| 1. |
- Asklund, Helen, 1975-, et al.
(författare)
-
Hur meriterade lärare kan samverka för kollegial pedagogisk utveckling : Exemplet Mata inte studenten
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vad skulle hända om du som lärare slutade att mata studenterna med information om vad och hur de ska lära sig? Den frågan ligger till grund för det kollegiala utvecklingsprojekt som vi, en grupp meriterade och excellenta lärare vid Mittuniversitetet, har genomfört i form av antologin Mata inte studenterna. Med antologiprojektet som utgångspunkt är vårt syfte att dels reflektera över vår kollegiala skrivprocess, dels bidra till den nationella diskussionen om meriterade lärares roll. Vi vill därför lyfta frågor om hur vi gått tillväga, vilka resurser som behövs för att få till stånd ett kollegialt skrivprojekt och eventuella vinster på individuell, kollegial och organisatorisk nivå - alltså de nivåer som är centrala för det akademiska lärarskapet och som meriterade lärare förväntas bidra till att utveckla. Med samtalet riktar vi oss därmed till en bred målgrupp - såväl meriterade lärare som alla med intresse för kollegiala samverkansformer. Rundabordssamtalet inleds med en presentation av vår kollektiva skrivprocess. Boken är resultatet av en idé från ett skrivinternat arrangerat av Nätverket för meriterade lärare på vårt lärosäte. Startpunkten var en diskussion om “spoon-fed students" och hur vi som lärare kan arbeta för ett mer aktivt lärande. Vi beslöt att dela med oss av våra tidigare erfarenheter i ett antologiprojekt. I rundabordssamtalet belyser vi drivkrafter och utmaningar från vår skrivprocess (jmf Fjellström & Wester, 2019) genom att lyfta våra lärdomar. I vidare mening vill vi reflektera över det akademiska lärarskapet och vad som krävs för att det ska fungera. Därefter följer gruppsamtal med erfarenhetsutbyte och diskussion om vilka resurser och strukturer som behövs för pedagogisk utveckling på olika nivåer. Ett sista steg är en kritisk metadiskussion om meriterade lärares roll och den typ av utvecklingsarbete vi bedrivit. Sessionen avslutas med en gemensam summering och dokumenteras i en padlet. Genom samtalet vill vi synliggöra behovet av att gå bortom den egna undervisningspraktiken och möjliggöra ett aktivt kollegialt kunskapsutbyte. Därigenom förstärks i slutändan det akademiska lärarskapet där lärare “kontinuerligt och systematiskt reflekterar över, utforskar och utvecklar den egna pedagogiska praktiken och dess inverkan på studenters lärande” (Bolander Laksov & Scheja, 2020,s.29).Referenser:Bolander Laksov, K., & Scheja, M. (2020). Akademiskt lärarskap. Stockholm: SULF.Fjellström, M. & Wester, M. (2019). Universitetslärares skrivande om och för sin undervisning.Högreutbildning, 9(1), s. 20-33.
|
|
| 2. |
- Asklund, Helen, 1975-, et al.
