| 1. |
|
|
| 2. |
- Pramling, Ingrid, et al.
(författare)
-
27 forskare i upprop mot skärmfri förskola
- 2024
-
Ingår i: Förskolan. - Stockholm : Sveriges Lärare.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- VI LÄRARE DEBATT: Regeringens uppdrag till Skolverket – att göra utbildningen i förskolan skärmfri – riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser, särskilt för barn som är i störst behov av att möta en digitaliserad värld med stöd av utbildade förskollärare och barnskötare. Det skriver 27 barn- och förskoleforskare i ett gemensamt upprop.
|
|
| 3. |
- Pramling Samuelsson, Ingrid, et al.
(författare)
-
27 forskare i upprop mot skärmfri förskola
- 2024
-
Ingår i: Förskolan. - Stockholm : Sveriges Lärare.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- VI LÄRARE DEBATT: Regeringens uppdrag till Skolverket – att göra utbildningen i förskolan skärmfri – riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser, särskilt för barn som är i störst behov av att möta en digitaliserad värld med stöd av utbildade förskollärare och barnskötare. Det skriver 27 barn- och förskoleforskare i ett gemensamt upprop.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hell, Anna, et al.
(författare)
-
Young L2-learners' meaning-making in engaging in computer-assisted language learning
- 2021
-
Ingår i: The EUROCALL Review. - : The European Association for Computer Assisted Language Learning. - 1695-2618. ; 29:1, s. 2-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explores how newly arrived young students created meaning, communicated, and expressed themselves using digital technology in the subject of Swedish as a second language (SSL). The qualitative case study presented in this article focuses on how the orchestration of teaching contributed to opportunities for digital meaning-making in the SSL subject in four classrooms at three schools in a city in Sweden. The notion of language as being fluid, which involves a critical approach to languages as separable entities, considers linguistic and embodied meaning-making, including digital technology, in social processes. This approach recognizes the roles of technology and digital meaning-making in young students’ second language acquisition. Moreover, technological innovations facilitate immediate and accessible communication. In today’s language studies, ethnicity only is not considered an adequate focus of analysis. Furthermore, the meaning-making practices of newly arrived primary school-aged students remain under-investigated. In the present study, data collected in classroom observations and teacher interviews revealed three themes regarding the students’ utilization of digital technology to develop their multilingual skills. One insight was that the newly arrived students used digital technology strategically when they engaged in meaning-making activities with peers and teachers. When the students took the initiative in computer-assisted language learning, they displayed agency in meaning-making by being their own architects. The findings of this research provided insights into how the orchestration of teaching in Swedish as a second language to newly arrived students affects their opportunities to use multilingualism in meaning-making while employing digital technology.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Magnusson, Petra, 1963-, et al.
(författare)
-
Texts, information and multimodality in the digital age : towards sustained and composite MIL in education
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For this presentation, we have compiled seven studies from primary to higher education. Thepurpose is to illuminate affordances the digital and multimodal text landscape impose onteachers and students. The Swedish curriculum (revised 2017) aims to strengthen students’digital competences towards understanding effects on society, using and understanding digitaltools and media, applying a critical and responsible approach and solving problems andapplying ideas creatively. This recent curricular revision puts emphasis on work withinteractive texts, texts created in collaboration with others, texts where words, images andsound interact, democracy and public opinion in social media, responsible use of language indigital media, understanding how information can be controlled by underlying algorithms,distinguishing between sources of information and interests behind them, boundary betweenfreedom of expression and social media violations, impact of digitalization on labor market,attitudes and values. Obviously, the technology brings new opportunities to the classroomfostering responsible and equitable access to information and knowledge and with thatrequirements to develop MIL skills to understand information and multimodal texts andnavigate safely in an increasingly complex society. As future citizens, students need to be ableto design texts, read to find and evaluate multimodal information. Consequently, students needinstructions and strategies to develop MIL and relevant digital text competences. How doteachers and students meet these expectations and requirements on MIL?A crucial feature, which has been shown in several studies including ours, displays that bothteachers and students need to develop knowledge of and a language