| 1. |
- Dalbøge, Annett, et al.
(författare)
-
Upper arm elevation and repetitive shoulder movements : A general population job exposure matrix based on expert ratings and technical measurements
- 2016
-
Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - : BMJ. - 1351-0711 .- 1470-7926. ; 73:8, s. 553-560
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives We recently constructed a general population job exposure matrix (JEM), The Shoulder JEM, based on expert ratings. The overall aim of this study was to convert expert-rated job exposures for upper arm elevation and repetitive shoulder movements to measurement scales. Methods The Shoulder JEM covers all Danish occupational titles, divided into 172 job groups. For 36 of these job groups, we obtained technical measurements (inclinometry) of upper arm elevation and repetitive shoulder movements. To validate the expert-rated job exposures against the measured job exposures, we used Spearman rank correlations and the explained variance according to linear regression analyses (36 job groups). We used the linear regression equations to convert the expert-rated job exposures for all 172 job groups into predicted measured job exposures. Bland-Altman analyses were used to assess the agreement between the predicted and measured job exposures. Results The Spearman rank correlations were 0.63 for upper arm elevation and 0.64 for repetitive shoulder movements. The expert-rated job exposures explained 64% and 41% of the variance of the measured job exposures, respectively. The corresponding calibration equations were y=0.5%time+0.16×expert rating and y=27°/s+0.47×expert rating. The mean differences between predicted and measured job exposures were zero due to calibration; the 95% limits of agreement were ±2.9% time for upper arm elevation >90° and ±33°/s for repetitive shoulder movements. Conclusions The updated Shoulder JEM can be used to present exposure-response relationships on measurement scales.
|
|
| 2. |
- de Jong, Roelof S., et al.
(författare)
-
4MOST-4-metre Multi-Object Spectroscopic Telescope
- 2014
-
Ingår i: Ground-based and Airborne Instrumentation for Astronomy V. - : SPIE. - 0277-786X .- 1996-756X. ; 9147
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- 4MOST is a wide-field, high-multiplex spectroscopic survey facility under development for the VISTA telescope of the European Southern Observatory (ESO). Its main science drivers are in the fields of galactic archeology, high-energy physics, galaxy evolution and cosmology. 4MOST will in particular provide the spectroscopic complements to the large area surveys coming from space missions like Gaia, eROSITA, Euclid, and PLATO and from ground-based facilities like VISTA, VST, DES, LSST and SKA. The 4MOST baseline concept features a 2.5 degree diameter field-of-view with similar to 2400 fibres in the focal surface that are configured by a fibre positioner based on the tilting spine principle. The fibres feed two types of spectrographs; similar to 1600 fibres go to two spectrographs with resolution R> 5000 (lambda similar to 390-930 nm) and similar to 800 fibres to a spectrograph with R> 18,000 (lambda similar to 392-437 nm & 515-572 nm & 605-675 nm). Both types of spectrographs are fixed-configuration, three-channel spectrographs. 4MOST will have an unique operations concept in which 5 year public surveys from both the consortium and the ESO community will be combined and observed in parallel during each exposure, resulting in more than 25 million spectra of targets spread over a large fraction of the southern sky. The 4MOST Facility Simulator (4FS) was developed to demonstrate the feasibility of this observing concept. 4MOST has been accepted for implementation by ESO with operations expected to start by the end of 2020. This paper provides a top-level overview of the 4MOST facility, while other papers in these proceedings provide more detailed descriptions of the instrument concept[1], the instrument requirements development[2], the systems engineering implementation[3], the instrument model[4], the fibre positioner concepts[5], the fibre feed[6], and the spectrographs[7].
|
|
| 3. |
- Haynes, Roger, et al.
(författare)
-
The 4MOST instrument concept overview
- 2014
-
Ingår i: Ground-based and Airborne Instrumentation for Astronomy V. - : SPIE. - 0277-786X .- 1996-756X. ; 9147, s. 91476-91476
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The 4MOST([1]) instrument is a concept for a wide-field, fibre-fed high multiplex spectroscopic instrument facility on the ESO VISTA telescope designed to perform a massive (initially >25x10(6) spectra in 5 years) combined all-sky public survey. The main science drivers are: Gaia follow up of chemo-dynamical structure of the Milky Way, stellar radial velocities, parameters and abundances, chemical tagging; eROSITA follow up of cosmology with x-ray clusters of galaxies, X-ray AGN/galaxy evolution to z similar to 5, Galactic X-ray sources and resolving the Galactic edge; Euclid/LSST/SKA and other survey follow up of Dark Energy, Galaxy evolution and transients. The surveys will be undertaken simultaneously requiring: highly advanced targeting and scheduling software, also comprehensive data reduction and analysis tools to produce high-level data products. The instrument will allow simultaneous observations of similar to 1600 targets at R similar to 5,000 from 390-900nm and similar to 800 targets at R>18,000 in three channels between similar to 395-675nm (channel bandwidth: 45nm blue, 57nm green and 69nm red) over a hexagonal field of view of similar to 4.1 degrees2. The initial 5-year 4MOST survey is currently expect to start in 2020. We provide and overview of the 4MOST systems: opto-mechanical, control, data management and operations concepts; and initial performance estimates.
|
|
| 4. |
- Isberg, Sofia, 1966-, et al.
