| 1. |
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Eva, 1959-, et al.
(författare)
-
Vägen framåt
- 2013
-
Ingår i: Att välja rättvist. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 207-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som vi visat har utvecklingen av metoder och strukturer för öppna prioriteringar i Sverige kommit långt. Många frågor återstår likväl. Under vårt arbete med denna bok har vi identifierat ett antal förbättringsområden och utmaningar som vi avslutningsvis vill lyfta fram. Det rör sig om vilka som ska delta i prioriteringarna, tydliggörande av värdegrunden, behov av bättre kunskap, baserad på både vetenskaplig metod och erfarenhet, och fortsatt utveckling av prioriteringsprocesser på olika nivåer och i olika sammanhang. Även om vi i Sverige skulle nå en god enighet kring principer och kriterier för prioriteringar så kommer vi alltid finna många olika sätt att praktiskt lösa specifika prioriteringsproblem.
|
|
| 3. |
- Broqvist, Mari, 1958-
(författare)
-
Asking the public : Citizens´ views on priority setting and resource allocation in democratically governed healthcare
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resource allocation in publicly funded healthcare systems is inevitably linked with priority setting between different patient groups and between different service areas, so-called meso level priorities. Behind every priority-setting decision (investments, reallocating or rationing), are values affecting both the content of the decisions and how the decisions are made. The importance for priority-setting to reflect social values, has been emphasised for the legitimacy of the healthcare systems and the decision makers. Also important, if supposed to provide enough guidance in practice, is that content values, expressed in ethical principles and criteria, are further operationalised. Few studies exist where Swedish citizens have been asked about priority setting and rationing at meso level, and findings from other countries cannot automatically be transferred to the Swedish context.The overall aim of this thesis is to extend and deepen the knowledge of the Swedish citizens´ views on acceptance of rationing in healthcare, on appropriate decision makers for rationing, and on the severity criterion for priority setting. Two qualitative and one mixmethod study were conducted, where citizens were interviewed. Citizens´ views on severity were also compared, both with a Severity Framework, derived from parliamentary-decided ethical principles and used for resource allocation, and with health professionals´ and politicians´ ranking of different aspects of severity in a quantitative, survey study.Study I shows that citizen participants perceived that acceptance of rationing at meso level is built on the awareness of priority-setting dilemmas between patient groups. No such spontaneous awareness was found. Depending on reactions of self-interest or solidarity, acceptance was also perceived to be built on acceptable principles for rationing and/or access to alternatives to public care. Study II shows that awareness of the meso level forms the basis for awareness of different risks of unfairness, linked with potential decision makers (even health professionals). Collaborative arrangements were promoted in order to control for such risks, especially the risk of self-interest. Politicians, in contrast to previous studies, were favoured as final decision makers for rationing healthcare. In study III, citizen participants identified the same severity aspects as health professionals and experts had done in the Severity Framework. They contributed with some possible refinements, but also promoted aspects not in line with established ethical criteria for priority setting in Sweden. Study IV shows that citizen respondents differ to a larger proportion compared to politicians´ ranking of severity aspects, than with that of health professionals´. The greatest number of significant differences was found between politicians and health professionals.This thesis has several implications. Politicians ought to strive for greater public awareness of the priority-setting dilemma at the meso level in healthcare, both according to the process and the content values behind the decisions. Social values not in accordance to the parliamentary decision indicate a need to facilitate an ongoing dialogue, reason-giving activities and promotion of content values of solidarity. To capture social values on priority setting and rationing, ambitious public deliberation is not the only way. Methodologically stringent research, with a variety of study designs, could contribute in many important ways.
|
|
| 4. |
- Broqvist, Mari, 1958-, et al.