for the phenomena that arecurrently outside what is traditionally covered by the school subjects. Further, teachers needtools attuned to new grading and assessment criteria, in order to support students in evaluatingand interpreting information and designing multimodal texts. Students, in turn, need strategiesand instructions on how to evaluate and interpret information to avoid superficial, misguidedor mechanical processing of information. They need to develop a broad understanding of visual,auditory and other modal representations and develop strategies for navigating and interpretingmultimodal text design. We have also found that teachers, regardless of grade or subject,experience difficulties to relate students’ digital text competences to the knowledgerequirements in curricula that to a large extent emphasize verbal language (i.e. speech andwriting). This may explain some of our results showing that other ways of expressing meaning(i.e. images and sound) tend to be overlooked or downplayed in assessment of students’ texts.Without teachers valuing non-verbal language, students will not access and engage incontemporary media and texts which implies lack of opportunities to develop MIL needed asfuture, critical and engaging citizens. We contend that the competence to design digital texts isthe other side of the coin of evaluating and reading information. We want especially highlightthe value of understanding the multimodal aspects of digital texts for teachers’ and students’critical access, use, and participation in the flow of information as a means to realize rights tofreedom of information and expression.
|
|
| 8. |
- Magnusson, Petra, et al.
(författare)
-
Texts, information and multimodality in the digital age : towards sustained and composite MIL in education
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For this presentation, we have compiled seven studies from primary to higher education. Thepurpose is to illuminate affordances the digital and multimodal text landscape impose onteachers and students. The Swedish curriculum (revised 2017) aims to strengthen students’digital competences towards understanding effects on society, using and understanding digitaltools and media, applying a critical and responsible approach and solving problems andapplying ideas creatively. This recent curricular revision puts emphasis on work withinteractive texts, texts created in collaboration with others, texts where words, images andsound interact, democracy and public opinion in social media, responsible use of language indigital media, understanding how information can be controlled by underlying algorithms,distinguishing between sources of information and interests behind them, boundary betweenfreedom of expression and social media violations, impact of digitalization on labor market,attitudes and values. Obviously, the technology brings new opportunities to the classroomfostering responsible and equitable access to information and knowledge and with thatrequirements to develop MIL skills to understand information and multimodal texts andnavigate safely in an increasingly complex society. As future citizens, students need to be ableto design texts, read to find and evaluate multimodal information. Consequently, students needinstructions and strategies to develop MIL and relevant digital text competences. How doteachers and students meet these expectations and requirements on MIL?A crucial feature, which has been shown in several studies including ours, displays that bothteachers and students need to develop knowledge of and a language for the phenomena that arecurrently outside what is traditionally covered by the school subjects. Further, teachers needtools attuned to new grading and assessment criteria, in order to support students in evaluatingand interpreting information and designing multimodal texts. Students, in turn, need strategiesand instructions on how to evaluate and interpret information to avoid superficial, misguidedor mechanical processing of information. They need to develop a broad understanding of visual,auditory and other modal representations and develop strategies for navigating and interpretingmultimodal text design. We have also found that teachers, regardless of grade or subject,experience difficulties to relate students’ digital text competences to the knowledgerequirements in curricula that to a large extent emphasize verbal language (i.e. speech andwriting). This may explain some of our results showing that other ways of expressing meaning(i.e. images and sound) tend to be overlooked or downplayed in assessment of students’ texts.Without teachers valuing non-verbal language, students will not access and engage incontemporary media and texts which implies lack of opportunities to develop MIL needed asfuture, critical and engaging citizens. We contend that the competence to design digital texts isthe other side of the coin of evaluating and reading information. We want especially highlightthe value of understanding the multimodal aspects of digital texts for teachers’ and students’critical access, use, and participation in the flow of information as a means to realize rights tofreedom of information and expression.
|
|
| 9. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, et al.
