| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Per, et al.
(författare)
-
Utbildningsinsats för att höja den pedagogiska digitala kompetensen
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Under 2015 genomförde Medicinska fakulteten vid Umeå universitet en satsning för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK) bland sina medarbetare i syfte att öka de digitala inslagen i undervisningen. En del i satsningen var att genomföra en utbildningsinsats. Uppdraget gavs till Pedagogiska institutionen som i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomförde ett antal seminarier under 2015. Deltagarna hade möjlighet att delta på plats i Umeå eller via nätet. Målsättningen var att varje seminarium skulle innehålla både teoretiska och praktiska inslag och en progression från inledande förmedlande information till allt fler deltagaraktiva inslag. Under hösten 2015 genomfördes även en workshop, som utgjorde en fördjupning där deltagarna med utgångspunkt i en fiktiv kursplan samt metoden flipped classroom utarbetade egna förslag till kursdesign och undervisningsaktiviteter med stöd av digital teknik. Exempel på digital teknik som deltagarna har fått ta del av eller själva arbeta med under utbildningsinsatsen är Moodle, Googleapps, Adobe connect, Socrative, Screen cast-o-matic och Prezi. En webbresurs har funnits tillgänglig som komplement till seminarieserien. Där har deltagarna haft tillgång till instruktioner, frågeställningar, föreläsningsfilmer samt de digitala presentationerna som hållits under seminarierna. Utöver detta har även ett s.k. bonusmaterial i form av länkar och frivilliga uppgifter tillhandahållits för de som varit intresserade att fördjupa sig inom exempelvis e-lärande i relation till pedagogisk meritering. Totalt medverkade ca 100 deltagare, som representerade 20 utbildningsprogram på fakulteten, i utbildningsinsatsen. Utvärderingen av insatsen visar att majoriteten av deltagare upplever att de höjt sin pedagogiska digitala kompetens i hög eller mycket hög utsträckning. De uttrycker även att de tillägnat sig generella kunskaper, vilket ses som en viktig grund för det egna arbetet med att öka de digitala inslagen i undervisningen. En annan framträdande synpunkt är att de praktiska och exemplifierande inslagen har uppfattats som betydligt mer värdefulla från ett lärandeperspektiv än de inledande teoretiskt inriktade inslagen. Resultatet visar också att majoriteten anser att de ökat sina kunskaper om digitala resurser och verktyg som kan användas i undervisningen. Även webbresursen har använts flitigt. Utvärderingen visar att majoriteten anser att webbresursen varit ett bra komplement till seminarieserien. Detta återspeglas också i de loggdata som visar på relativt omfattande besöksfrekvenser. Att seminariematerialet fanns samlat på ett ställe och tillgängligt för deltagarna före och efter seminarierna har haft stor betydelse för deltagarna. Därmed underlättades deras förberedelser inför seminarierna och möjligheten gavs att i efterhand repetera och ytterligare fördjupa sina kunskaper.Sammanfattningsvis visar resultaten från utvärderingen att målen med utbildningsinsatsen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, och att satsningen sålunda fallit väl ut. En aspekt som inte framkommit ovan men som är värd att lyftas fram är det faktum att ett flertal kommentarer i utvärderingarna handlar om ett ökande intresse för, och en ökande nyfikenhet på, att integrera digitala inslag i sin egen undervisningspraktik i större utsträckning än tidigare. Den samlade bedömningen är att Medicinsk fakultet vid Umeå universitet i och med denna satsning lagt en mycket god grund för fortsatta utvecklingsarbeten avseende PDK.
|
|
| 3. |
- Andersson, Per, et al.
(författare)
-
Utbildningsinsats för att höja den pedagogiskt digitala kompetensen
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2015 genomförde Medicinska fakulteten vid Umeå universitet en satsning för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK) bland sina medarbetare i syfte att öka de digitala inslagen i undervisningen. En del i satsningen var att genomföra en utbildningsinsats. Uppdraget gavs till Pedagogiska institutionen som i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomförde ett antal seminarier under 2015. Deltagarna hade möjlighet att delta på plats i Umeå eller via nätet. Målsättningen var att varje seminarium skulle innehålla både teoretiska och praktiska inslag och en progression från inledande förmedlande information till allt fler deltagaraktiva inslag. Under hösten 2015 genomfördes även en workshop, som utgjorde en fördjupning där deltagarna med utgångspunkt i en fiktiv kursplan samt metoden flipped classroom utarbetade egna förslag till kursdesign och undervisningsaktiviteter med stöd av digital teknik. Exempel på digital teknik som deltagarna har fått ta del av eller själva arbeta med under utbildningsinsatsen är Moodle, Googleapps, Adobe connect, Socrative, Screen cast-o-matic och Prezi.En webbresurs har funnits tillgänglig som komplement till seminarieserien. Där har deltagarna haft tillgång till instruktioner, frågeställningar, föreläsningsfilmer samt de digitala presentationerna som hållits under seminarierna. Utöver detta har även ett s.k. bonusmaterial i form av länkar och frivilliga uppgifter tillhandahållits för de som varit intresserade att fördjupa sig inom exempelvis e-lärande i relation till pedagogisk meritering.Totalt medverkade ca 100 deltagare, som representerade 20 utbildningsprogram på fakulteten, i utbildningsinsatsen. Utvärderingen av insatsen visar att majoriteten av deltagare upplever att de höjt sin pedagogiska digitala kompetens i hög eller mycket hög utsträckning. De uttrycker även att de tillägnat sig generella kunskaper, vilket ses som en viktig grund för det egna arbetet med att öka de digitala inslagen i undervisningen. En annan framträdande synpunkt är att de praktiska och exemplifierande inslagen har uppfattats som betydligt mer värdefulla från ett lärandeperspektiv än de inledande teoretiskt inriktade inslagen. Resultatet visar också att majoriteten anser att de ökat sina kunskaper om digitala resurser och verktyg som kan användas i undervisningen.Även webbresursen har använts flitigt. Utvärderingen visar att majoriteten anser att webbresursen varit ett bra komplement till seminarieserien. Detta återspeglas också i de loggdata som visar på relativt omfattande besöksfrekvenser. Att seminariematerialet fanns samlat på ett ställe och tillgängligt för deltagarna före och efter seminarierna har haft stor betydelse för deltagarna. Därmed underlättades deras förberedelser inför seminarierna och möjligheten gavs att i efterhand repetera och ytterligare fördjupa sina kunskaper.Sammanfattningsvis visar resultaten från utvärderingen att målen med utbildningsinsatsen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, och att satsningen sålunda fallit väl ut. En aspekt som inte framkommit ovan men som är värd att lyftas fram är det faktum att ett flertal kommentarer i utvärderingarna handlar om ett ökande intresse för, och en ökande nyfikenhet på, att integrera digitala inslag i sin egen undervisningspraktik i större utsträckning än tidigare. Den samlade bedömningen är att Medicinsk fakultet vid Umeå universitet i och med denna satsning lagt en mycket god grund för fortsatta utvecklingsarbeten avseende PDK.
|
|
| 4. |
- Billmayer, Jakob, 1983-, et al.
(författare)
-
Remote teaching to ensure equal access to education in rural schools
- 2020
-
Ingår i: Education in the North. - Aberdeen : School of Education at the University of Aberdeen. - 0424-5512 .- 2398-0184. ; 27:2, s. 1-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An impending challenge in today’s school is to ensure that all students have access to an equal education, which should in turn improve social and economic conditions for both individual and society (Lundahl, 2016). The equality aspect is especially accentuated in rural areas which, unlike metropolitan regions, often have significant difficulties related to long distances between schools, lack of qualified teachers and problems filling the classroom due to diminishing birthrates. This in turn restricts students' right to an equal education in rural areas (cf. Pettersson, 2017).At the same time, digitalization of society is one of the fundamental challenges for the future. The development and broad availability of digital technologies has created new unique opportunities, and pitfalls, for rethinking and reinventing students’ equal access to learning, education and collaboration in the digital age (Collins and Halverson, 2009). Distance and remote teaching are such examples used to ensure equal access to education, not least in rural areas (cf. Hilli, 2020; Pettersson and Olofsson, 2019). Using digital technologies for remote teaching have thereby also, to some extent, changed the way that schools operate and the ways that teaching is being conducted (cf. From, Pettersson and Pettersson, 2020). However, research, networks and collaborations within this area can be said to be scarce not only at a Nordic, but also at an international level (Barbour, 2013; Toppin and Toppin, 2016).Based on the lack of research, networks and collaboration for developing remote teaching as a practice, the significance of a symposium was identified. In May 2020, the international research symposium Remote teaching to ensure equal access to education in rural schools was held at Umeå University in Sweden. At the symposium different strategies to systematically and proactively increase access to education at upper secondary school level using digital technologies were discussed. One basic assumption that emerged during the discussions was that the existence of, and access to, new information technologies is necessary but not sufficient. In the discussions it became obvious that it will be of complementary importance who is empowered to design, create, invent and choose to use the technologies that enhance their personal and professional lives.The symposium resulted in an open call for a special issue of Education in the North, which resulted in a huge interest not only from the Nordic countries but from researchers all over the world. As can be seen in this special issue, research from Australia, Azerbaijan, Finland, Iceland, Scotland, and Sweden with different focuses on aspects of equal access to education in schools are represented. The great promise of this special issue lies in its potential to provide research of interest to a wide audience, including researchers, practitioners and policymakers in both Nordic and international contexts.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- From, Jörgen, et al.
(författare)
-
Ali so šole brez predmika mogoce?
- 2008
-
Ingår i: FLEKSIBILNI PREDMETIK – pot dov ejcje avtonomije, strokovne odgovornosti in kakovosti czojno-izobraževalnega dela. - : Zavod Republike Slovenije za šolstvo, Ljubljana. - 9789612346638 ; , s. 17-25
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- From, Jörgen, 1966-, et al.
(författare)
-
Are Timetable-free Schools Possible?
- 2003
-
Ingår i: European Educational Research Journal. - : Sage Publications. - 1474-9041. ; 2:4, s. 547-558
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is about timetable-free schools, the latest ‘innovation’ in Swedish educational policy, and is based on findings from an ongoing research project. In autumn 2000, the Swedish government started a 5-year trial period where a limited number of municipalities and schools were allowed to abandon the current restrictions in the national timetable for comprehensive schools. The research primarily focuses on the effects of abandoning the timetable on the inner life of the schools. Two categories of schools are followed: (two) schools with the national timetable and (four) schools without. Primary findings indicate that the use of time in school is a complex sphere of operation. In many aspects, the differences within the category schools without the national timetable are more notable than differences between the two categories of schools. How time is spent in schools is related to a wide range of interlinked factors on different levels, and the national timetable is only one of them. It seems that when the new so-called freedom increases, the instruments of individual control also increase. This may be an indication that disciplining and selection still are fundamental tasks for schools to fulfil.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- From, Jörgen, 1966-
(författare)
-
Contradictions at play
- 2010
-
Ingår i: JEP. - Arizona : Northern Arizona University. - 2158-9232. ; Spring:2010
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- From, Jörgen, et al.
(författare)
-
Culturally Embedded Meanings of Teaching
- 2000
-
Ingår i: The Master and the way. - : Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi, Vaasa. - 9521207256 ; , s. 39-46
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
