| 1. |
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Johan, et al.
(författare)
-
Rubber track systems for conventional tractors : Effects on soil compaction and traction
- 2011
-
Ingår i: Soil & Tillage Research. - : Elsevier BV. - 0167-1987 .- 1879-3444. ; 117, s. 103-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Traditionally, tractors have been built either for tracks or wheels, with tracks mainly on heavy tractors with high power. Today, it is possible to retrofit four separate track units on a conventional agricultural tractor, creating interesting possibilities for agriculture. The objective of the present study was to compare soil compaction and traction for tracks, single and dual wheels mounted on the same tractor type. Measurements were made on two clay soils (Eutric Cambisols) in Sweden in 2009, using an 85kW tractor with a total weight of 7700kg. The rubber track system consisted of four tracks mounted on the conventional wheel axles of the tractor. The measured stresses were similar for the tracks and dual wheels at all depths studied (15, 30 and 50cm), but were considerably higher for the single wheels at all depths. Simulations of soil stresses correlated closely to measured values for the tracks and the dual wheels, but underestimated soil stresses in the topsoil compared to measured values for the single wheel. Bulk density and penetration resistance were consistently highest and saturated hydraulic conductivity lowest after wheeling with single wheels, while there were no statistically significant differences between tracks and dual wheels. With single wheels and the tractor loaded, saturated hydraulic conductivity decreased to 0.01mh-1 from 0.13mh-1 in the control, while bulk density increased from 1.24 to 1.36Mgm-3. The stress distribution in the driving direction was relatively even along the front and rear tracks, which is an advantage compared with a long single track, which often has an uneven longitudinal stress distribution. Slip was significantly higher for the dual and single wheels compared with tracks. To utilise the large contact area of the tracks, the tractor should have a low weight in relation to the engine power. © 2011 Elsevier B.V.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hagberg, Cecilia, et al.
(författare)
-
Projektrapport om läckage från gödselbehållare av betong : inspektion och egenkontroll
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Behållare för lagring av gödsel bör kontrolleras i samband med tömning. I författningar står att en verksamhetsutövare har ansvar att skydda både miljö och människor från skada och olägenheter. En sådan skada skulle kunna vara en läckande gödselbehållare som bl.a. kan förorena vatten i omgivningen. Förutom verksamhetsutövarens ansvar står i författningar att lagringsutrymmen för gödsel ska vara utformade så att avrinning och läckage till omgivningen inte sker. Det är generellt svårt att bygga och uppföra en lagringsbehållare så den är absolut tät. Skarvar mellan betongelement och rörgenomförningar är partier som är känsliga för läckage. I media uppmärksammas ibland att gödselbehållare läckt eller havererat. Den faktiska förekomsten och omfattningen av läckage från lagringsutrymmen för stallgödsel är okänd.I detta projekt har en sakkunnig på betong varit ute på gårdar och inspekterat gödselbrunnar för att dokumentera vanliga skador på behållare samt få en överblick över skadeorsaker och föreslå reparationsmetoder. Den sakkunniga har även utfört täckskiktsmätning på flera behållare samt provat georadar på enstaka behållare för att prova dessa undersökningsmetoder vid kontroll av gödselbehållare. Utifrån de inspekterade gödselbrunnarna går det inte att avgöra hur vanligt förekommande skador på gödselbehållare är eller hur omfattande eventuella läckage är. Dock har de praktiska delarna kompletterats med litteraturgenomgång och sammanställts i denna rapport för att bl.a. fungera som ett hjälpmedel för en verksamhetsutövare som ska utföra egenkontroll av en gödselbehållare.Skador på gödselbehållare uppkommer genom mekanisk eller kemisk påverkan. Denvanligaste mekaniska skadan är påkörning som kan resultera i skador av ringa eller större omfattning. Kemisk påverkan kan vara rostangrepp på armering eller vajrar samt syraangrepp på betongen. Skadorna kan ha olika utseende från små sprickor till grova brott. En allvarlig skada på en gödselbrunn är om vajrar är skadade. Rörgenomförningar genom behållarvägg är ofta partier som är extra utsatta för skador.Genom att kontrollera brunnen kontinuerligt kan förändringar i behållarkonstruktionen upptäckas. Det är alltid bra att ta bild av skador man upptäckt eftersom dessa kan fungera som underlag vid