| 1. |
|
|
| 2. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-
(författare)
-
Att undervisa i teater : Presentation av antologin Att undervisa i teater utgiven på Studentlitteratur i augusti 2020 (red: Ahlstrand, P., & Remfeldt, J.)
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att undervisa i teaterPresentation av antologin Att undervisa i teater, utgiven på Studentlitteratur i augusti 2020 (red: Ahlstrand, P., & Remfeldt, J.) Presentationen har två delar. För det första skissar jag en bakgrund till antologin Att undervisa i teater samt gör en översikt av dess innehåll. För det andra fokuserar jag på de tydligt forskningsanknutna kapitel som jag skrivit: ”Teater som kollektivt lärande” respektive ”Publikmötet ur kommunikativt perspektiv”. Antologins titel, Att undervisa i teater, innefattar många av teaterns uttrycksformer: skådespeleri, scenografi, ljud, ljus, kostym och mask. I teaterns undervisningssituationer, där ett görande och ett sinnligt erfarande är centralt, så utvecklas ett situerat kunnande som delvis kan vara svårt att artikulera. Den här antologin vill bidra till att identifiera och diskutera det kunnandet. Inom teaterundervisningsfältet finns en internationell litteraturresurs att förhålla sig till men den nationella forskningsanknutna litteraturen har lyst med sin frånvaro. Vi författare menar att behovet av sådan litteratur finns hos många teaterlärare, teaterledare och teaterutövare runtom i vårt land.Antologin genomsyras av ett synsätt på lärande som betonar det kollektiva i den bemärkelsen att elever, deltagare, studenter och lärare gemensamt bidrar till det kunnande som ges möjlighet att utvecklas i teaterundervisningen. Mina kapitel är tydliga exempel på detta. Jag tar som utgångspunkt att teaterverksamhet huvudsakligen handlar om att kollektivt förbereda för möte med publik. Kapitlen visar en väg att förstå det kollektiva inom teater genom vetenskaplig teori och tidigare forskning. Grunderna är dialogisk och sociokulturell teori i relation till teaterpedagogik. Jag ger också konkreta exempel från min forskning kring lärande i, om och genom teaterproduktion på gymnasieskolans estetiska program. _____ Kommentar 1: Om en diskutand för presentationen utses (i linje med inbjudan till DiS 2020) så föreslår jag att hen koncentrerar sig på ett av de kapitel jag nämner ovan. Men just den här presentationen kan även klara sig utan diskutand med tanke på att det rör sig om en antologi och att texterna inte utgör forskningsstudier även om de (ofta) använder sig av forskning.Kommentar 2: Delar av abstract ovan utgör bearbetning av text i antologins förord, text som jag medverkat i tillkomsten av.
|
|
| 3. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-, et al.
(författare)
-
Collaborative development in transforming drama text to stage text
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Collaborative development in transforming drama text to stage text Martin Göthberg, Cecilia Björck & Åsa MäkitaloUniversity of Gothenburg, SwedenIntroduction and aim With an interest in the creative and collaborative work achieved in and through theatre education, the overarching aim of this paper is to illuminate how joint understandings are established through social interaction in- and out-of-role, in a student theatre production where the centrality of text is significant. In most theatre productions, stage actors and directors collaboratively transform a drama text into a stage text (or ‘performance’). In rehearsals, actors strive to develop such understanding of situations that will be presented on stage. Theoretical framingAs Sawyer (2015, 253) argues, ‘[e]xplaining theatre creativity requires a sociocultural approach, because the explanation has to be based in the interpersonal dynamics among the actors’. We conceptualize theatre production as a goal oriented and co-creative activity where the presentation of the stage text requires an elaborated joint text understanding. Mutual understanding of a social situation is always dynamic and underway