SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Genberg Johan) "

Sökning: WFRF:(Genberg Johan)

  • Resultat 1-10 av 28
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Backudd, Ingrid, et al. (författare)
  • Genomförande av MCP-direktivet : Förslag till svenskt genomförande av direktiv 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Naturvårdsverket förslag består av en ny förordning om medelstora förbränningsanläggningar (FMF) meddelad med stöd av 9 kap. 5 § miljöbalken i fråga om försiktighetsmått, 26 kap. 19 § miljöbalken i fråga om dokumentation och i övrigt med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Förslagets syfte är att se till att Sverige genomför alla bestämmelser som krävs enligt MCPD. Enligt direktivet ska medlemsstaterna se till att lagar och andra författningar som följer av MCPD träder i kraft senast den 19 december 2017.Direktivet medger ett flertal lättnader i form av dispenser, undantag samt möjligheter till senareläggande av tillämpningen av begränsningsvärden för specifika situationer. I förslaget har vi valt att genomföra vissa av de möjligheter till lättnader som finns i direktivet men inte samtliga. Förslaget innebär därför en skarpare implementering jämfört med en minimi-implementering, som utgör nollalternativet. Vi föreslår även skärpning av vissa begränsningsvärden. Som stödtill den formationsförsörjning som följer av direktivet föreslår vi en nationell digital lösning. I den konsekvensbeskrivning som har gjorts av förslaget framgår att de verksamheter som främst berörs av föreslagna skärpningar är fjärrvärmeanläggningar och anläggningar inom skogsindustrin. Förslaget som helhet är samhällsekonomiskt motiverat då skadekostnaden överstiger marginalkostnaden för år 2025. Skadekostnaden har beräknats enligt ASEKs metod och eftersom då utsläpp från fjärrvärmeanläggningar sker i tätortsmiljöer bedöms denna metod vara tillräckligt representativ för en jämförelse. Anläggningar inom skogsindustrin ligger dock inte i tätortsmiljö men enligt vår bedömning har de inte möjlighet att nyttja lättnaden för förbränning av fast biomassa eftersom de inte kan uppfylla direktivets begränsningsvärde för detta utan att installera avancerad reningsteknik. Motivet till de vägval som gjorts när förslaget tagits fram är att genomförandet av MCPD ska bli så ändamålsenligt som möjligt utifrån direktivet syfte och för svenska förhållanden. Vi har här bl.a. tagit hänsyn till miljönyttan med minskade utsläpp av stoft som bidrar till en bättre luftkvalitet och därmed minskade effekter på hälsa från dessa utsläpp. Ambitionen är att tillämpningen av författningen ska vara utformad på ett sådant sätt att administrativa kostnader för verksamhetsutövare och berörda myndigheter inte blir orimligt stora.Förslaget följer, där det är lämpligt, samma upplägg som förordningen (2013:252)om stora förbränningsanläggningar eftersom det finns stora likheter mellan bakomliggande direktiv.Lösning för informationshanteringen:I förslaget avseende informationshanteringen ingår en nationell lösning som stöd för verksamhetsutövarens underrättelse om sin anläggning, tillsynsmyndighetens registerhållning och spridning av registeruppgifter samt Naturvårdsverkets sammanställning av uppgifter för rapportering till EU.I förslaget ingår att Naturvårdsverket utvecklar och tillhandahåller en nationell etjänst. Verket utvecklar och tillhandahåller också en nationell databas i vilken de inhämtade uppgifterna lagras för tillsynsmyndigheternas räkning. Denna databas utgör den gemensamma tekniska lösningen för de register över medelstora förbränningsanläggningar som tillsynsmyndigheterna är skyldiga att föra.Naturvårdsverket utvecklar och tillhandahåller den tekniska lösningen för att skapa och publicera INSPIRE-tjänster för medelstora förbränningsanläggningar baserat på uppgifterna i databasen. För att underlätta offentliggörandet av registeruppgifterna ingår även att Naturvårdsverket utvecklar och tillhandahåller relevanta maskin/maskin-gränssnitt för respektive myndighets åtkomst till information i den