konsultation med en sakkunnig om till exempel skadans art och erforderlig reparationsmetod. Lagning av gödselbehållare bör alltid ske med en metod som föreslås av en sakkunnig. Sakkunniga är bl.a. konstruktörer och betongexperter samt finns även hos tillverkare av gödselbehållare.Det är även viktigt att förebygga skador på behållare. En av de viktigaste faktorerna för att förbygga skador på gödselbehållaren är att följa tillverkarens anvisningar för hur behållaren ska användas och vilka försiktighetsåtgärder man måste vidta i bruksskedet. Vid anlitande av till exempel maskinstationer för gödselspridning är det viktigt att även dessa får information som berör dem i deras arbete. Till exempel vilket minsta avstånd de måste hålla till en gödselbrunn. Andra sätt att förebygga skador är att ta bort vegetation i form av buskar och träd som vuxit upp runt behållaren. En rekommendation är att hålla fritt, från kraftigare vegetation eller materialupplag, minst sex meter kring behållaren.I Danmark finns ett uppbyggt kontrollsystem för gödselbehållare där certifierade kontrollanter besiktigar behållare. Detta danska kontrollsystem beskrivs till viss del i denna rapport. Dessutom beskrivs den svenska miljö- och arbetsmiljölagstiftningen som reglerar verksamhetsutövarens ansvar utifrån olika aspekter.Ambitionen med denna rapport är att underlätta för verksamhetsutövare att utföra egenkontroll av gödselbehållare. Rapporten omfattar inte konstruktionsbeskrivningar eller mer omfattande utredningar av behållarkonstruktionen. Inte heller uppförande av nya gödselbehållare beskrivs.
|
|
| 8. |
- Larsson, M., et al.
(författare)
-
Row hoeing precision with different commercial guidance systems : A comparison between camera and RTK-GNSS
- 2011
-
Ingår i: Precision Agriculture '11: Papers Presented at the 8th European Conference on Precision Agriculture ECPA 2011. ; , s. 691-695
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The current political drive to decrease the use of pesticides and limit the number of substances approved for use makes mechanical weed control an interesting option. New technology allows row hoeing to be carried out at high speeds with high precision. A field study was carried out in south-west Sweden to compare two different automatic guidance systems for row hoeing, RTK-GNSS guidance and camera guidance by image analysis. No significant difference was found between the two systems in terms of side-shift accuracy, uprooted weeds and damage to crop plants.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nordmark, L., et al.
(författare)
-
Launch of IoT and artificial intelligence to increase the competitiveness in Swedish apple and grapevine production
- 2021
-
Ingår i: Proc of ISHS Acta Horticulturae 1314. - : International Society for Horticultural Science. ; , s. 235-240
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A more globally sustainable management of the horticulture and agriculture industries has high priority and should be available by using new technology. The programme EIP-Agri Sweden (European Innovation Project, Agri in Sweden) has approved a project to develop such an innovation based on new technology. The innovation is a first stage of a decision support solution (or system) to be able to achieve a sustainable and competitive production of fruit and wine. The innovation will be based on tools like sensors, information and communication technology (ICT) and artificial intelligence (AI) to, for example, increase and optimize harvest yield, reduce environmental and climate impact, and decrease labour costs. The results will be included in a platform that can be adaptive in the future to other crops like for example raspberries and strawberries. A digital assistant for field production is planned in the first stage to be developed. A fine meshed network of connected sensors collects climate and other data and sends them over an IoT network to a cloud system. A machine learning system (ML) uses these data together with manual observations of the crop phenological stages during the season, as well as measurements taken by the producers. Examples of manual observations are plant diseases, nutrient deficiency. The machine learning system will work as a Digital Assistant for the producer. Gives, for example, diseases prognosis, nutrient demands, irrigation and optimal dates for harvest, as well as yield quality at harvest. The work in the project is carried out by a cross functional team consisting of producers, experts in food, agriculture and horticulture, measurement-, digitalisation of Food systems, software/system-, marketing-, and AI/ML-experts. Initial progress and results are reported and discussed in this paper.
|
|