(författare)
-
It takes a giraffe to see the big picture - Citizens' view on decision makers in health care rationing
- 2015
-
Ingår i: Social Science and Medicine. - : Elsevier. - 0277-9536 .- 1873-5347. ; 128, s. 301-308
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous studies show that citizens usually prefer physicians as decision makers for rationing in health care, while politicians are downgraded. The findings are far from clear-cut due to methodological differences, and as the results are context sensitive they cannot easily be transferred between countries. Drawing on methodological experiences from previous research, this paper aims to identify and describe different ways Swedish citizens understand and experience decision makers for rationing in health care, exclusively on the programme level. We intend to address several challenges that arise when studying citizens' views on rationing by (a) using a method that allows for reflection, (b) using the respondents' nomination of decision makers, and (c) clearly identifying the rationing level. We used phenomenography, a qualitative method for studying variations and changes in perceiving phenomena. Open-ended interviews were conducted with 14 Swedish citizens selected by standard criteria (e.g. age) and by their attitude towards rationing. The main finding was that respondents viewed politicians as more legitimate decision makers in contrast to the results in most other studies. Interestingly, physicians, politicians, and citizens were all associated with some kind of risk related to self-interest in relation to rationing. A collaborative solution for decision making was preferred where the views of different actors were considered important. The fact that politicians were seen as appropriate decision makers could be explained by several factors: the respondents' new insights about necessary trade-offs at the programme level, awareness of the importance of an overview of different health care needs, awareness about self-interest among different categories of decision-makers, including physicians, and the national context of long-term political accountability for health care in Sweden. This study points to the importance of being aware of contextual and methodological issues in relation to research on how citizens experience arrangements for rationing in health care.
|
|
| 5. |
- Broqvist, Mari, et al.
(författare)
-
Prioriteringar i Västerbottens läns landsting 2008 : Del II. Olika tankar om processen
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Västerbottens läns landsting genomförde en omfattande prioriteringsprocess under år 2008. Syftet var att ge utrymme för nya medicinska metoder och andra angelägna satsningar (inprioriteringar) genom att begränsa i de lägst prioriterade delarna av utbudet.PrioriteringsCentrums uppgift har varit att göra en kvalitativ analys i syfte att belysa variationer av uppfattningar av arbetet under processens gång. Det huvudsakliga skälet till vårt engagemang har varit att det finns moment i landstingets arbete som är helt nya eller genomförda på ett annat sätt än tidigare prioriteringsarbeten i Sverige. Det finns därför lärdomar att dra från processen i Västerbotten som kan användas av andra huvudmän. Vi har däremot inte utvärderat om landstinget uppnådde sina egna mål, inte heller studerat vilka effekter beslutet fått inom landstingets olika enheter eller för medborgarna.Vår rapport bygger på 41 intervjuer med ett urval av verksamhetsföreträdare, tjänstemän samt politiker. Tre omgångar av intervjuer genomfördes; efter att de vertikala prioriteringarna avslutats, efter att den horisontella granskningen/jämkningen genomförts samt efter att beslut tagits i landstingsstyrelsen. Samtliga nio politiker som deltagit i Prioriteringsforum, med ett undantag, intervjuades. I övrigt skedde urvalet med ambitionen att försöka hitta så många olika uppfattningar som möjligt. Undersökningen syftar med andra ord inte till att kvantifiera uppfattningar om prioriteringsarbetet i Västerbotten. Om detta finns istället att läsa i Västerbottens egen rapport där ett flertal enkätstudier om processen redovisas (Waldau 2009).I rapporten beskrivs deltagarnas uppfattningar utifrån de fyra faser som prioriteringsarbetet bestod av:Fas I – Identifieringsfasen (vertikal prioritering inom basenheter) Fas II – Horisontell granskning/jämkning i grupperFas III – PrioriteringsforumFas IV – Politisk beredning och beslut.Vi fann emellertid också en förberedande fas som hade betydelse för utgången av prioriteringsarbetet. Landstinget hade nämligen redan innan prioriteringsprocessen startade förberett arbetet på olika sätt. Dels fanns i landstingets redan tidigare kunskaper och praktiska erfarenheter av bl a medicinskt programarbete. Dels planerades arbetet noggrant. Här ingick två tydliga och centrala inslag: att söka förankra en gemensam problemdefinition som innebar omfördelning av resurser för att skapa utrymme för nyheter1 samt en politisk enighet om att denna omfördelning skulle göras genom öppna och systematiska prioriteringar. Även om en politiskt styrd organisation måste tåla att olika alternativ öppet ställs mot varandra är troligenen politisk uppslutning runt själva processen en viktig komponent i ett prioriteringsarbete.Utöver uppfattningar om dessa faser beskrivs i rapporten också de intervjuades syn på ansvarsfördelningen i prioriteringsarbetet, öppenheten och informationen i arbetet samt processen med inprioriteringar.
|
|
| 6. |
- Broqvist, Mari, 1958-, et al.