nationella databasen.Tillämpning av begränsningsvärdenDirektivet medger vissa lättnade i form av undantag och möjligheter till senareläggande av tillämpningen av begränsningsvärden för specifika situationer. Vi har valt att föreslå en skarpare implementering jämfört med nollalternativet för vissa situationer dels vad gäller tidpunkten för tillämpningen av kraven samt skärpning av vissa begränsningsvärden.Skärpningar av större betydelse är följande:? Vi genomför inte möjligheten till en senareläggning av när tillämpningen träder i kraft för befintliga fjärrvärmeanläggningar med en installerad tillförd effekt av 5-50 megawatt (MW) (artikel 6.5 första stycket MCPD).? Vi genomför inte möjligheten till en senareläggning av när tillämpningen träder i kraft för nya anläggningar som använder fast biomassa som huvudsakligt bränsle (artikel 6.5 andra stycket MCPD).? Vi genomför inte möjligheten till en senareläggning av när tillämpningen träder i kraft för befintliga anläggningar med en installerad tillförd effekt av 5-50 MW som använder fast biomassa som huvudsakligt bränsle (artikel 6.5 andra stycket MCPD).? Vi genomför inte möjligheten till utökad tidsgräns för befintliga anläggningar med begränsad drifttid per år från 500 till 1 000, som rullande femårigt medelvärde vid extraordinära situationer (artikel 6.3 MCPD).? Begränsningsvärdet för utsläpp av NOx från befintlig medelstor förbränningsanläggning vid förbränning av fast biomassa och övriga fasta bränslen bör skärpas från 650 mg/Nm3 till 300 mg/Nm3. För anläggningar som förbränner flytande biobränsle sätts begränsningsvärdet till 450 mg/Nm3. Samtliga begränsningsvärden gäller vid 6 % O2.Kontroll av efterlevnadVi föreslår inga skärpningar här jämfört med nollalternativet. MCPD ställer dock krav på utsläppsövervakning samt att efterlevnaden av direktivet kontrolleras. Detta innebär konsekvenser för verksamhetsutövare i form av krav på att utsläpp mäts och beräknas samt dokumenteras. För tillsynsmyndigheterna innebär det ytterligare ett regelverk att kontrollera efterlevnaden av samt en skyldighet att hålla register och att tillgängliggöra information publikt.
  •  
3.
  • Baumgardner, D., et al. (författare)
  • Soot reference materials for instrument calibration and intercomparisons: a workshop summary with recommendations
  • 2012
  • Ingår i: Atmospheric Measurement Techniques. - : Copernicus GmbH. - 1867-1381 .- 1867-8548. ; 5:8, s. 1869-1887
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Soot, which is produced from biomass burning and the incomplete combustion of fossil and biomass fuels, has been linked to regional and global climate change and to negative health problems. Scientists measure the properties of soot using a variety of methods in order to quantify source emissions and understand its atmospheric chemistry, reactivity under emission conditions, interaction with solar radiation, influence on clouds, and health impacts. A major obstacle currently limiting progress is the absence of established standards or reference materials for calibrating the many instruments used to measure the various properties of soot. The current state of availability and practicability of soot standard reference materials (SRMs) was reviewed by a group of 50 international experts during a workshop in June of 2011. The workshop was convened to summarize the current knowledge on soot measurement techniques, identify the measurement uncertainties and limitations related to the lack of soot SRMs, and identify attributes of SRMs that, if developed, would reduce measurement uncertainties. The workshop established that suitable SRMs are available for calibrating some, but not all, measurement methods. The community of users of the single-particle soot-photometer (SP2), an instrument using laser-induced incandescence, identified a suitable SRM, fullerene soot, but users of instruments that measure light absorption by soot collected on filters did not. Similarly, those who use thermal optical analysis (TOA) to analyze the organic and elemental carbon components of soot were not satisfied with current SRMs. The workshop, and subsequent, interactive discussions, produced a number of recommendations for the development of new SRMs, and their implementation, that would be suitable for the different soot measurement methods.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Cavalli, F., et al. (författare)