among participants who engage in a range of communicative projects (Linell 1998) to move the activity forward. Meaning making in such activities is further seen as achieved through the material-semiotic means that become salient in pursuing joint activities in situ as part of cultural practices (Vygotsky 1978; 1999; 2004). Empirical case, data and analysesThe empirical material originates from one year of ethnographic fieldwork conducted at an upper secondary school in Sweden where the participants worked with the staging of Molière’s drama The Affected Ladies from 1658 (Göthberg, 2015). For this study, we have drawn on the video data, that provides access to sessions from the first reading of Molière’s text to the final performance. We selected instances of student initiated role-play situations for analysis and scrutinized how joint text understanding was interactively established as communicative projects among the participants by focusing on salient mediational means such as gestures, movements, facial expressions, tone-of-voice and speech.Towards a stage text: transitions of understandingThe drama text served as a pivot, which provided given circumstances (Stanislavski 2017). However, what was ‘given’ had to be thoroughly negotiated in order to coordinate text understanding that would allow for convincing in-role interaction in the stage text (cf. Bergman Blix 2010). Coordinated ensemble work came about in tangible ways by holding hands, imitating voice, noticing postures, exploring manners, articulating interpretations (often bridging between Molière’s text and contemporary culture), and by doing things with things. In-role and out-of-role interaction was intertwined, and joint understandings emerged in layers of communicative projects. Educational significanceWe conclude that the participants in this kind of educational activity put considerable joint effort into making ensemble text understanding more explicit. Another conclusion is that the students have to be very knowledgeable in navigating the extraordinary complexity of intertwined communicative projects. We suggest that drama-text based interaction in-role may provide educational potential in the field of developing text understanding.ReferencesBergman Blix, Stina. 2010. Rehearsing Emotions: The Process of Creating a Role for the Stage. Stockholm : Stockholm University. Göthberg, Martin. 2015. Pimpa Texten. En etnografisk studie av gymnasieelevers meningsskapande i dramatext. http://hdl.handle.net/2077/41363John-Steiner, Vera, Cathrene M Connerey and Ana Marjanovic-Shane. 2010. Vygotsky and creativity: a cultural-historical approach to play, meaning making, and the arts. New York: Peter Lang. Linell, Per.1998. Approaching dialogue: talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Philadelphia: John Benjamins Publishing.Molière and Per Sjöstrand. 1986. De löjliga preciöserna komedi i en akt [The Affected Ladies]. Stockholm: The Royal Dramatic Theatre.Sawyer, Keith R. 2015. “Drama, theatre and performance creativity.” In Dramatic Interactions in Education: Vygotskian and Sociocultural Approaches to Drama, Education and Research, edited by Susan Davis, Beth Ferholt, Hanna Grainger Clemson, Satu-Mari Jansson and Ana Marjanovic-Shane, 245-260. London: Bloomsbury Academic.Stanislavski, Konstantin Sergeevič. 2017. An Actor's work. Abingdon, Oxon: Routledge. Vygotsky, Lev Semenovič. 1978. Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P..Vygotsky, Lev Semenovič. 1999. On the problem of the psychology of the actor’s creative work. In R. W. Rieber (Ed.), The collected works of L. S. Vygotsky (Vol. 6) 237-244. New York, NY: Plenum Press.Vygotsky, Lev Semenovič. 2004. “Imagination and Creativity in Childhood.” Journal of Russian & East European Psychology 42 (1): 7-97. doi: 10.1080/10610405.2004.11059210
|
|
| 4. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-
(författare)
-
Didaktikens gycklare – På vilket sätt kan Goffmans ramteori och dialogisk teori hjälpa oss att förstå mer av lärande inom drama/teater?