(författare)
-
The meaning of severity - do citizenś views correspond to a severity framework based on ethical principles for priority setting?
- 2018
-
Ingår i: Health Policy. - : Elsevier. - 0168-8510 .- 1872-6054. ; 122:6, s. 630-637
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The importance for governments of establishing ethical principles and criteria for priority setting in line with social values, has been emphasised. The risk of such criteria not being operationalised and instead replaced by de-contextualised priority-setting tools, has been noted. The aim of this article was to compare whether citizenś views are in line with how a criterion derived from parliamentary-decided ethical principles have been interpreted into a framework for evaluating severity levels, in resource allocation situations in Sweden. Interviews were conducted with 15 citizens and analysed by directed content analysis. The results showed that the multi-factorial aspects that participants considered as relevant for evaluating severity, were similar to those used by professionals in the Severity Framework, but added some refinements on what to consider when taking these aspects into account. Findings of similarities, such as in our study, could have the potential to strengthen the internal legitimacy among professionals, to use such a priority-setting tool, and enable politicians to communicate the justifiability of how severity is decided. The study also disclosed new aspects regarding severity, of which some are ethically disputed, implying that our results also reveal the need for ongoing ethical discussions in publicly-funded healthcare systems.
|
|
| 7. |
- Broqvist, Mari, 1958-, et al.
(författare)
-
To accept, or not to accept, that is the question : citizen reactions to rationing
- 2014
-
Ingår i: Health Expectations. - : John Wiley & Sons. - 1369-6513 .- 1369-7625. ; 17:1, s. 82-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background The publicly financed health service in Sweden has come under increasing pressure, forcing policy makers to consider restrictions. Objective To describe different perceptions of rationing, in particular, what citizens themselves believe influences their acceptance of having to stand aside for others in a public health service. Design Qualitative interviews, analysed by phenomenography, describing perceptions by different categories. Setting and participants Purposeful sample of 14 Swedish citizens, based on demographic criteria and attitudes towards allocation in health care. Results Participants expressed high awareness of limitations in public resources and the necessity of rationing. Acceptance of rationing could increase or decrease, depending on one's (i) awareness that healthcare resources are limited, (ii) endorsement of universal health care, (iii) knowledge and acceptance of the principles guiding rationing and (iv) knowledge about alternatives to public health services. Conclusions This study suggests that decision makers should be more explicit in describing the dilemma of resource limitations in a publicly funded healthcare system. Openness enables citizens to gain the insight to make informed decisions, i.e. to use public services or to 'opt out' of the public sector solution if they consider rationing decisions unacceptable.
|
|
| 8. |
- Bäckman, Karin, 1967-, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av öppna politiska prioriteringar : uppföljning av prioriteringar i Östergötland efter fyra år
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2003 fattade politikerna i landstinget beslut om att vissa åtgärder inte längre skulle rymmas inom det offentliga åtagandet. Beslutet var en nyhet så till vida att man öppet redovisade innehållet i sitt beslut och hur man gått till väga för att fatta det. Den mediala uppmärksamheten blev enorm och beslutet, som i medierna fick beteckningen "svarta listan", debatterades både på lokal och på nationell nivå. Erfarenheterna av detta förskräckte många politiker i landet – trots att myndigheter, läkare m fl organisationer välkomnade initiativet.Detta är den fjärde rapporten om Landstinget i Östergötlands arbete med prioriteringar i hälso- och sjukvården. Landstinget har sedan dess arbetat vidare på samma spår och vidareutvecklat sin procedur för politiska prioriteringar. I denna rapport presenteras resultatet av en studie som syftat till att dels studera 2006 års prioriteringsprocedur i landstinget och dels att belysa eventuella skillnader i hur prioriteringarna gjorts över åren 2003-2006. Vi intervjuade politiker, tjänstemän och vårdföreträdare. Särskilt fokus har lagts vid att studera förväntningar, målsättningar och eventuella förändringar av dessa, förändringar av procedur och praktiskt arbetssätt inklusive rollfördelning, hur resonemang förts, förankring i olika grupper samt hur de intervjuade såg på öppenhet.Att ha studerat Östergötlands arbete med prioriteringar under fyra år har även gett oss möjligheten att karaktärisera en politisk prioriteringsprocedur. Under de senaste fyra åren har arbetet med prioriteringar utvecklats på flera sätt i Östergötland. Landstinget har nått relativt långt när det gäller att etablera en prioriteringsprocedur som en naturligt återkommande "aktivitet". Rangordningslistor finns nu upprättade för fler sjukdomsområden än tidigare, enligt uppsatta riktlinjer. Fler yrkesgrupper deltar på senare år i framtagandet av rangordningslistor och konsekvensbeskrivningar. Motiveringar till besluten har inte funnits alla år men har utvecklats.Exempel på vad de intervjuade upplevde har förbättrats är:• En tydligare procedur och vem som ansvarar för vad.• En mer realistisk tidsplan med mer planerad tid för diskussioner och bearbetning av beslutsunderlag.• En ökad kommunikation mellan den politiska arenan och sjukvårdsverksamheterna, via tjänstemännen som uppfattas ha en central roll som översättare, medlare och i att vara den drivande parten.Trots i mångt och mycket positiva utvecklingstendenser mot en transparent procedur för politiska prioriteringar finner vi några förbättringsområden, t ex:• Hur kunskapen om tankarna bakom prioriteringsproceduren och om hur resursfördelningsbeslut går till lämpligt bör spridas i hela organisationen.• Hur rollfördelning och vilka beslut som kan vara lämpliga att föra upp till den politiska nivån bör preciseras.• Hur beslutsunderlag i form av rangordningslistor och konsekvensbeskrivningar bör kompletteras med t ex information från särskilda behovsanalyser och med politiska värderingar vid politikernas beslut.• Hur den interna förankringen bör gå till.• Hur den externa förståelsen och förankringen bör uppmuntras samt hur besluten och dess motiveringar bör presenteras.• Hur arbetsformer, beslut och implementering av beslut bör följas upp och utvärderas.Utifrån erfarenheterna från Östergötlands arbete fann vi att ett lämpligt sätt att karaktärisera en procedur för politiska prioriteringar är att resonera utifrån sex olika faser:1. Förutsättningsfasen (direktiv, förutsättningar, roller)2. Underlagsfasen (framtagning av beslutsunderlag)3. Dialogfasen (den interna dialogen)4. Beslutsfasen (att fatta beslut och motivera sitt ställningstagande)5. Offentlighetsfasen (publicering, aktiviteter, intern förankring och extern förståelse)6. Uppföljningsfasen (uppföljning och utvärdering av procedur och resultat).Vi ger i rapporten några korta reflektioner för var och en av dessa och resonerar kring lärdomar och grundläggande komponenter att ägna en del omtanke när man planerar för en prioriteringsprocedur för politiska prioriteringar.Slutligen konstaterar vi att det i princip råder konsensus bland ledande politiker, tjänstemän och verksamhetschefer om behovet av att arbeta med öppna prioriteringar, men att det finns en osäkerhet i hur det praktiskt ska gå till i alla delar. Vi tror inte att vi lyckats belysa alla aspekter på hur en arbetsmodell för politiska prioriteringar kan se ut ännu men förhoppningsvis kan våra reflektioner utgöra utgångspunkter för fortsatt arbete och vidareutveckling.
|
|
| 9. |
- Carlsson, Per, 1951-, et al.
(författare)
-
Democracy
- 2006. - 1
-
Ingår i: Constructive Conversations About Health. Policy and Values. - Oxford : Radcliffe Publishing Ltd. - 1846190339 - 9781846190339 ; , s. 63-74
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Examines underlying values and principles of health policy, and posits a more enlightened public and political discourse. Topics include funding, targets, values, the paradox of competing goals, ageing populations, increased migration, and more. European-oriented. For public policy makers. Softcover.
|
|
| 10. |
|
|