  • Toward a standardised thermal-optical protocol for measuring atmospheric organic and elemental carbon: the EUSAAR protocol
  • 2010
  • Ingår i: Atmospheric Measurement Techniques. - : Copernicus GmbH. - 1867-1381 .- 1867-8548. ; 3:1, s. 79-89
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Thermal-optical analysis is a conventional method for determining the carbonaceous aerosol fraction and for classifying it into organic carbon, OC, and elemental carbon, EC. Unfortunately, the different thermal evolution protocols in use can result in a wide elemental carbon-to-total carbon variation by up to a factor of five. In Europe, there is currently no standard procedure for determining the carbonaceous aerosol fraction which implies that data from different laboratories at various sites are of unknown accuracy and cannot be considered comparable. In the framework of the EU-project EUSAAR (European Supersites for Atmospheric Aerosol Research), a comprehensive study has been carried out to identify the causes of differences in the EC measured using different thermal evolution protocols; thereby the major positive and negative biases affecting thermal-optical analysis have been isolated and minimised to define an optimised protocol suitable for European aerosols. Our approach to improve the accuracy of the discrimination between OC and EC was essentially based on four goals. Firstly, charring corrections rely on faulty assumptions - e.g. pyrolytic carbon is considered to evolve completely before native EC throughout the analysis -, thus we have reduced pyrolysis to a minimum by favoring volatilisation of OC. Secondly, we have minimised the potential negative bias in EC determination due to early evolution of light absorbing carbon species at higher temperatures in the He-mode, including both native EC and combinations of native EC and pyrolytic carbon potentially with different specific attenuation cross section values. Thirdly, we have minimised the potential positive bias in EC determination resulting from the incomplete evolution of OC during the He-mode which then evolves during the He/O-2-mode, potentially after the split point. Finally, we have minimised the uncertainty due to the position of the OC/EC split point on the FID response profile by introducing multiple desorption steps in the He/O-2-mode. Based on different types of carbonaceous PMencountered across Europe, we have defined an optimised thermal evolution protocol, the EUSAAR_2 protocol, as follows: step 1 in He, 200 degrees C for 120 s; step 2 in He 300 degrees C for 150 s; step 3 in He 450 degrees C for 180 s; step 4 in He 650 degrees C for 180 s. For steps 1-4 in He/O-2, the conditions are 500 degrees C for 120 s, 550 degrees C for 120 s, 700 degrees C for 70 s, and 850 degrees C for 80 s, respectively.
  •  
8.
  •  
9.
  • Genberg, Johan, et al. (författare)
  • Development of graphitization of μg-sized samples at Lund University
  • 2010
  • Ingår i: Radiocarbon. - 0033-8222. ; 52:3, s. 1270-1276
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • To be able to successfully measure radiocarbon with accelerator mass spectrometry (AMS) in atmospheric aerosol samples, graphitization of small sample sizes (< 50 µg carbon) must provide reproducible results. At Lund University, a graphitization line optimized for small samples has been constructed. Attention has been given to minimize the reduction reactor volume and each reactor is equipped with a very small pressure transducer that enables constant monitoring of the reaction. Samples as small as 25 µg of carbon have been successfully analyzed, and the mass detection limit of the system has probably not been reached.
  •  
10.
