SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Göthe Maria) "

Sökning: WFRF:(Göthe Maria)

  • Resultat 1-8 av 8
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Daneva (Mitradjieva), Maria, et al. (författare)
  • A Sequential Linear Programming Algorithm with Multi-dimensional Search : Derivation and Convergence
  • 2007
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • We present a sequential linear programming, SLP, algorithm in which the traditional line-search step is replaced by a multi-dimensional search. The algorithm is based on inner approximations of both the primal and dual spaces, which yields a method which in the primal space combines column and constraint generation. The algorithm does not use a merit function, and the linear programming subproblem of the algorithm differs from the one obtained in traditional methods of this type, in the respect that linearized constraints are taken into account only implicitly in a Lagrangiandual fashion. Convergence to a point that satisfies the Karush-Kuhn-Tucker conditions is established. We apply the new method to a selection of the Hoch-Schittkowski’s nonlinear test problems and report a preliminary computational study in a Matlab environment. Since the proposed algorithmcombines column and constraint generation, it should be advantageous with large numbers of variables and constraints.
  •  
2.
  • Gråd, Erik, et al. (författare)
  • Sammanställning och analys av styrmedel för att minska miljöpåverkan från plastförpackningar : Slutrapport
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I den här rapporten har en kartläggning över den lagstiftning som berör plastförpackningar idag gjorts samt en analys av vilka hinder som föreligger för önskad utveckling och till sist rekommendationer för effektivare styrmedel. Förslag på förändringar av befintliga styrmedel har tagits fram, med syfte att bättre uppfylla målen inom Naturvårdsverkets plastarbete, återvinningsmål i förpackningsförordningen och etappmål för återanvändbara förpackningar. Som utgångspunkt för den gemensamma problembilden har fyra problem diskuterats och förankrats med Naturvårdsverket:• bristande utsortering/insamling av återvinningsbara förpackningar, • för stor andel plastförpackningar går till energiåtervinning, • för liten andel återanvändbara förpackningar samt • för mycket plastförpackningar på marknaden. Att det är för mycket plastförpackningar på marknaden kan bland annat skyllas att det saknas effektiva styrmedel riktade mot de tidiga faserna i livscykeln för plastförpackningar, inte minst design av plastförpackningar. Dessutom är det hög omsättningstakt på marknaden. Rörande materialåtervinning av plastförpackningar finns det tydliga nationella mål och mål på EU-nivå, men otillräcklig infrastruktur för materialåtervinning, vilket gör att insamling och utsortering i olika fraktioner brister. Detta styr istället flödet mot energiåtervinning. I de nyligen beslutade etappmålen kring återanvändbara förpackningar så ska andelen som är återanvändbara öka med minst 20 procent från år 2022 till år 2026 och med minst 30 procent från år 2022 till år 2030 för de förpackningar som släpps ut på marknaden i Sverige för första gången. Det finns idag ingen tydlig incitamentsstruktur och kunskap hos den aktör där förpackningsavfallet uppstår. Dessutom är det en utmaning med friåkare, där producenter av förpackningar inte finns med i insamlingssystemet som tillhandahålls och därmed inte uppfyller producentansvaret. Vad gäller materialåtervinning har plast generell en låg materialåtervinningsgrad – endast 9 procent av all plast uppskattas materialåtervinnas. För plastförpackningar är det svårt att beräkna materialåtervinningsgrad men baserat på bland annat kartläggningar och rapporteringar till EU finns uppgifter om att 30-45 procent av alla plastförpackningar som sätts på marknaden materialåtervinns. Problemet är att design för återvinning inte tas med i tillräcklig stor utsträckning då förpackningarna utformas utifrån unika förutsättningar för att skydda varan. Dessutom är nytillverkad plast ofta billigt. Sammanställningen från kartläggningen visar på att det finns tydliga utmaningar att nå de framtida målen för materialåtervinning av plastförpackningar; 55 procent till 2025. I Sveriges största återvinningsanläggning så uppskattas materialåtervinningsgraden vara 10–20procent. Flera av utmaningarna går genom hela värdekedjan och de olika aktörerna behöver arbeta gemensamt om Sverige ska kunna uppnå de uppsatta målen.Studien visar även på tydliga utmaningar och brister vad gäller att uppnå ambitionerna i linje med avfallshierarkin och för att uppnå en cirkulär ekonomi. Kartläggningen har kunnat konstatera flera marknadsmisslyckanden som förhindrar en övergång till en cirkulär ekonomi. Det saknas incitament eller information för produktdesign som möjliggör återvinning eller återanvändning, för att använda återvunnet eller återanvända produkter eller material i tillverkningsprocesser, för att köpa produkter som är mer återvinningsbara eller återanvändbara samt för att ta hänsyn till externa effekter av att bortskaffa en uttjänt produkt. Dessa fyra typer av marknadsmisslyckanden ligger som grund för att motivera de styrmedel som föreslås för att uppnå en cirkulär ekonomi. Vidare har de EU-direktiv och nationella styrmedel som berör förpackningar kartlagts. Det finns både styrmedel som är juridiskt bindande och tillämpas enligt lag och även styrmedel av frivillig karaktär. På EU nivå är det EU:s Avfallsdirektiv, Förpackningsdirektivet och Engångsplastdirektivet som är styrande. För nationella styrmedel är producentansvaret det centrala styrmedlet för plastförpackningar och styrs genom förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar. Producentansvarssystem utgör det centrala styrmedlet för cirkularitet på förpackningsområdet. Syftet med producentansvaret är att styra producenterna mot att utveckla mer resurssnåla produkter som är lätta att återanvända eller materialåtervinna och som samtidigt, i möjligaste mån, är fria från miljöfarliga ämnen. Baserat på kartläggningen över befintlig lagstiftning och marknadsmisslyckanden utifrån måluppfyllelserna, har åtta styrmedelsförslag tagits fram. Förslagen består dels av en anpassning av befintliga styrmedel, dels av nya kompletterande styrmedel. Förslagen riktas mot de fyra hinder som identifierades i början av utredningen. Det förväntas inte att ett styrmedel ensamt kan lösa ett hinder, men förslagen kan sammantaget på olika sätt bidra till att lösa de problem som identifierats. Av de åtta förslagen har sedan fem valts ut som bäst lämpade för att nå måluppfyllelserna:• Stödja utvecklingen av fler frivilliga pant- och retursystem• Ändring av avgiftsramverk för producentansvaret • Tydligare information och branschdialog (inom producentansvaret)• Ökad tillsyn inom producentansvaret • Andel återvunnen plast i plastförpackningarVarje förslag har analyserats utifrån syfte, incitamentsstruktur och genomförbarhet, vilken effekt de förväntas ha på måluppfyllelserna samt vilka aktörer som kan förväntas beröras av ändringen och om det innebär någon kostnad. Dessa styrmedel har en begränsad påverkan isolerat, men kombinerat kan de förväntas ge ökad effekt. Exempelvis informationsbaserade styrmedel kan ha begränsad effekt isolerat, men kan spela en viktig roll i att öka förutsättningarna för att andra styrmedel, såsom producentansvaret, ska lyckas. Till exempel föreslås att en kombination av finansiella incitament tillsammans med ökad information om ansvar kring producentansvaret samt förbättrad tillsyn, skulle kunna ta ett bättre helhetsgrepp om problemen och bättre uppfylla målen.
  •  
3.
  • Göthe, Emma, et al. (författare)
  • Headwater biodiversity among different levels of stream habitat hierarchy
  • 2014
  • Ingår i: Biodiversity and Conservation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0960-3115 .- 1572-9710. ; 23, s. 63-80
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • With the current loss of biodiversity and threats to freshwater ecosystems, it is crucial to identify hot-spots of biodiversity and on which spatial scale they can be resolved. Conservation and management of these important ecosystems needs insight into whether most of the regional biodiversity (i.e. gamma-diversity) can be found locally (i.e. high alpha-diversity) or whether it is distributed across the region (i.e. high beta-diversity). Biodiversity patterns of benthic macroinvertebrates and diatoms were studied in 30 headwater streams in five Swedish catchments by comparing the relative contribution of alpha- and beta-diversity to gamma-diversity between two levels of stream habitat hierarchy (catchment and region level). The relationship between species community structure and local environmental factors was also assessed. Our results show that both alpha- and beta-diversity made a significant contribution to gamma-diversity. beta-diversity remained relatively constant between the two levels of habitat hierarchy even though local environmental control of the biota decreased from the catchment to the region level. To capture most of headwater gamma-diversity, management should therefore target sites that are locally diverse, but at the same time select sites so that beta-diversity is maximized. As environmental control of the biota peaked at the catchment level, the conservation of headwater stream diversity is likely to be most effective when management targets environmental conditions across multiple local sites within relatively small catchments.