(författare)
-
Pedagogiskt meriterad, men sen då? : meriteringsnätverk som forum för kollegialt lärande
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Strategier för att uppnå kollegialt lärande är viktigt i det utvecklingsarbete med koppling till pedagogisk meritering som just nu sker på Mittuniversitetet. Att kollegialt lärande kan leda till kvalitetsutveckling av högre utbildning (Bolander Laksov & Scheja, 2020; Hargreaves & O´Connor, 2019) är också en utgångspunkt i detta arbete. Som ett led i att skapa goda förutsättningar för att pedagogisk meritering ska bli en angelägenhet inte bara på individ- utan även på grupp- och organisationsnivå, har sedan ett knappt år ett nätverk för pedagogiskt meriterade lärare etablerats där lärare kan arbeta tillsammans med att synliggöra och kritiskt analysera pedagogiska praktiker samt skapa nya förhållningssätt kring lärande och högskolepedagogiska frågor. Nätverket utgör inte en begränsad insats, utan det handlar om ett pågående arbete och en värdeskapande process med potentiell betydelse för hela lärosätet. Syftet är att undersöka hur ett nätverk för meriterade lärare kan motivera till vidare pedagogisk utveckling och kollegialt lärande även efter meritering samt vilka organisatoriska ramar som behövs. Människor handlar ofta mot bakgrund av en tydlig motivation. För att motivera till utveckling, är det viktigt att skapa förutsättningar för detta (Janson & Laninge, 2017). Exempelvis kan motiverande faktorer för att som enskild lärare ansöka om pedagogisk meritering bestå i såväl ära som lönepåslag. I ett nätverk som vårt innebär processen att lärare motiveras av att lära av varandra, vilket ger ökad kvalitet i den professionella utvecklingen och upphov till helt nya möjligheter och samverkan mellan olika ämnen och institutioner på sätt som tidigare var närmast otänkbara. I nätverket pågår nämligen en lärprocess där organisationen får en kunskapsutveckling genom ett utforskande kollegialt lärande. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det tar tid innan man kan förvänta sig mätbara resultat av en akademisk organisatorisk insats (Olsson & Roxå, 2013). Att det på organisatorisk nivå finns utmaningar avseende vad som ska ske efter meritering blev tydligt i samband med att nätverket för meriterade lärare sjösattes. Om dessutom målet för den enskilde läraren endast är att meritera sig ser vi därför en risk att kvalitetsutvecklingen avstannar. Studiens empiri har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med prefekter och meriterade lärare vid Mittuniversitetet. Det förväntade resultatet bidrar till kunskap om hur kollegialt lärande kan leda till ökad kvalitetsutveckling för universitetet och för det livslånga lärandet, där lärare hela tiden behöver lära sig för att sedan kunna lära ut. ReferenserBolander Laksov, K. & Scheja, M. (2020) Akademiskt lärarskap. Stockholm: Sveriges universitetslärare och forskare. Hargreaves, A. & O´Connor, M. T. (2019). Professionell kollegialitet: om att utveckla lärares samarbete. Lund: Studentlitteratur. Janson, A. & Laninge, N. (2017). Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar. Stockholm: Natur & Kultur Akademiska. Olsson, T. & Roxå, T. (2013) Assessing and rewarding excellent academic teachers for the benefit of an organization. European Journal of Higher education, 3:1, 40-61.
|
|
| 3. |
- Fagerholm, Anna-Sara, 1978-, et al.
(författare)
-
Activism online : Exploring how crises are communicated visually in activism campaigns
- 2023
-
Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management. - : Wiley. - 0966-0879 .- 1468-5973. ; 31:4, s. 1034-1043
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the past years, activist movements have increasingly turned to social media to raise awareness and critically discuss current development and future scenarios. As a contribution to the discussion of new social movements and activism in the digital age, this study aims to explore and critically discuss how environmental risks and crisis are visually communicated in activism campaigns on Instagram, through a case study on Extinction Rebellion Sweden (XRsv). The study is delimited to the first 334 posts on XRsv's Instagram between November 14, 2018 and March 1, 2020. Methods used are interview and content analysis. In conclusion, XRsv has adopted aspects of design activism including visual tactics of Informing, Activating and Explaining. These three visual aspects are used by XRsv in an online context enabling interactivity and participatory actions, which in turn forms the core of design activism.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fagerholm, Anna-Sara, 1978-, et al.