  • Genberg, Johan, et al. (författare)
  • Light-absorbing carbon in Europe - measurement and modelling, with a focus on residential wood combustion emissions
  • 2013
  • Ingår i: Atmospheric Chemistry And Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 13:17, s. 8719-8738
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The atmospheric concentration of elemental carbon (EC) in Europe during the six-year period 2005-2010 has been simulated with the EMEP MSC-W model. The model bias compared to EC measurements was less than 20% for most of the examined sites. The model results suggest that fossil fuel combustion is the dominant source of EC in most of Europe but that there are important contributions also from residential wood burning during the cold seasons and, during certain episodes, also from open biomass burning (wildfires and agricultural fires). The modelled contributions from open biomass fires to ground level concentrations of EC were small at the sites included in the present study, <3% of the long-term average of EC in PM10. The modelling of this EC source is subject to many uncertainties, and it was likely underestimated for some episodes. EC measurements and modelled EC were also compared to optical measurements of black carbon (BC). The relationships between EC and BC (as given by mass absorption cross section, MAC, values) differed widely between the sites, and the correlation between observed EC and BC is sometimes poor, making it difficult to compare results using the two techniques and limiting the comparability of BC measurements to model EC results. A new bottom-up emission inventory for carbonaceous aerosol from residential wood combustion has been applied. For some countries the new inventory has substantially different EC emissions compared to earlier estimates. For northern Europe the most significant changes are much lower emissions in Norway and higher emissions in neighbouring Sweden and Finland. For Norway and Sweden, comparisons to source-apportionment data from winter campaigns indicate that the new inventory may improve model-calculated EC from wood burning. Finally, three different model setups were tested with variable atmospheric lifetimes of EC in order to evaluate the model sensitivity to the assumptions regarding hygroscopicity and atmospheric ageing of EC. The standard ageing scheme leads to a rapid transformation of the emitted hydrophobic EC to hygroscopic particles, and generates similar results when assuming that all EC is aged at the point of emission. Assuming hydrophobic emissions and no ageing leads to higher EC concentrations. For the more remote sites, the observed EC concentration was in between the modelled EC using standard ageing and the scenario treating EC as hydrophobic. This could indicate too-rapid EC ageing in the model in relatively clean parts of the atmosphere.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 28
Typ av publikation
tidskriftsartikel (13)
konferensbidrag (6)
rapport (5)
doktorsavhandling (2)
bok (1)
bokkapitel (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (19)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (8)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Stenström, Kristina (11)
Swietlicki, Erik (10)
Pagels, Joakim (5)
Putaud, J. P. (3)
Simpson, David, 1961 (3)
Yttri, K. E. (3)
visa fler...
Cavalli, F (3)
Eriksson, Axel (3)
Jönsson, Jan Åke (3)
Sandström, Thomas (2)
Elfman, Mikael (2)
Sandahl, Margareta (2)
Westerholm, Roger (2)
Blomberg, Anders (2)
Boman, C. (2)
Mueller, T. (1)
Karl, M. (1)
Bergström, Robert (1)
Ceburnis, D. (1)
Prevot, A. S. H. (1)
Spindler, G. (1)
Cao, J. (1)
Aurela, M. (1)
Jonsson, Jan, 1962 (1)
Isaxon, Christina (1)
Hedmer, Maria (1)
Rissler, Jenny (1)
Schwarz, J. (1)
Wiedensohler, A. (1)
Hansson, Hans-Christ ... (1)
Petzold, A. (1)
Blomberg, A (1)
Skog, Göran (1)
Wacker, L. (1)
Gustafsson, Örjan (1)
Bohgard, Mats (1)
Roldin, Pontus (1)
Kristensson, Adam (1)
Strand, Michael (1)
Bergvall, Christoffe ... (1)
Areskoug, Hans (1)
Tinnerberg, Håkan (1)
Gilardoni, S. (1)
Allan, J (1)
Gonzalez, C (1)
Larsson, Henrik (1)
Ullerstam, Maria (1)
Bauer, H (1)
Baumgardner, D. (1)
Larsson, Lennart (1)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (23)
Stockholms universitet (3)
Naturvårdsverket (3)
Chalmers tekniska högskola (3)
Luleå tekniska universitet (2)
Göteborgs universitet (1)
visa fler...
Umeå universitet (1)
Uppsala universitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (23)
Svenska (4)
Latin (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (21)
Teknik (5)
Medicin och hälsovetenskap (1)
Humaniora (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy