som ser den största positiva förändringen, har förvärvsfrekvensen nästan dubblerats över 2012–2019 och stigit mer i det allmännyttiga beståndet än i det privata hyresbeståndet, trots att de privata ägarna i området har krav på anställning i sin uthyrningspolicy.Vi kan också konstatera att MKB i många fall äger få av fastigheterna i de utsatta områdena. Detta går att härleda till hur gränserna för dessa områden är dragna. Exempelvis befinner sig MKB:s nybyggda fastigheter i Lindängen, som alltså har bidragit till en inflytt av hushåll med högre levnadsvillkor, inte inom polisens gränser för utsatta områden. Dessa iakttagelser bör naturligtvis finnas med i diskussionerna kring MKB:s strategier för – och rådighet över – att lyfta områdena från polisens lista över riskområden, utsatta områden och särskilt utsatta områden. Den lokala kontexten är större än MKB:s förvaltningsområden och polisens definierade områden. Rådigheten är alltid begränsad och i vissa fall mer än andra. Ju mindre andel bostäder som MKB förfogar över i ett område, desto mindre är naturligtvis företagets rådighet att kunna förändra levnadsvillkoren i området, så till vida att man inte arbetar riktat mot även andra hyresgäster än sina egna.
|
|
| 10. |
- Grander, Martin, 1978-, et al.
(författare)
-
Segregation och segmentering i Trelleborg
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar en aktuell översikt över hur hushåll med olika socioekonomisk status samt hur bostäder av olika upplåtelseformer fördelar sig i Trelleborgs kommun. Individernas fördelning i olika områden studeras utifrån socioekonomisk och etnisk segregation, dels genom ett nedslag i aktuell statistik (2019), dels genom att belysa den förändring som skett mellan 2016 och 2019. Flyttmönster, dels inom kommunen, dels inflyttningar till Trelleborg från andra kommuner, analyseras för att skapa en bild av kommunens, stadens och områdenas sociala dynamik och attraktivitet.Bostädernas fördelning analyseras utifrån hur olika upplåtelseformer förekommer i kommunens olika områden, detta benämns i studien i termer av bostädernas segmentering. Frågan om hushållens boendesegregation och bostädernas segmentering hänger givetvis intimt samman med varandra, vilket diskuteras mer ingående i rapporten.
|
|
