| 1. |
- Johnson, Mats, 1956, et al.
(författare)
-
A randomized controlled trial of a new intervention in early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations: PR-ESSENCE
- 2021
-
Ingår i: European Child & Adolescent Psychiatry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1018-8827 .- 1435-165X. ; 32:1, s. 63-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The need for effective intervention programs for youth with neurodevelopmental problems (ESSENCE) and challenging behaviour is great. This study examines Problem Resolution in ESSENCE (PR-ESSENCE), a newly developed model in which children and parents develop mutual problem resolution strategies. Ten-week randomized controlled trial of PR-ESSENCE for children and adolescents aged 5-18 years, compared to treatment as usual. Outcomes were assessed at baseline and randomized period endpoint. Primary outcome was the Clinical Global Impression-Improvement scale (CGI-I) rated by blinded assessors. Secondary outcomes were rated by parents-SNAP-IV, Eyberg Child Behavior Inventory (ECBI), Relationship Problems Questionnaire, Family Burden of Illness Module, and children-Beck Youth Inventories (BYI). ClinicalTrials.gov identifier: NCT03780413. The study enrolled 108 participants (active n = 72; controls n = 36, randomized 2:1), of whom 95 completed the randomized period. No clinically significant group differences were found in baseline characteristics. More than half had autism and 80% had ADD or ADHD. Large treatment effects were seen on CGI-I (ITT analysis, Effect Size 1.48). Treatment responders, much/very much improved on CGI-I, were 51.4% in active group and 5.6% of controls. Effect sizes were medium to large in parent ratings on SNAP-IV (ODD and ADHD symptoms), ECBI (behaviour problems), and in BYI child self-ratings of disruptive behaviour. PR-ESSENCE treatment improved global symptoms and functioning (CGI-I), behaviour problems, ADHD and ODD symptoms, and disruptive behaviour. Treatment effects were at least equivalent to those in previous studies of well-established Parent Management Training and Collaborative Problem Solving programs.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 4. |
- Andersson, Pia, 1968, et al.
(författare)
-
Building Perspective Awareness as a Workplace Practice
- 2022
-
Ingår i: Journal of Workplace Learning. - 1366-5626. ; 34:4, s. 373-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study aims to describe the implementation of a facilitated dialogue model intended to improve communication across professional logics and knowledge boundaries in two units of a large health-care organization in Sweden. This is a mixed-methods study with interviews, field observations and follow- up questionnaires that were conducted during the implementation process. The conclusion drawn in this study is that it is possible to change and improve the dialogue between health-care professionals with the help of a tailored, facilitated dialogue model. The authors found that different professional logics can indeed meet and share perspectives if the right conditions are provided. Moreover, an improved dialogue between different professional groups may contribute to work satisfaction, engagement, social cohesion and communication between professionals. This study shows that the right organizational conditions, such as support from managers, must exist if the model’s inherent possibilities are to be used. Inhouse facilitation may be a sustainable model for facilitated workplace dialogue when its implementation is supported by the overall organization. The contribution is an empirically based analysis of a new form of model for mediating perspectives within an organization with distinct professional roles. This study shows how, under the right conditions, the model can contribute to a perspective awareness and thus a more mature work organization.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Arbete: Passion och exploatering
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har skett omfattande förändringar i samhället som påverkar både våra möjligheter på arbetsmarknaden och våra föreställningar om arbete. De självstyrande, kreativa och alltmer innovationsinritade delarna av arbetsmarkanden och de allt hårdare reglerade delarna av arbetsmarkanden kan beskrivas i termer av en ökad polarisering. Detta får också konsekvenser för hur förhållandet mellan exploatering, passion och arbete kan förstås. Föreliggande nummer av tidskriften Arbetsliv i omvandling försöker på olika sätt att belysa denna problematik. Inledningsvis diskuteras de två centrala begreppen, passion och exploatering, i syfte att visa hur dessa kan utgöra analytiska redskap när man närmar sig olika områden och problem knutna till arbete och arbetsliv. Med hjälp av ett antal exempel lyfts därefter olika aspekter fram som speglar de förändringar som präglar dagens arbetsmarknad. Bidragen försöker var och en på sitt att visa hur olika individer och yrkesgrupper hanterar sina liv i spänningsfältet mellan passion och exploatering
|
|
| 8. |
- Bejerot, Susanne, 1955-, et al.
(författare)
-
The Brief Obsessive-Compulsive Scale (BOCS) : a self-report scale for OCD and obsessive-compulsive related disorders
- 2014
-
Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry. - : Informa Healthcare. - 0803-9488 .- 1502-4725. ; 68:8, s. 549-559
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The Brief Obsessive Compulsive Scale (BOCS), derived from the Yale-Brown Obsessive-Compulsive Scale (Y-BOCS) and the children's version (CY-BOCS), is a short self-report tool used to aid in the assessment of obsessive-compulsive symptoms and diagnosis of obsessive-compulsive disorder (OCD). It is widely used throughout child, adolescent and adult psychiatry settings in Sweden but has not been validated up to date.Aim: The aim of the current study was to examine the psychometric properties of the BOCS amongst a psychiatric outpatient population.Method: The BOCS consists of a 15-item Symptom Checklist including three items (hoarding, dysmorphophobia and self-harm) related to the DSM-5 category "Obsessive-compulsive related disorders", accompanied by a single six-item Severity Scale for obsessions and compulsions combined. It encompasses the revisions made in the Y-BOCS-II severity scale by including obsessive-compulsive free intervals, extent of avoidance and excluding the resistance item. 402 adult psychiatric outpatients with OCD, attention-deficit/hyperactivity disorder, autism spectrum disorder and other psychiatric disorders completed the BOCS.Results: Principal component factor analysis produced five subscales titled "Symmetry", "Forbidden thoughts", "Contamination", "Magical thoughts" and "Dysmorphic thoughts". The OCD group scored higher than the other diagnostic groups in all subscales (P < 0.001). Sensitivities, specificities and internal consistency for both the Symptom Checklist and the Severity Scale emerged high (Symptom Checklist: sensitivity = 85%, specificities = 62-70% Cronbach's alpha = 0.81; Severity Scale: sensitivity = 72%, specificities = 75-84%, Cronbach's alpha = 0.94).Conclusions: The BOCS has the ability to discriminate OCD from other non-OCD related psychiatric disorders. The current study provides strong support for the utility of the BOCS in the assessment of obsessive-compulsive symptoms in clinical psychiatry.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergman, Ann, 1963-, et al.
(författare)
-
Arbetsvillkor och coaching
- 2017
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 23:3, s. 4-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