- 2019
-
Ingår i: Dis2019 - Dramaforskning i Sverige, Stockholms universitet, 22-10-24 – 25.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Didaktikens gycklare – På vilket sätt kan Goffmans ramteori och dialogisk teori hjälpa oss att förstå mer av lärande inom drama/teater?Presentationen har två syften. För det första föreslår jag sätt på vilka Goffmans ramteori och dialogisk teori kan hjälpa oss att förstå mer kring lärande inom drama/teater. Detta görs utifrån konkreta exempel på gymnasieelevers arbete med en teaterproduktion hämtade från min egen forskning. För det andra – och sammankopplat med första syftet – försöker jag kritiskt granska begreppet didaktikens gycklare som jag använt i min doktorsavhandling Interacting – Coordinating text understanding in a student thetre production.Jag kommer visa användning av Goffmans ramteori i analys av hur den sociala interaktionen för ett rollarbete framåt. Inramning rör hur deltagare etablerar gemensamma aktiviteter såsom en viss typ av social situation. Inramning är en oundgänglig del av alla sociala möten och deltagarnas inramningar är dynamiska och pågår medan aktiviteten pågår. Detta gör det intressant att granska (drama)rolltagande och att uppmärksamma hybrida former av rolltagande utöver den traditionella uppdelningen av deltagares arbete i drama/teater som i-roll eller ur-roll. Jag kommer även att med stöd i dialogisk teori (med utgångspunkt i Per Linells arbeten) uppmärksamma hur deltagares kommunikativa bidrag i social interaktion bygger på och är inflätade i varandra. Kommunikationen utvecklas sällan i helt förutsägbara former. Sådan oförutsägbarhet verkar med fördel kunna studeras i konstnärlig improvisation. Samtidigt så erbjuder kontexten en rad premisser som har betydelse för vad som är möjligt att göra i kommunikationen även då det handlar om konstnärlig improvisation. Dynamiken mellan det oförutsägbara och drama/teater-arbetets premisser kommer beröras i min presentation.Begreppet didaktikens gycklare försöker fånga in en grupp teaterelevers lekfulla kommunikativa sidoprojekt. Dessa humoristiskt och/eller emotionellt laddade kommunikativa projekt vävdes in som ett speciellt skikt i den pågående lektionsinteraktionen och visade sig produktiva i gestaltningsarbetet och lärprocessen. Den informella och gränsöverskridande karaktären hos didaktikens gycklare framstod som en tillgång för lärandet. Detta kan relateras till att sociala situationer där didaktikens gycklare tog sig utrymme kan förstås som ett slags trygga zoner i rolltagandet. Inom sådana zoner kunde nya meningspotentialer för karaktärernas relationer prövas informellt och lekfullt innan de prövades i lärarstrukturerade repetitionsaktiviteter. Ur ett vardagsperspektiv skulle didaktikens gycklare kunna uppfattas som störmoment. Ur ett analytiskt perspektiv fungerade gycklar-situationerna som tillfällen att initiera och nyansera till exempel karaktärers uttryck. Med andra ord kan didaktikens gycklare beskrivas som produktiv form av appropriering av kulturella redskap relevanta för att lösa specifika uppgifter. Dessutom kan de förstås som tecken för elevers autonomi i det aktuella lärandet.
|
|
| 5. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-
(författare)
-
Estetiskt erfarande i rollarbete inom teaterproduktion på gymnasiet
- 2019
-
Ingår i: NEÄL 2019: Aesthetic Experiences In Education. ; , s. 23-23
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Estetiskt erfarande i rollarbete inom teaterproduktion på gymnasiet Med intresse för hur en grupp elever och deras lärare aktualiserar kulturella resurser i social interaktion diskuterar jag estetiskt erfarande i rollarbete inom en teaterproduktion på gymnasiet. Presentationen bygger på en empirisk studie, Göthberg (2019). Studiens deltagare arbetar med en iscensättning av Molières De löjliga preciöserna under två terminer. I centrum för deltagarnas aktiviteter står transformation av dramatext till scentext. Det estetiska erfarandet präglas av att elever och lärare orienterar den sociala interaktionen mot ett konkret produktmål i form av teaterföreställningar. I studien närmar jag mig den specifika produktionens rollarbete och estetiska lärande med hjälp av synen på meningsskapande, lärande och kreativitet i dialogisk och sociokulturell teori. Det teoretiska ramverket erbjuder verktyg att på detaljnivå analysera videosekvenser av den sociala interaktionen med fokus på (drama)rolltagande. I presentationen uppmärksammar jag två aspekter av estetiskt lärande i teaterproduktionen. Den ena aspekten rör elevernas val att arbeta med den aktuella Molière-texten fram till föreställningar uppfattat som estetiskt motstånd mot specifika delar av samtidskulturen. Den andra aspekten (nära förbunden med den första) rör hur eleverna kollaborativt och explorativt utforskar och formar sitt estetiska material. I studien använder jag begreppet ’student agency’ i samband med sådant estetiskt lärande. Jag diskuterar konkreta exempel på ’student agency’ i form av informella sociala situationer där elever på ett gränsöverskridande och humoristiskt sätt utforskar sina roller. Analytiskt sett väver eleverna in ett slags kommunikativa sidoprojekt som ett speciellt skikt i den pågående lektionsinteraktionen. Sidoprojekten benämns i studien ’Didaktikens gycklare’. De visar sig produktiva i gestaltningsarbetet genom möjligheterna att i sådan interaktion utveckla textförståelse och appropriera relevanta medierande verktyg för att presentera rollfigurer i scentexten.Göthberg, M. (2019). Interacting: coordinating text understanding in a student theatre production. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet.