(författare)
-
Från grupparbete till lärande i team
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från grupparbete till lärande i team Mål: Utgångspunkten i samtalet är frågan om hur vi kan gå från grupparbete till lärande i team i undervisningen. Ett mål med samtalet är att utbyta erfarenheter bland annat om pedagogiken bakom valet av grupparbete, sammansättning av grupper och hur vi som lärare kan stödja studenternas förmåga att lära genom samarbete med andra. Ett annat mål är att skapa ett nätverk inom universitetet där diskussionerna kan fortsätta.Syftet med samtalet är att bidra till kontinuerlig utveckling av lärares vardagspraktik och studenternas arbetsmiljö Genomförande (60 minuter) Ämnet introduceras genom en presentation av resultat från ett pedagogiskt PUNKTUM-projekt, med särskilt fokus på lärares och studenters upplevda utmaningar med grupparbete. För- och nackdelar med grupparbeten diskuteras sedan i mindre grupper.Bakgrund: Grupparbeten i olika omfattning är en vanlig arbetsform i många (nästan alla) kursmoment. Arbetsformen med grupparbeten motiveras bland annat med argument som att grupparbete/teamwork är en förberedelse för yrkeslivet där det i praktiskt taget alla organisationer förekommer uppgifter som ska lösas i grupp varför förmågan att samarbeta och arbeta i grupp är viktig att öva under studietiden. Andra argument som framförs bygger på en socialkonstruktionistisk syn på lärande som något som sker när människor möts och delar erfarenheter och att grupparbeten därför fyller en lärandefunktion. Samtidigt finns det lärare som snarare ser grupparbeten som ett sätt att resursmässigt hantera stora studentgrupper eftersom det minskar antalet handledningstillfällen och arbeten som ska bedömas.Studenter som tillsammans bildar en grupp för att genomföra en arbetsuppgift är inte detsamma som lärandet som kan uppstå i team (Oakley et al, 2004). Författarna menar vidare att studenter, i alla grupper, kan välja att arbeta tillsammans eller att dela upp arbetet och enbart sätta samman delarna, utan diskussion eller erfarenhetsutbyte. I motsats till det finns det team som samarbetar, inte alltid fysiskt, men medlemmarna är medvetna om vad andra göra och hur delar bidrar till en helhet (se t ex Qin et al, 2016).Utmaningar i lärarpraktikenI samtal med våra lärarkollegor har vi utifrån bland annat ovanstående noterat ett antal utmaningar i vår dagliga lärarpraktik. Utmaningar som vi behöver bli bättre på att hantera. 69 • Lärare tar för givet att studenter har förmåga att arbeta i grupp, trots att arbetsformen kan sägas bestå av en mängd olika kompetenser, såsom time management, konfliktlösning och kommunikationsförmåga (skriftligt och muntligt). Dessa kompetenser behöver var för sig introduceras och övas, samtidigt som de är integrerade under ett grupparbete• Studenterna kan gå igenom en utbildning och ta på sig samma typ av uppgift i alla grupparbeten vilket begränsar såväl lärandet som utvecklingen av generiska förmågor relaterade till arbete i grupp.• Argumentet att grupparbete förbereder för arbetslivet kan vara missvisande då grupparbete i arbetslivet inte är detsamma som grupparbete i högre utbildning. I det förstnämnda är gruppen sammansatt utifrån skilda kompetenser, ofta med specificerade roller. I det sistnämnda är alla mer eller mindre på samma nivå och roller är vanligen inte fördefinierade. • I majoriteten av våra kurser vid Handelshögskolan är fokus på uppgiften som ska lösas, det vill säga produkten/resultatet av grupparbetet. Det är i huvudsak utifrån produkten som handledning genomförs och bedömningsmallar och återkoppling ges.• Det finns inte alltid en tydlig pedagogisk tanke med formering av grupper. Det görs ofta utifrån ett lärarcentrerat perspektiv och mer sällan studentcentrerat.• Dysfunktionella grupper leder inte till lärande utan blir kontraproduktiva och det finns en risk att studenter mår dåligt, bränner ut sig, eller till och med avbryter sina studier. Grupparbeten kan upplevas på många olika sätt, men det är viktigt att vi som lärare känner till och förstår hur det påverkar studenter att arbeta i grupp. Om vi designar kurser utifrån enskilda moment om 7,5 hp, så kan studenterna gå från moment till moment med olika former av grupparbeten utan progression.Det kom ett mejl till studierektor från en student: ”Jag gick aldrig med i någon grupp… anledningen är att jag behöver en paus från grupparbetena för att inte bli deprimerad (tidigare grupparbeten har bara gjort mig frustrerad med fullständig avsaknad av någon som helst inlärning)”. Frågan om hur grupper sätts samman är också intressant ur ett lärandeperspektiv. Vad är det läraren