| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Glimskär, A., et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från första årets inventering, vilket innefattar en femtedel av det totala stickprovet. Efter fem år får man alltså de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi, IFM, Linköpings universitet. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 5. |
- Glimskär, A., et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta uppdrag är ett led i arbetet med att få fram tillförlitliga data om tillstånd och förändringar i kvalitet och hävd hos ängs- och betesmarker i det svenska odlingslandskapet. Ett av de kvantitativa delmålen för det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” lyder: ”Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst 5 000 hektar, och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 000 hektar till år 2010” (Miljödepartementet 2001). Detta projekt fokuserar således på naturvärdena, men kan också fungera som ett komplement till miljöstödsstatistiken vad gäller arealer av olika ängs- och betesmarkstyper.Som ett underlag används resultat från Ängs- och betesmarksinventeringen (Ä&B; Jordbruksverket 2005a, b) som genomfördes av Jordbruksverket i samarbete med länsstyrelserna under perioden 2002-2004 och har resulterat i en databas med avgränsning och beskrivning för huvuddelen av Sveriges skyddsvärda slåtter- och betesmarker, den så kallade TUVA-databasen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Glimskär, A, et al.
(författare)
-
Linjära landskapselement i NILS fältinventering 2003-2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för mängden av linjära landskapselement i olika naturtyper i det svenska landskapet. Resultaten baseras på den s.k. linjekorsningsinventeringen i fältarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna har gjorts på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att beskriva landskapselementens läge i landskapet har olika befintliga kartskikt använts, och dessutom en klassificering som baseras på första årets flygbildstolkning i NILS. Eftersom det är första gången en sådan markslagsklassning görs, ingår som en del att jämföra de olika underlagens användbarhet för detta syfte.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 8. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Småbiotopsuppföljning i NILS år 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Resultaten baseras på flygbildstolkningen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av natur- och kulturmiljöer som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare) inom Miljö- och landsbygdsprogrammet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 9. |
- Torppa, Kaisa A., et al.
(författare)
-
Soil moisture and fertility drive earthworm diversity in north temperate semi-natural grasslands
- 2024
-
Ingår i: Agriculture, Ecosystems & Environment. - 0167-8809 .- 1873-2305. ; 362
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intensive management of arable land reduces earthworm density and diversity. This may impair earthworm-mediated soil functions, such as nutrient mineralization and soil structure formation. To sustain earthworm source populations for re-colonization of cultivated soils, it is therefore important to preserve habitats with high earthworm diversity. Semi-natural grasslands, with a long continuity without soil disturbance, could serve as such earthworm diversity reservoirs. This is particularly important in mixed agricultural landscapes with elements of multiple land uses. Nonetheless, earthworm density and diversity vary greatly among grasslands. To preserve and optimally manage the most suitable grasslands, knowledge about which grassland characteristics best explain earthworm diversity is needed. Additionally, we have a limited picture of earthworm diversity in general, because previous studies have neglected juvenile earthworms and cryptic species. The juvenile fraction commonly comprises the main part of earthworm samples, whereas morphologically inseparable cryptic species account for an unknown fraction. This fraction is of particular importance, as juveniles reflect the local reproductive and regeneration potential of earthworm populations and communities. To determine the full species composition of earthworm communities, we sampled earthworms from 28 semi-natural grasslands in south-central Sweden and identified them to species by DNA barcoding. To test how grassland characteristics explain earthworm density, diversity, and community composition, we measured several characteristics of soils, vegetation, and management of the grasslands, and descriptors of the surrounding landscape. DNA barcoding revealed nearly twice as many species as were identified morphologically. Earthworm densities were higher in grasslands with higher Ellenberg moisture indicator values and lower soil C:N ratios. The diversity and occurrence of many earthworm species was also higher in grasslands with higher soil moisture indicator values and lower C:N ratios, and further increased with habitat heterogeneity. Certain species occurred more likely in grasslands with higher grazing intensity. Epigeic earthworms, which live in and feed on surface litter, were more common in grasslands with higher moisture indicator values and SOM content. Thus, dry and relatively unproductive semi-natural grasslands, which are common in Sweden, are unlikely to sustain high earthworm diversity – a pattern contrasting to previously reported plant diversity responses. Instead, earthworm diversity seems concentrated to more productive grazed grasslands, with large within-grassland heterogeneity. Therefore, we highlight the importance of considering soil animals in conservation policies for semi-natural grasslands.
|
|