  •  
4.
  •  
5.
  • Mitradjieva-Daneva, Maria, 1974- (författare)
  • Feasible Direction Methods for Constrained Nonlinear Optimization : Suggestions for Improvements
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This thesis concerns the development of novel feasible direction type algorithms for constrained nonlinear optimization. The new algorithms are based upon enhancements of the search direction determination and the line search steps.The Frank-Wolfe method is popular for solving certain structured linearly constrained nonlinear problems, although its rate of convergence is often poor. We develop improved Frank--Wolfe type algorithms based on conjugate directions. In the conjugate direction Frank-Wolfe method a line search is performed along a direction which is conjugate to the previous one with respect to the Hessian matrix of the objective. A further refinement of this method is derived by applying conjugation with respect to the last two directions, instead of only the last one.The new methods are applied to the single-class user traffic equilibrium problem, the multi-class user traffic equilibrium problem under social marginal cost pricing, and the stochastic transportation problem. In a limited set of computational tests the algorithms turn out to be quite efficient. Additionally, a feasible direction method with multi-dimensional search for the stochastic transportation problem is developed.We also derive a novel sequential linear programming algorithm for general constrained nonlinear optimization problems, with the intention of being able to attack problems with large numbers of variables and constraints. The algorithm is based on inner approximations of both the primal and the dual spaces, which yields a method combining column and constraint generation in the primal space.
  •  
6.
  • Olof Olsson, P., et al. (författare)
  • Inhibition of integrin αvβ6 changes fibril thickness of stromal collagen in experimental carcinomas
  • 2018
  • Ingår i: Cell Communication and Signaling. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1478-811X. ; 16:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Chemotherapeutic efficacy can be improved by targeting the structure and function of the extracellular matrix (ECM) in the carcinomal stroma. This can be accomplished by e.g. inhibiting TGF-β1 and -β3 or treating with Imatinib, which results in scarcer collagen fibril structure in xenografted human KAT-4/HT29 (KAT-4) colon adenocarcinoma. Methods: The potential role of αVβ6 integrin-mediated activation of latent TGF-β was studied in cultured KAT-4 and Capan-2 human ductal pancreatic carcinoma cells as well as in xenograft carcinoma generated by these cells. The monoclonal αVβ6 integrin-specific monoclonal antibody 3G9 was used to inhibit the αVβ6 integrin activity. Results: Both KAT-4 and Capan-2 cells expressed the αVβ6 integrin but only KAT-4 cells could utilize this integrin to activate latent TGF-β in vitro. Only when Capan-2 cells were co-cultured with human F99 fibroblasts was the integrin activation mechanism triggered, suggesting a more complex, fibroblast-dependent, activation pathway. In nude mice, a 10-day treatment with 3G9 reduced collagen fibril thickness and interstitial fluid pressure in KAT-4 but not in the more desmoplastic Capan-2 tumors that, to achieve a similar effect, required a prolonged 3G9 treatment. In contrast, a 10-day direct inhibition of TGF-β1 and -β3 reduced collagen fibril thickness in both tumor models. Conclusion: Our data demonstrate that the αVβ6-directed activation of latent TGF-β plays a pivotal role in modulating the stromal collagen network in carcinoma, but that the sensitivity to αVβ6 inhibition depends on the simultaneous presence of alternative paths for latent TGF-β activation and the extent of desmoplasia.
  •  
7.