|
|
| 6. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-
(författare)
-
Från dramatext till scentext – textförståelse i rörelse i en teaterproduktion på gymnasiet
- 2017
-
Ingår i: DiS2017 – Dramaforskning i Sverige, Stockholms universitet, 2017-11-03.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Från dramatext till scentext – textförståelse i rörelse i en teaterproduktion på gymnasiet Presentationen på DiS 3 november 2017 kommer att rapportera en studie[1] som undersökt två frågor relaterade till hur textförståelse utvecklas i en teaterproduktion på gymnasiet. Dels undersöks hur övergångar i textförståelse medieras, dels prövas de sociokulturella begreppen perezhivanie och soperezhivanie i analys av hur intersubjektiv förståelse koordineras, etableras och efter hand explicitgörs. Videodata från en läsårslång teaterproduktion erbjöd möjlighet att följa processen när deltagarna transformerar en textform – dramatext – till en annan textform – scentext (med presentation i föreställningar) – och undersöka övergångarna både i kortare och länge tidsperspektiv. Textförståelseutveckling kunde alltså studeras både inom episoder under samma lektion och längs vägen från tidiga möten med dramatexten ända fram till föreställningar. Inom teaterproduktionens lärarledda repetitioner, men utanför den lärarledda inramningen, iscensatte eleverna egna rollspel med tydlig koppling till dramatexten. Dessa kommunikativa (sido)projekt har utgjort studiens analysenhet. ’Sidoprojektsrollspelen’ visade sig produktiva för utvecklingen av scentexten. Det visade sig även att operationaliseringen av perezhivanie och soperezhivanie i analysen kunde bidra till förståelse av kopplingen mellan interpersonella relationer med dramakaraktärer och utveckling av textförståelse. Martin Göthberg Doktorand vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs Universitetmartin.gothberg@gu.se [1] Studien har genomförts i samarbete med lektor Cecilia Björck och professor Åsa Mäkitalo, Göteborgs universitet.