pedagogiskt vill uppnå med vald gruppsammansättning och hur stödjer det studenternas lärande? Det finns många idéer om hur gruppsammansättning kan gå till; läraren sätter samman grupper, studenterna väljer själva, slumpmässig sammansättning, bokstavsordning…Det kom mejl om detta också: ”… jag är så less på detta med grupparbeten där vi studenter skall para ihop oss själva! Har själv inga problem, då jag är lite äldre än de andra och oftast hamnar i bra grupper pga min erfarenhet och kunskap. Men många mår riktigt dåligt av att hålla på och oroa sig för om ngn vill ha dom i sin grupp. Frågan jag ställer mig är: Vad är syftet med grupparbeten? Kan tänka mig att det är att lära sig att arbeta med andra människor, stärka ens sociala kompetens och vara lite obekväm och osäker? I så fall borde ju tillvägagångssättet vara att man undviker grupper som konsekvent består av samma människor? Så blir det ju INTE om ni låter studenterna välja själva hela tiden! Tycker vidare att det är er/universitetets skyldighet och uppgift att minimera risken för att ngn eller några hamnar utanför eller inte får en grupp tilldelad”Till detta rundabordssamtal välkomnar vi särskilt dig som brottas med gruppindelning, funderar över den pedagogiska poängen med grupparbeten och hur du bäst kan stödja studenternas eget lärande
|
|
| 5. |
- Ochodek, Miroslaw, et al.
(författare)
-
Recognizing lines of code violating company-specific coding guidelines using machine learning A Method and Its Evaluation
- 2020
-
Ingår i: Empirical Software Engineering. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1382-3256 .- 1573-7616. ; 25, s. 220-265
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Software developers in big and medium-size companies are working with millions of lines of code in their codebases. Assuring the quality of this code has shifted from simple defect management to proactive assurance of internal code quality. Although static code analysis and code reviews have been at the forefront of research and practice in this area, code reviews are still an effort-intensive and interpretation-prone activity. The aim of this research is to support code reviews by automatically recognizing company-specific code guidelines violations in large-scale, industrial source code. In our action research project, we constructed a machine-learning-based tool for code analysis where software developers and architects in big and medium-sized companies can use a few examples of source code lines violating code/design guidelines (up to 700 lines of code) to train decision-tree classifiers to find similar …
|
|
| 6. |
- Tabatabaeifar, Sorosh, et al.
(författare)
-
Reversible median nerve impairment after three weeks of repetitive work
- 2017
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 43:2, s. 163-170
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives The aim of this study was to evaluate the development of impaired median nerve function in relation to hand-intensive seasonal work. We hypothesized that at end-season, median nerve conduction would be impaired and then recover within weeks. Methods Using nerve conduction studies (NCS), we examined median nerve conduction before, during, and after engaging in 22 days of mink skinning. For a subgroup, we used goniometry and surface electromyography to characterize occupational mechanical exposures. Questionnaire information on symptoms, disability, and lifestyle factors was obtained. Results The study comprised 11 male mink skinners with normal median nerve conduction at pre-season (mean age 35.7 years, mean number of seasons with skinning 8.9 years). Mink skinning was characterized by a median angle of wrist flexion/extension of 16º extension, a median velocity of wrist flexion/extension of 22 °/s, and force exertions of 11% of maximal voluntary electrical activity. At end-season, mean distal motor latency (DML) had increased 0.41 ms (P<0.001), mean sensory nerve conduction velocity (SNCV) digit 2 had decreased 6.3 m/s (P=0.004), and mean SNCV digit 3 had decreased 6.2 m/s (P=0.01); 9 mink skinners had decreases in nerve conduction, 5 fulfilled electrodiagnostic criteria and 4 fulfilled electrodiagnostic and clinical criteria (a positive Katz hand diagram) for carpal tunnel syndrome (CTS). Three to six weeks post-season, the changes had reverted to normal. Symptom and disability scores showed corresponding changes. Conclusions In this natural experiment, impaired median nerve conduction developed during 22 days of repetitive industrial work with moderate wrist postures and limited force exertion. Recovery occurred within 3–6 weeks post-season.
|
|
