| 1. |
- Arbin, Katarina, 1971-, et al.
(författare)
-
Explaining workers’ resistance against a health and safety programme : An understanding based on hierarchical and social accountability
- 2021
-
Ingår i: Safety Science. - : Elsevier. - 0925-7535 .- 1879-1042. ; 136
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The seemingly paradoxical phenomenon of workers’ resistance to health and safety measures has been explained in various ways, for example through production or efficiency pressure, risk-taking behaviours or problematic safety cultures. This article addresses resistance but analyses it through the lens of hierarchical and social accountability. In a case study of a Swedish paper mill, a health and safety programme is resisted by workers even though it enjoys support from the local trade union. Explanations for this is found in the socialising form of accountability that conditions how workers perceive of work-related health and safety. The aspects of work identity, facilitation and visibility are identified and understood in terms of accountability. Who you are, how you perform work, and what is visualised is filtered and evaluated through horizontal relationships rather than in terms of hierarchical accountability to the company.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Beime, Kristina S., 1984-
(författare)
-
Den avvikande anställda : En studie av den disciplinära processens misslyckande
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is devoted to the darker side of organizational control. How individuals, viewed by their superiors as dysfunctional or deviant, are dealt with once the everyday disciplinary standard operating procedures and social mechanisms are consider to fall short. My two research questions, how the deviant employee is constructed by management and how management handle the deviant employee, are closely related to how the threshold of deviance is defined, explicitly or implicitly, in formal organizations.Central in my work is the concept of ostracism, a process where an individual is both physically removed/banished, made redundant, isolated or relocated and socially defined as deviant, said to be disloyal, uncooperative or lazy. Drawing on the work of Michel Foucault I conceptualize this as the last step in the organizations disciplinary process, a point where the aim of normalization is replaced by a process of exclusion, to safeguard the organization.In the analysis I identify different types of deviations and how managers construct deviance in relation to different logics. The individual can be regarded as a misfit in relation to a rational economic, a bureaucratic, a collegial social and finally a socio-cultural logic of action. The individual is classified as deviant in relation to one of these frames and the manager’s attempts to normalize the individual accordingly, something that also determine if and how the individual is excluded from the organization.The wider implications of the study is that in order to understand disciplinary regimes in working life, the processes of labelling deviance and managing exclusion must be understood.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Borglund, Tommy, 1968-, et al.
(författare)
-
CSR and Sustainable Business
- 2021. - 2
-
Bok (refereegranskat)abstract
- CSR AND SUSTAINABLE BUSINESS introduces many perspectives on corporate social responsibility and sustainable business, as well as how the different perspectives are connected. The discussion is based on real examples and cases. The development within CSR has been moving quickly, both in politics and in business. Phenomena, like social entrepreneurism, sustainable business strategies and new financial models relating to sustainability, have grown stronger. This book gives an overview of the most important concepts and theories, as well as offering a depth of historical perspectives and connections to business ethics. Theoretical aspects are combined with examples from a large number of companies and organizations. The text is divided into three parts. The first part provides an overview of the topic, its history and growth. The second part covers practices at companies and business operations. In the third part, the focus is on control and strategies for responsible, sustainable business. This first edition in English features some of the most influential experts in the field. The original Swedish edition published in 2012 has been used extensively in leading universities and management training courses in both Sweden and Finland for years.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Borglund, Tommy, 1968-, et al.
(författare)
-
Effekterna av hållbarhetsredovisning : En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Krav på hållbarhetsredovisning ger staten som ägare möjlighet att följa upp att styrelserna har tagit sitt ansvar enligt statens ägarpolicy, dvs att statligt ägda företag ska vara föredömen vad gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. Syftet med studien är att undersöka om och i vilken utsträckning regeringens utökade krav på hållbarhetsinformation har fått effekter på statligt ägda företagens hållbarhetsarbete. Studien fokuserar på förändringar i strukturer eller processer i företagens hållbarhetsarbete som kan härledas till tillämpningen av regeringens riktlinjer och de nya prioriteringar som följer av att riktlinjerna tillämpas. Studien bygger på intervjuer och enkäter till CSR- och hållbarhetschefer i 49 statligt hel- eller delägda företag samt till styrelseordförandena i dessa företag. Sammantaget visar resultaten att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har därmed haft störst effekter på de företag som sedan tidigare inte haft större erfarenheter från hållbarhetsarbete. Resultaten visar att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. I synnerhet har kunskapsnivån ökat hos de företag som sedan tidigare ansåg sig ha begränsad kunskap och bristande erfarenhet från att arbeta med hållbarhetsredovisning. Nya hållbarhetsfrågor har därmed prioriterats i vissa företag. Framförallt har företagen medvetandegjorts om vikten av hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik. I viss mån har det skett en ökad systematisering av hållbarhetsarbetet i stort. I vissa företag har nya hållbarhetsfrågor prioriterats och nya rutiner och riktlinjer för kärnverksamhetenhar utarbetats. Studien visar att affärsstödjande processer förändras i vissa företag. Dessa processer handlar främst om miljö och inköp, även om mycket få företag rapporterar egentliga förändringar av det de upplever vara kärnverksamheten. Strukturförändringar – att den formella organisationen i företagen ändras – förekommer i begränsad utsträckning och kan i så fall hänföras till organiseringen av hållbarhetsarbete. Överlag har dock riktlinjerna främst påverkat företagens sätt att rapportera och redovisa hållbarhetsfrågor snarare än själva hållbarhetsarbetet. Det leder oss fram till slutsatsen att redovisningen av hållbarhetsfrågor i första hand stärker och förbättrar redovisningsprocedurer, medan steget till förändrad praktik är längre. Av studien framkommer att hållbarhetsredovisning handlar om en lärprocess. Att använda GRI:s riktlinjer är inte helt okomplicerat. I flera fall upplevts det som svårt att arbeta enligt riktlinjerna i synnerhet när det gäller att välja ut och styra efter relevanta GRI-indikatorer. I vissa fall anser företagen att indikatorerna inte är anpassade efter deras bransch – och att de flesta indikatorerna därmed inte är applicerbara på deras verksamhet. Företagen har lärt sig att anamma GRI i olika utsträckning. Tydligt är att GRI anpassas till företagens egen verksamhet genom att GRI:s indikatorer översätts till relevanta nyckeltal i företagen.
|
|