|
|
| 7. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-
(författare)
-
I kulisserna – Om gymnasieelevers meningsskapande i dramatext
- 2013
-
Ingår i: SMDI 2013 – Svenska med didaktisk inriktning, Göteborgs universitet 2013-12-05–06.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I kulisserna – Om gymnasieelevers meningsskapande i dramatextI en pågående etnografisk receptionsstudie undersöks elevers läsning av en litterär genre som å ena sidan tas för given i svenskämnets styrdokument, läromedel och praktiken i skolan, men som å andra sidan knappast alls uppmärksammats i tidigare litteraturdidaktisk forskning. Det handlar om dramatik. Den övergripande forskningsfrågan är: Hur konstruerar gymnasieelever mening i en dramatext? Studien är praxisnära och inriktar sig på de litteraturdidaktiska aspekterna inom ett ämnesövergripande projekt där svenska och teater ingår. Studien genomförs vid doktorandens egen skola, men den egna undervisningen är inte forskningsobjekt. Videoinspelning görs av elevgruppens läsningar i olika former från starten i gemensam högläsning av okänd text ända fram till en scenisk gestaltning av den litterära texten inför publik. Observationerna pågår oktober 2013 – mars 2014 och inkluderar strukturerade litteratursamtal, spontana diskussioner vid högläsningar, fysisk gestaltning av den lästa texten i dramaimprovisationer och repetitioner samt de sista förberedelserna för föreställning. Meningsskapandet uppmärksammas när eleverna läser, hör, ser och i kroppen har texten. Eleverna erbjuds ett meningsskapande med en mångfald semiotiska resurser, t.ex. röst, kroppsspråk, scenografi, kostym, rekvisita och ljussättning.Analysen baseras på urval i videomaterialet av för forskningsfrågan kritiska ögonblick. De kritiska ögonblick som fångar intresset är när textens mening förhandlas fram eller omförhandlas, t.ex. med hjälp av att nya semiotiska resurser används. Kriterier för urvalet av ögonblick utgår från etablerade former för samtalsanalys. Nya kriterier kan dessutom behöva skapas utifrån vad det empiriska materialet erbjuder.Basen i det teoretiska ramverket är beprövad - Langers (1995) föreställningsvärldar och McCormicks (1994) kulturella och litterära repertoarer. Men eftersom dessa ramar, åtminstone i Sverige, ännu inte prövats mot elevläsning av dramatik och eftersom en ökande multimodalitet i elevernas arbete med den litterära texten planeras kan man anta att det uppstår behov av annan teori också. Uppmärksamheten kan komma att riktas mot sociosemiotisk och multimodal teori. Sett till forskningsobjekt, metodologi och teoretisk ram följer studien konventioner inom forskningsfältet. Men den följer inte konventionen i ett par andra avseenden. Det handlar inte om läsning av roman eller novell, utan alltså om läsning av dramatik. Data genereras från läsningar som går en bit utöver traditionell klassrumsläsning inom svenskämnet. Uppmärksamhet riktas mot vad eleverna gör med texten för att konstruera mening. ReferenserLanger, J.A. (1995). Envisioning Literature: Literary understanding and literature instruction. New York: Teachers College Press.McCormick, K. (1994), The Culture of Reading and the Teaching of English, Manchester: Manchester Univ. Press.
|
|
| 8. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-
(författare)
-
Interacting : Coordinating text understanding in a student theatre production
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present dissertation explores student actors’ and their teachers’ coordination of text understanding in a theatre production – a two-semester process from page to stage in an upper secondary school in Sweden. With an interest in the collaborative work achieved in and through theatre education the research is realized against a background of the role of arts education and reading of literary texts in the neoliberal educational landscape that favors measurable effects of individual achievements. The overarching aim is to explore how text understanding evolves collaboratively as the participants transform drama text into stage text. This aim is pursued by investigating moment-to-moment contingency of unfolding social interaction in theatre activities grounded in a particular drama text. Analytically, such a focus is pursued by employing sociocultural and dialogical approaches to meaning making, creativity and learning. Data has been generated from ethnographic observation and video- and audio recordings of the participants’ staging of Molière’s The Affected Ladies, including the process from the first reading to the last performance. The unit of analysis applied to the data is tool-mediated activities, encompassing the participants, their interactions and the tools used. Three studies are reported through two articles and a licentiate thesis. The studies complement each other as the analytical work moved from ethnographic orientation into finer-grained scrutiny of talk- and action-in-interaction. The research design allows investigation of the micro-genesis of specific text understanding in relation to the overall transformation of a literary text into stage text, in which complexity of text understanding in artistic practice can be demonstrated. The results illustrate the situated, interactional ways in which the participants progressed from a position as newcomers to the drama text into a position of mastering the stage text. The findings show that anchoring text understanding in experiences in the material world developed the student’s perspectives on the text and expanded their action possibilities. They also show that students’ informal and playful role-playing provided the spaces necessary for appropriation of cultural and social interactional means that the students later re-used in rehearsal of scripted dialogue and in the stage text. One of the productive features was the dynamic, laminated interaction, including hybrid role-taking, in which substantial student agency surfaced. Such interaction supported collaborative realizations of meaning potentials in the situated habituation of characters’ manners. Stretched-out over the production period, the micro transitions of text understanding formed salient examples of emergent learning across formal and informal situations. There seems to be good arguments for doing more things with literary texts than ‘just’ reading them, in order to explore their inherent dynamics as layers of cultural meaning. To reduce learning arrangements to what seems efficient to reach measurable goals for the individual appears ill-judged considering the educational potentials of collaborative, creative, explorative and transgressive forms of learning illustrated in the present research.
|
|
| 9. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-, et al.
