| 1. |
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Ola, et al.
(författare)
-
Epifytiska lavar och mossor i bokskog : Utvärdering av miljöövervakning i södra Sverige 2011-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2011-2014 inventerades 20 arter av lavar och 6 arter av mossor samt trädstrukturer i bokskog i de fyra sydlänen Halland, Kronoberg, Blekinge och Skåne. Metodik och urval av arter samt objekt följer Naturvårdsverkets särskilda undersökningstyp "Epifytiska lavar och mossor i bokskog". Det slumpade urvalet av objekt innefattar såväl skyddade som oskyddade naturvådsintressanta objekt, dock ej vanlig produktionsskog. Målsättningen med miljöövervakningen är att dessa ytor ska återinventeras för att följa tillståd och förädringar i artsammansättningen av epifyter i bokskog.I de olika länen inventerades sammanlagt 120 bokskogar (30 per län) med en total yta av 270 ha. Totalt registrerades 45 611 träd.Samtliga 26 utpekade indikatorarter påträffades. Artrikedomen föefaller vara högst i bokskogar i Halland och västra delen av Kronobergs län, medan sydvästra Skåne utmärker sig som den artfattigaste delen. Detta kan ha klimatologiska orsaker.Det finns ett negativt samband mellan grov bokskog och ett högt artinnehåll i Skåne, dvs. de bokskogar i Skåne som har de i medeltal grövsta bokarna hade det lägsta artantalet. Endast glansfläck Arthonia spadicea och i viss mån stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera avviker från dessa generella mönster. Glansfläck uppvisar också ett negativt samband med förekomst av andra inventerade epifyter, dvs. där det finns många träd med glansfläck är det lägre sannolikhet att hitta de andra arterna. Även detta kan vara en följdeffekt av att glansfläck förekommer som rikligast i en trakt där de flesta andra studerade arter (kanske) inte har förutsättningar att finnas. Vidare verkar träd med förekomst av lavar med cyanobakterier som fotobiont ("cyanolavar") vara de som är artrikast.Högstubbar, levande som döda, är de trästrukturer som oftast hyser någon av de eftersökta arterna föjlt av rötade bokar. Objekt med många vitala så kallade normalträd hyser oftast en lägre mångfald av eftersökta epifyter.I denna studie finns ingen statistiskt signifikant skillnad vad gäller förekomst av de undersökta arterna i värdekärnor med eller utan formellt skydd.Metoden tillåter att man inom ramen för inventeringarna följer ytterligare arter vid kommande inventeringar. Man kan utifrån insamlat data göra ytterligare fördjupande analyser över samband mellan artförekomster och olika omvärldsvariabler.Sammantaget görs bedömningen att metodiken fungerar väl. Åtminstone en uppföljande inventering utan metodjusteringar bör utföras för att göra en bedömning av vilka variabler som ger utslag i förädringsanalyser. Förslagsvis görs omdrev med ett intervall på 6 år eller 12 år för att följa perioderna för rapportering till EU gällande utvecklingen för olika Natura 2000-habitat.
|
|
| 3. |
- Birkedal, Sven, et al.
(författare)
-
Dagfjärilar en fältguide
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna nya fältguide till svenska dagfjärilar beskrivs drygt 180 arter, underarter, former och tillfälliga besökare. Boken är rikt illustrerad och fjärilarna åtföljs av fotografier på hane, hona och undersida jämte grafiska bilder över utbredningar och flygtider. Boken är den tredje i Naturcentrums serie om växter och djur i Sverige. Tidigare har "Lavar - en fältguide" och "Mossor en fältguide" utgivits.Ett kort inledande avsnitt beskriver bokens tillkomst, hur den är uppbyggd, terminologi, litteratur samt lite om fjärilsskådning. Därefter följer bokens huvuddel som utgörs av artbeskrivningarna och ca 1.000 illustrationer ledsagar läsaren. Boken, som omfattar 200 sidor, är framtagen av Sven Birkedal, naturälskare och fotograf från Åhus. Fjärilsforskaren Nils Ryrholm har stått för kompletterade texter och beskrivningar, vetenskaplig granskning, utbredningskartor, flygtider, m. m.
|
|
| 4. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt störningspräglade sandmarker hyser en artrik och konkurrenskänslig flora och fauna. Sådana livsmiljöer har minskat drastiskt under 1900-talet. Under samma period ökade antalet sand- och grustäkter. Trots att täkterna ofta innebär stora ingrepp i naturen kan de utgöra viktiga ersättningshabitat för arter knutna till sandiga miljöer. Sedan några decennier så minskar även sand- och grustäkter starkt, beroende på att samhället vill bevara naturliga sand- och grusresurser. Produktionen har medvetet flyttats till bergkrossanläggningar och det ges idag mycket få tillstånd för utökad verksamhet eller nya sandtäkter. Från fler än 5 000 aktiva täkter på 1990-talet har antalet sjunkit till färre än 1 000. Täkter som avslutas har ofta föreskrifter om att planas ut och övertäckas vilket gör att deras naturvärden spolieras. Drygt 300 rödlistade arter har gynnats av sandtäkter när ursprungshabitaten minskat. Steklar och skalbaggar utgör de största grupperna med närmare två tredjedelar av arterna. Södra Sverige hyser störst rikedom av dessa arter men såväl täkter som arternas mer naturliga miljöer är bristfälligt undersökta, särskilt i glest befolkade delar av landet. För att bevara dessa täktlevande arter krävs att naturvården arbetar för att förhindra att avslutade täkter planas ut eller täcks över. Det är av stor betydelse att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter. Genom enkla åtgärder kan de skapade livsmiljöerna i täkter bevaras till en låg kostnad jämfört med andra alternativa biotopvårdande åtgärder. Rapporten belyser artsamhällena som kan finnas i täkter samt viktiga strategier och åtgärder för naturvård i dessa miljöer. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket och av SLU:s medel för fortlöpande miljöanalys.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Effects of ecological continuity on species richness and composition in forests and woodlands: A review
- 2014
-
Ingår i: Écoscience. - : Informa UK Limited. - 1195-6860 .- 2376-7626. ; 21, s. 34-45
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Forests and woodlands with a long, uninterrupted presence (continuity) are often associated with high biodiversity and many habitat specialist species. But the mechanisms by which, and the scales in time and space at which, populations are dependent on continuity remain debated. We examine the spatial and temporal scales at which occurrences of plants, fungi, and invertebrates are affected by continuity and consider whether they are restricted by time for colonization (continuity per se) or by habitat formation times. We give improved definitions of landscape and local levels of continuity anti evaluate the empirical literature with respect to these. By critically examining the reported effects of continuity on the occurrence of species in forests and woodlands, we explore the mechanisms behind the patterns at local and landscape scales. We conclude that many species are dispersal-limited in the current fragmented landscapes and occur mainly in landscapes with surplus continuity, meaning that the availability of habitats was greater in the past than it is currently. Our review indicates that local continuity per se is important at least for many forest herbs and for certain species of epiphytic lichens, insects, and land snails, but to a lesser extent for fungi. Several studies show that landscape-level continuity affects the current occurrence of species, in particular for vascular plants, but also for particular lichen, bryophyte, and invertebrate species. For continuity-dependent species, a successful conservation strategy should include both extending the period of habitat duration in relict patches and promoting habitat formation in the immediate surroundings of potential source patches. Conservation strategies need to acknowledge the continuity dependence of many species. Research on how to shorten habitat formation times by forest restoration is an urgent priority.
|
|
| 9. |
- Ekman, Stefan, et al.
(författare)
-
Raphidicyrtis trichosporella new to Sweden.
- 2013
-
Ingår i: Graphis Scripta. - 0901-7593. ; 25:1, s. 6-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rhaphidicyrtis trichosporella (Nyl.) Vain. is reported here as new to Sweden from five sites in the southernmost part of the country, two in the province of Skåne and three in Småland. All sites are deciduous woodlands of different composition, but most likely with a long ecological continuity. Two records are from scaling bark of Alnus glutinosa in Alnus swamps, two from hard and smooth bark of Fagus sylvatica in shady and humid Fagus forests, and one from the shallow furrows of a young Quercus robur in a semi-open woodland dominated by Quercus and Tilia.
|
|
| 10. |
|
|