(författare)
-
Designforskningens oumbärlighet
- 2024
-
Ingår i: Globala utmaningar – lokala lösningar. - Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789189786752 ; , s. 92-94
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Designforskningens oumbärlighetAv Anna-Sara Fagerholm, Karina Göransson och Per-Olof HedvallDesign har betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkarmänniskor i deras vardag (1). Inom designämnena vid Mittuniversitetet bidrar vitill att lösa samhällets utmaningar när det gäller hållbar utveckling med kopplingtill miljö, människa, mångfald, mat och medicin. Det gör vi genom att arbeta medforskning som tillämpar och bygger vidare på våra kompetenser inom gestaltningoch designmetodik. Genom designforskning, i nära samverkan med människor ochmiljö, arbetar vi för att förverkliga omställningen till förnybar grön energi, återvinningpå alla samhällets skalor, cirkulär ekonomi och alla människors rätt till god hälsa,välbefinnande och inkluderande livsmiljöer. Forskningen kännetecknas av att denkombinerar konstnärliga och vetenskapliga arbetssätt och drar nytta av de tre ämnenaindustridesign, grafisk design och fotografi.Att skapa saker för ett ändamål har sin uppkomst samtidigt som mänskligheten.Behovet av att designa går tillbaka till våra förfäder och design som praktik har funnits i mer än 2,5 miljoner år, ända sedan de första spjuten och verktygen tillverkades (2, 3). Idag handlar design om utveckling av symboler, produkter, miljöer, processer, tjänster,program och system. Gemensamt är att designlösningarna har tillkommit med ensärskild avsikt och för att lösa olika behov. Tidigare och nuvarande generationer hardesignat sig in i den ohållbara situation som samhället är i just nu. Design är en lösningför att slå in på vägen mot en samhällsutveckling som är mänskligt, ekonomiskt ochekologiskt hållbar. Det finns på så vis en transformativ kraft i design som både kanöppna upp för utveckling och förhindra den.Människa och miljö i fokusI forskningen tillämpar vi ett universal design-perspektiv som innebär ett normkritisktmångfaldstänk och att den design som tas fram är inkluderande. Ett hållbartsamhälle bygger på omsorgsfullt gestaltade och inkluderande livsmiljöer med godaförutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön (1). Design somen utvecklingskraft för förändring präglar både våra grundutbildningar och forskning.Det synsättet kan i sin tur spåras tillbaka till Nobelpristagaren Herbert Simon sompoängterade att design handlar om att förflytta en situation till en önskad situation (4). Karaktäristiskt är att vi utvecklar kunskap genom samskapande designprocesser där människa och miljö är i fokus. Forskningen är situerad och bygger på metoder som handlar om att vara i samhället och fånga skeenden i sin kontext. Problem somundersöks utvecklas och konkretiseras parallellt och i takt med att designlösningaroch resultat växer fram. I designprocesser är det sällan klart från början vilka genomarbetade designlösningar som skapas längre fram eftersom processen äriterativ och kreativ.Gör skillnad regionalt och globaltVi fokuserar på tillgänglighet och delaktighet och att genom universell utformningmotverka diskriminering och öka inkludering (5). Det kan exempelvis beröra hur designkan bidra till hållbara aktiviteter i vardagen; i ett forskningsprojekt i Örnsköldsvikundersöks vilka mekanismer som styr våra attityder och beteenden och hur design kanha betydelse för att förbättra avfallshanteringen i kommunen (6). Designforskningenär ofta tvärvetenskaplig; i ett samarbete med Härnösands kommun var fokus hållbaralivsmedelssystem genom co-design och visualisering med inriktning på foodtechoch industriell symbios (7). I ett annat forskningsprojekt med Härnösands kommunär forskare från olika ämnen involverade där inflytande och delaktighet definieras,tillämpas och bedöms. Avsikten i den studien är att utveckla design som stödjervardagskompetensen för unga personer med intellektuell funktionsnedsättning.Andra exempel handlar om att söka ny kunskap genom konstnärlig praktik relateradtill platser av energiutvinning och miljöförändringar. Ett av forskningsprojektenfokuserar på Nämforsen, Ångermanälvens första vattenkraftverk, som en plats förkollektivt minne (8). I en studie tillsammans med Forum för genusforskning varjämlikhet och lika villkor centralt i design av en applikation mot härskartekniker.Designforskningen samverkar med Kvinnokliniken vid Region Västernorrland inomområdet hälsa och välfärd med syfte att stödja jämlik egenvård av kvinnor medbäckenbottenskador, och ett av resultaten har implementerats i