(författare)
-
Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning Solveig Malmsten och Martin Göthberg, Högskolan DalarnaVi rapporterar resultat från forsknings- och utvecklingsprojektet SSOE, Svensklärares samtal om elevtext, som vi med stöd av ULF-medel bedrivit i samverkan med svensklärarlaget vid en medelstor svensk gymnasieskola. Projektets forskningssyfte har varit att bidra med kunskap om svensklärares sambedömningskultur och professionella agens i skrivundervisningen, givet att det performativa trycket på skolan återkommande problematiserats under det senaste decenniet (Biesta, 2015; Gyllander-Torkildsen, 2016). Tolv timmars sambedömning av övnings-NP har videofilmats, varefter samtliga sju deltagande lärare har intervjuats individuellt. I de videofilmade samtalen analyseras dels interaktionen mellan lärarna, dels det skrivdidaktiska innehållet så som viktning av olika textkvaliteter och utformning av respons. Analysen visade att sambedömningen bygger på omfattande delad, men övervägande tyst kunskap (jfr. Hansson, 2011) som huvudsakligen kommer till uttryck genom pekande i och citerande av Skolverkets bedömningsmatriser (jfr Meyer-Beining, 2020). Tillämpningen av bedömningskriterierna framstår som tämligen instrumentell då betygsättning diskuteras mer än formativ respons till eleven, och ytligare fenomen som referatteknik och textnära partier får betydligt större utrymme än textens funktionalitet i den fiktiva kommunikationssituationen (jfr Skolforskningsinstitutet, 2018). Sambedömningssamtalens dominerande syfte tycks alltså vara att tillvarata redovisningsskyldigheten (jfr Mickwitz, 2021). Denna bild nyanseras emellertid när agerandet under sambedömningssamtalen ställs i relation till intervjuerna, där elevens lärande för livet står i centrum för lärarnas reflektioner. Samtliga intervjuade är kritiska mot vissa diskursiva och materiella arrangemang som strukturerar skrivundervisning och bedömning av elevtext (jfr. Henning Loeb, Langelotz & Rönnerman, 2019), exempelvis ramarna kring Nationella prov. De formulerar konstruktiva förslag till kollegial utveckling av ämnesdidaktisk kompetens och vill höja svenskämnets status. Vi ser i lärarnas utsagor ett mikromotstånd mot performativitetskulturen där lärarna är på väg att stärka sin agens och möjligheterna att axla det professionella ansvaret för elevernas långsiktiga bildning.Nyckelord: skrivundervisning, bedömning, performativitetskultur, professionell agensBiesta, G. J. (2015). Good education in an age of measurement: Ethics, politics, democracy. Routledge.Gyllander Torkildsen, L. (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet: enkelt i retoriken, svårare i praktiken: elevers och lärares förståelse och erfarenheter. Göteborgs universitet,Hansson, F. (2011). På jakt efter språk: Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Malmö högskola.Henning Loeb, I., Langelotz, L. & Rönnerman, K. (red.) (2019). Att utveckla utbildningspraktiker: analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer. Studentlitteratur.Meyer-Beining, J. (2020). ”Of course we have criteria” Assessment criteria as material semiotic means in face-to-face assessment interaction. Learning, Culture and Social Interaction (24), 1–12.Mickwitz, L. (2021). Lärarprofessionalism när bedömning är betyg. I Å. Hirsh & C. Lundahl: Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete, 27–46.Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Skolforskningsinstitutet.
|
|
| 10. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-, et al.