(författare)
-
Digitala textkompetenser och undervisning : en metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan
- 2020
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, bildning, utbildning, fortbildning. - Linköping : Forskningsmiljön svenska och de moderna språkens didaktik, institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet. - 9789179298449 ; , s. 270-286
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digital teknik för in nya möjligheter i svenskämnet, som exempelvis multimodala inslag och hypertexter, men ställer också förändrade krav både på elevers läsning, design och utvärdering av texter och lärares undervisning. Förändringar i läroplan och styrdokument tyder på en önskan om att elever ska vara digitalt textkompetenta. Genom en metatolkande ansats har ett urval av aktuell svensk forskning på området reanalyserats. Syftet är att problematisera och synliggöra de möjligheter och utmaningar den digitala tidsåldern ställer på elever och lärare när det gäller att utveckla digitala textkompetenser. Analysen bygger på studier som spänner över grund- och gymnasieskola och behandlar frågor som rör elevers lärprocesser och lärares beredskap till handledning, stöttning och bedömning när elever söker, tolkar, läser, skapar och hanterar digitala, multimodala texter. Analysen indikerar att elever behöver stöd i att värdera och tolka information samt att designa texter multimodalt. Den visar dessutom att lärare är i behov av redskap för att uppfatta och värdera digitala, multimodala textkompetenser. Kursplanerevideringarna avseende digitalisering uppvisar ett tekniskt perspektiv på användning av digitala verktyg snarare än kvalitativa aspekter av elevernas multimodala textarbete. Konsekvensen blir att lärare,oavsett årskurs eller ämne, har svårt att relatera elevers kunskapsproduktioner till kunskapsmålen i kursplanerna. Det pekar i sin tur på ett behov av att utveckla nya sorters kvalitetsindikatorer för bedömning och betygssättning gällande digital multimodal textanvändning. Om lärare och elever har en gemensam förståelse för digitala, multimodala texter, kan det utgöra en grund för att forma mer fokuserade och medvetna samtal om kvalitet i digitalt utformat innehåll.
|
|
| 10. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
Digitala textkompetenser och undervisning : En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter, information och multimodalitet i skolan
- 2018
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789179298449 ; , s. 270-286
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digital teknik för in nya möjligheter i svenskämnet, som exempelvis multimodala inslag och hypertexter, men ställer också förändrade krav både på elevers läsning, design och utvärdering av texter och lärares undervisning. Förändringar i läroplan och styrdokument tyder på en önskan om att elever ska vara digitalt textkompetenta. Genom en metatolkande ansats har ett urval av aktuell svensk forskning på området reanalyserats. Syftet är att problematisera och synliggöra de möjligheter och utmaningar den digitala tidsåldern ställer på elever och lärare när det gäller att utveckla digitala textkompetenser. Analysen bygger på studier som spänner över grund- och gymnasieskola och behandlar frågor som rör elevers lärprocesser och lärares beredskap till handledning, stöttning och bedömning när elever söker, tolkar, läser, skapar och hanterar digitala, multimodala texter. Analysen indikerar att elever behöver stöd i att värdera och tolka information samt att designa texter multimodalt. Den visar dessutom att lärare är i behov av redskap för att uppfatta och värdera digitala, multimodala textkompetenser. Kursplanerevideringarna avseende digitalisering uppvisar ett tekniskt perspektiv på användning av digitala verktyg snarare än kvalitativa aspekter av elevernas multimodala textarbete. Konsekvensen blir att lärare,oavsett årskurs eller ämne, har svårt att relatera elevers kunskapsproduktioner till kunskapsmålen i kursplanerna. Det pekar i sin tur på ett behov av att utveckla nya sorters kvalitetsindikatorer för bedömning och betygssättning gällande digital multimodal textanvändning. Om lärare och elever har en gemensam förståelse för digitala, multi-modala texter, kan det utgöra en grund för att forma mer fokuserade och medvetna samtal om kvalitet i digitalt utformat innehåll.
|
|