vården i Kramfors (9).Vi intresserar oss även för hur visuella perspektiv kan öppna upp för mångfaldstänkför såväl individer som organisationer (10). Ett exempel är en studie som utforskar hurvisuella strategier används på organisationsnivå för att möjliggöra interaktivitet ochdeltagande handlingar, vilket i sin tur utgör kärnan i designaktivism (11).Vi identifierar, undersöker och förändrar det som skaver i samhället. Vi utvecklarkunskap för en värld som svarar mot människors behov och vår miljö. Vi harredskap att ta oss an komplexa problem, visualisera scenarion och föreslå lösningar.Designforskningen vid Mittuniversitetet är oumbärlig för hållbar utveckling regionaltoch globalt.Referenser1. Sveriges Regering. Gestaltande livsmiljö [Internet]. 2017. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/8ecb8b5973924e6b9e93627c041d27a6/politik-forgestaltadlivsmiljo-prop.-201718110.pdf2. Nelson HG, Stolterman E. The Design Way: Intentional Change in an Unpredictable World. TheMIT Press; 2014.3. Redström J. Making Design Theory. The MIT Press; 2017.4. Simon H.A. The Sciences of the Artificial. 3rd ed. MIT Press; 1969.5. Hedvall P-O, Price M, Keller J, Ericsson S. Towards 3rd Generation Universal Design: ExploringNonclusive Design. Transforming Our World through Universal Design for Human Development.2022. p. 85–92. 94 GLOB AL A UTMANINGAR – LOK AL A LÖSNINGAR6. Fagerholm A, Haller H, Warell A, Hedvall P. What a Waste – A norm-critical design studyon how waste is understood and managed. Resources, Conservation & Recycling Advances.2023;19:200178.7. Haller H, Fagerholm A, Carlsson P, Skoglund W, van den Brink P, Danielski I, Brink K, MuratM,et al. Towards a Resilient and Resource-Efficient Local Food System Based on Industrial Symbiosisin Härnösand: A Swedish Case Study. Sustainability. 2022;14.8. Thompson LM. (In)visible powers: witnessing the ‘tourist-waters’ of Nämforsen. CulturalGeographies. 2023;30(2):325-332.9. Sahin S. Tjänstedesignprojekt på barnmorskemottagningen i Kramfors [Internet]. Designscen.2021. Available from: https://designscen.se/tjanstedesignprojekt-pabarnmorskemottagningeni-kramfors/.10. Göransson K, Fagerholm A. Towards visual strategic communications: An innovativeinterdisciplinary perspective on visual dimensions within the strategic communications field.Journal of Communication Management. 2018;22(1):46–66.11. Fagerholm A-S, Göransson K, Thompson L, Hedvall P-O. Activism online: Exploring howcrises are communicated visually in activism campaigns. Journal of Contingencies andCrisisManagement. 2023;1–10
|
|
| 6. |
- Fagerholm, Anna-Sara, 1978-, et al.
(författare)
-
En knuff i rätt riktning? : transformativt lärande som pedagogiskt perspektiv i högre undervisning för en hållbar utveckling
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Enligt forskningen finns det ett behov av lärande för transformation för att bryta mot vanor, praxis, normer ochstrukturer som är ohållbara (Boström et al 2018). Nudging är ett verktyg för att förändra människors beteende genomatt influera en persons val utan att ta bort valfriheten, tvinga någon til någonting eller tala om vad som är rätt ellerfel (Thaler & Sunstein, 2008). Snarare avser nudging underlätta för människor att göra val som är fördelaktiga församhället. Metoden blev uppmärksammad år 2017 i samband med att Richard Thaler tilldelades nobelpriset iekonomi och presenterade teorin om hur människor kan göra bättre val om vi får en positiv knuff. Sedan desshar företag, organisationer, beslutfattare och regeringar använt metoden framgångsrikt, men tillämpningenav nudging som pedagogisk resurs i klassrummet är ännu relativt outforskat (Neergaard, Robinson & Jones,2021). Tidigare forskning inom området ställer frågan huruvida utbildning för hållbar utveckling bör försöka förändrastudenternas beteenden eller om utbildningen ska fokusera på kunskap och kritiskt tänkande (Wales, 2011).Syftet med den här studien är att undersöka transformativt lärande som pedagogiskt perspektiv i högre undervisning fören hållbar utveckling.Metoden bygger på en kvalitativ studie där vi undersöker hur nudging kan vara tillämpbart i det självständiga arbetet. Ienkäter och intervjuer med kandidatstudenter i ämnet grafisk design utforskar vi hur olika nudging-triggers kan motivera och fungera som pedagogisk resurs i undervisningen.Det förväntat resultatet handlar om utfallet av nya pedagogiska grepp i högre undervisning samt hur lärare med hjälpav nudging kan inspirera studenter till att kritiskt reflektera och engagera sig inom områden som rörsamhälleliga utmaningar. Studien förväntas därmed kunna bidra till högskolepedagogisk forskning om transformativtlärande med koppling till undervisning för hållbar utveckling.ReferenserBoström, M.; Andersson, E.; Berg, M.; Gustafsson, K.; Gustavsson, E.; Hysing, E.; Lidskog, R.; Löfmarck, E.; Ojala, M.; Olsson, J.; Singleton, B.E.; Svenberg, S.; Uggla, Y.; Öhman, J. Conditions for Transformative Learning for Sustainable Development: A Theoretical Review and Approach. Sustainability 2018, 10, 4479. https://doi.org/10.3390/su10124479 Thaler, R. H., & Sunstein, C. R. (2008). Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness.Yale University Press. Wals, A (2011) Learning Our Way to Sustainability, Journal of Education for Sustainable Development 5:2 (2011): 177–186. DOI: 10.1177/097340821100500208 Neergaard, H., Robinson, S. and Jones, S. (2021), "Transformative learning in the entrepreneurship education process: the role of pedagogical nudging and reflection", International Journal of Entrepreneurial Behavior & Research, Vol. 27 No. 1, pp. 251-277. https://doi.org/10.1108/IJEBR-04-2020-0235
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fagerholm, Anna-Sara, 1978-, et al.
(författare)
-
Visualizations of circular business models : a design perspective on concepts and visual presentations in the food industry
- 2021
-
Ingår i: Accelerating the progress towards the 2030 SDGs in times of crisis. - Östersund : Mid Sweden University. - 9789189341173 ; , s. 458-459
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Design is discussed as a way of shaping the surrounding and as an expression of the culture to which it belongs (Skjerven and Reitan, 2018). By designing meaning is created (Ehn, Nilsson & Topgaard, 2014; Escobar, 2018). Recently, there has been wide interest in research focusing on design in a circular economy (Moreno, De los Rios, Charnley, 2016; Wastling, Charnley and Moreno, 2018). Studies on new business models pay attention to design strategies for a circular economy but does not provide guidance for designers developing new circular business models (Moreno, De los Rios, Rowe and Charnley, 2016). In addition, there is a huge gap between the concept of circular economy and its practical implementation in the industry (Bianchini, Rossi and Marco Pellegrini, 2019). Furthermore, there are few academic publications in the area of design specifically focusing on visualizations (Vande Moere and Purchase, 2011). Hence, additional studies focusing on the visual aspects of circular processes are needed. Against this background, the purpose of this study is to examine visualizations of circular business models in the food industry. First, the concept of circular business models is discussed from a design perspective. Second, this study summarizes how visual presentations of circular business models are visualized within the food industry. The study begins with a literature review and is followed by a visual content analysis on how a selection of companies within the food industry visually present their circular business models. Results are presented on how the concept of circular business models is discussed from a design perspective. Also, this study summarize results on how visual presentations of circular business models are visualized within the food industry. This study addresses the relation between the increasing role of the sustainability agenda in society and the visual presentation of circular business models by companies. With this study, we hope to provide a better understanding of the visual aspect of business models based on circular principles and from a design aspect, contribute to knowledge about visual presentations of sustainable processes in society. In a reality where the earth's resources are limited, a shift in production and consumption is required and knowledge of new circular business models are needed. This is in line with global goal number 12 – Responsible Consumption and Production – 12.2: by 2030, achieve the sustainable management and efficient use of natural resources, and 2.5: by 2030, substantially reduce waste generation through prevention, reduction, recycling and reuse. The world after the pandemic will not be what it was before the crisis and this enables a transition to a circular economy (Regeringskansliet, 2020). To succeed, sustainable business models are required (FAO, 2020). During 2020, domestic and global markets are facing challenges due to the restrictions on people’s movement that were imposed to contain its spread of of COVID-19 (FAO, 2020) and changes in access to groceries in stores (Wetter, Rosengren & Törn, 2020; Sim, Chua, Vieta & Fernandez, 2020).
|
|