(författare)
-
Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet
- 2021
-
Ingår i: LDN2021, Högskolan Kristianstad, 2021-11-11 –12 Litterturdidaktik och känslor (LDN=Litteraturdidaktiskt nätverk).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasietBildning kan ses som en samhällsförsvarande process, där ett mål är att lära sig veta tillsammans (Sörlin, 2019). I presentationen prövar vi att förstå texttolkningsarbete som en gemensam bildningsprocess i en kontext där känslor och läspraktiker av nödvändighet samspelar, nämligen vid iscensättningen av dramatext (jfr. Vygotskij, 1999). Forskningsfrågorna är följande: a) Om bildning får sin betydelse genom ett processorienterat arbetssätt, hur kan kollektiv texttolkning beskrivas? och b) Hur ser det potentiella sambandet ut mellan textarbete i skolan (såsom vid processorienterad dramatexttolkning) och elevers agens i samhällsutvecklingen?Skolan, liksom svenskämnet, har avestetiserats (t.ex. Dahlbäck & Lyngfelt, 2017; Williams et al., 2018). Samtidigt finns omfattande forskning som uppmärksammar specifika lärandepotentialer och elevers agens i estetiska uttrycksformer (t.ex. Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å., 2018; Franks, 2014). Dramatexter inbjuder till multimodalt tolkningsarbete men forskningsintresset har varit begränsat vad gäller sådan läspraktik. Priestly, Biesta och Robinson (2013) definierar agens på följande vis: “the way in which actors ‘critically shape their responses to problematic situations’ [där elevers agens] should be understood as a configuration of influences from the past, orientations towards the future and engagement with the present” (s.189). Hur elever agerar i specifika situationer påverkas alltså av deras tidigare kunskaper och erfarenheter, olika föreställningar om framtiden och det specifika sammanhanget, vilket i exempelstudien (Göthberg, 2019) var att gymnasieelever, under två terminer, inom ramen för både litteratursamtal och estetiska uttrycksformer iscensatte Molières De löjliga preciöserna. Exempelstudiens kunskapsbidrag rör texttolkning genom emotionellt arbete i dramats som-om värld. I dramarolltagandet öppnar deltagarna ett speciellt meningsskapande mellanrum där de sätter textförståelse i rörelse, Dynamiken visar sig produktiv för utveckling av kollektiv förståelse såväl på ett mikroplan inom specifika sociala situationer som longitudinellt i transformationen av dramatext till scentext. Bildning får på så sätt betydelse genom elevers möjligheter till agens i konstnärligt präglat texttolkningsarbete där känslor spelar roll. Nyckelord: bildning, dramatext, elevers agens, estetiska uttrycksformer, texttolkning.Martin Göthberg, gymnasielektor i ett kombinerat uppdrag mellan Mora gymnasium och Högskolan Dalarna och universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot teaterdidaktik, Göteborgs Universitet. mgh@du.seAnna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se ReferenserDahlbäck, K; Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr69 till Lgr 11. Educare 2017:1. 152-182.Franks, A. (2014). Drama and the representation of affect – Structures of feeling and signs of learning. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 19(2), 195–207. doi: 10.1080/13569783.2014.895614Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å. (2018). From drama text to stage text: Transitions of text understanding in a student theatre production. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 247–262.Priestley, M, Biesta, G. & Robinson, S. (2013). Teachers as agents of change: Teacher agency and emerging models of curriculum. I M. Priestley & G. Biesta (red.), Reinventing the curriculum. New trends in curriculumpolicy and practice (pp. 187–206). London: Bloomsbury Academic.Sörlin, S. (2019). Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans. Stockholm: Natur & Kultur.Vygotsky, L. S. (1999). On the problem of the psychology of the actor’s creative work. In R. W. Rieber (Ed.), The collected works of L. S. Vygotsky (Vol. 6) (pp. 237–244). Hämtad från https://www.marxists.org/archive/vygotsky/works/1932/actors-creativity.htmWilliams, J., Ferholt, B., Jornet, A., Nardi, B., & Vadeboncoeur, J., (2018) Development: The dialectics of transgression and social transformation. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 187–191. doi: 10.1080/10749039.2018.1490525
|
|