  • Olsson, P. Olof, et al. (författare)
  • Inhibition of integrin alpha(V)beta(6) changes fibril thickness of stromal collagen in experimental carcinomas
  • 2018
  • Ingår i: Cell Communication and Signaling. - : BMC. - 1478-811X. ; 16
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Chemotherapeutic efficacy can be improved by targeting the structure and function of the extracellular matrix (ECM) in the carcinomal stroma. This can be accomplished by e.g. inhibiting TGF beta 1 and -beta 3 or treating with Imatinib, which results in scarcer collagen fibril structure in xenografted human KAT-4/HT29 (KAT-4) colon adenocarcinoma.Methods: The potential role of a(v)beta(6) integrin-mediated activation of latent TGF-beta was studied in cultured KAT-4 and Capan-2 human ductal pancreatic carcinoma cells as well as in xenograft carcinoma generated by these cells. The monoclonal a(v)beta(6) integrin-speafic monoclonal antibody 3G9 was used to inhibit the a(v)beta(6) integrin activity.Results: Both KAT-4 and Capan-2 cells expressed the a(v)beta(6) integrin but only KAT-4 cells could utilize this integrin to activate latent TGF-beta in vitro. Only when Capan-2 cells were co-cultured with human F99 fibroblasts was the integrin activation mechanism triggered, suggesting a more complex, fibroblast-dependent, activation pathway. In nude mice, a 10-day treatment with 3G9 reduced collagen fibril thickness and interstitial fluid pressure in KAT-4 but not in the more desmoplastic Capan-2 tumors that, to achieve a similar effect, required a prolonged 3G9 treatment. In contrast, a 10-day direct inhibition of TGF-beta 1 and -beta 3 reduced collagen fibril thickness in both tumor models.Conclusion: Our data demonstrate that the a(v)beta(6)-directed activation of latent TGF-beta plays a pivotal role in modulating the stromal collagen network in carcinoma, but that the sensitivity to a(v)beta(6) inhibition depends on the simultaneous presence of alternative paths for latent TGF-beta activation and the extent of desmoplasia.
  •  
8.
  • Sandin, Leonard, et al. (författare)
  • Variation i biologisk mångfald och samhällsstruktur hos bottenfauna och kiselalger i två små avrinningsområden
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Cirka 90% av Sveriges vattendrag avvattnar avrinningsområden mindre än 15 km2. För dessa små vattendrag finns ytterst begränsad kunskap om biologi, kemi och hydrologi. Dessutom saknas information om aktuell status och mänsklig påverkan enligt EU:s vattendirektiv och de nationella bedömningsgrunderna. Normal provtagning av biologi i vattendrag sker på lokaler där avrinningsområdets storlek överskrider 15 km² men vi vet lite om dessa prov också representerar status och mänsklig påverkan för de uppströms liggande små vattendragen. Att det finns eventuella skillnader biologiskt mellan små och större vattendrag beror givetvis inte på avrinningsområdets storlek, utan att denna variabel är korrelerad med ekologiskt viktiga styrvariabler såsom vattenkemi (här främst surhet), substrattyp och strömhastighet. För att använda en enhetlig klassificering i denna rapport delades vattendragen upp i storleksklasser där provtagningslokalerna klassades som små < 2 km2, medelstora 2 – 10 km2 och stora > 10 km2. I studien provtogs totalt 18 stationer med avseende på biologi i två avrinningsområden (Danshytteån och Lugnån). Kemiskt skiljer sig både avrinningsområdena och de tre storleksklasserna åt, framförallt när det gäller de surhetsrelaterade parametrarna. Medelvärdet för antalet taxa av bottenfauna i de små vattendragen var lägre än i de medelstora som i sin tur var lägre än i de stora vattendragen. Det fanns inget samband (korrelation) mellan avrinningsområdets storlek och antalet taxa av bottenfauna. Det var ingen skillnad i antalet räknade taxa mellan de olika vattendragsstorlekarna för kiselalger. Det fanns inte heller något samband (korrelation) mellan antalet räknade kiselalgstaxa och avrinningsområdets storlek. För både bottenfauna och kiselalger fanns en statistiskt säkerställd skillnad i artsammansättning mellan de tre storleksklasserna av avrinningsområden. För kiselalger berodde detta främst på att de små vattendragen är sura, och i dessa hittades surhetsrelaterade taxa, till skillnad från de neutrala (oftast större) vattendragen. För både bottenfauna och kiselalger klassades i princip alla lokaler som hög/god ekologisk status. Ett viktigt resultat från studien är att de nedströms liggande provtagningslokalerna i denna studie inte på ett tillfredsställande sätt kunde påvisa påverkan högre upp i avrinningsområdet (gäller främst pH) där de nedströms liggande lokalerna klassas som nära neutrala eller neutrala medan de små vattendragen uppströms klassas som sura eller mycket sura. Det fanns däremot inte något samband mellan något index (bottenfauna och kiselalger) och totalkvävehalt i vattendragen medan DJ indexet svarade bäst mot totalfosfor gradienten i analysen av de två avrinningsområdena tillsammans. ACID indexet för kiselalger svarade bättre än MISA indexet mot pH gradienten i de två avrinningsområdena tillsammans.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-8 av 8

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy