| 1. |
|
|
| 2. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(författare)
-
Child behavior and quality of life before and after tonsillotomy versus tonsillectomy
- 2008
-
Ingår i: International conference in pediatric otorhinolaryngology, 2008. ; , s. 40-40
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: The objective of the present investigation was to compare two techniques for pediatric tonsil surgery with respect to postoperative pain and morbidity and changes in sleep behavior, health related quality of life (HRQL) and benefit due to surgery. Methods: 67 children (4,5-5,5 years) with tonsillar hypertrophy and obstructive sleep related distress with or without recurrent tonsillitis were randomized to either regular tonsillectomy (TE)(n=32) or intracapsular tonsillectomy/tonsillotomy (TT) (n=35) with Radiofrequency surgical technique (Ellman Int) Before TT/TE, the parents completed a validated Quality of Life survey of pediatric obstructive sleep apnea, the OSA18 (Obstructive Sleep Apnea-18) and a standardized assessment of their children-s behavior with the Child Behavior Checklist (CBCL). Six months after surgery, the parents repeated these measurements, and assessed the health related benefits of the surgery using the Glasgow Children´s Benefit Inventory (GCBI). Results: In the TT group, the children recorded less pain from the first day after surgery onwards, used fewer doses of painkillers and were pain-free 3 days earlier than the children in the TE group. Six months after surgery, there was no significant difference between TT and TE with regard to snoring and ENT-infections. The differences were all significant in the total scores and in all the individual domains between the initial OSA-18 and post-surgery scores (p<0.0001). The improvement in the total problem score measured with CBCL was also significant (p<0.01) and there were no differences between the TT and TE children. The improvements in all sub scores of the GCBI indicated a significant health benefit of both TT and TE. Conclusions: TT with RF-surgery is a safe method, which causes less pain and postoperative morbidity than regular TE and has a similar effect on snoring and recurrent infections. Young children with tonsillar hypertrophy and different degrees of obstructive sleep related distress all show an impact on HRQL and behavior. All improve dramatically after a tonsillar operation-improving just as much after TT as after TE. Based on these results, TT should be the first choice for treatment of these small children. Support: Financial support from the Research Council of South East Sweden (FORSS).
|
|
| 3. |
- Graf, Jonas, 1971-, et al.
(författare)
-
Tonsillotomi på förskolebarn-räcker det?
- 2008
-
Ingår i: The Annual General Meeting for the Swedish Society for Medicine,2008.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Under förskoleålder sker en fysiologisk ökning av den sk Waldeyerska ringen med tillväxt av tonsiller och adenoid som del i utvecklingen av barnets immunförsvar Många barn kan under denna tid debutera med obstruktionsbesvär(snarkning och sömnapné). Traditionellt har tonsillerna och adenoiden genom tonsillektomi och abrasio helt avlägsnats för att komma till rätta med dessa symptom, kirurgi förenad med hög postoperativ smärtnivå. På senare tid har tonsillotomi, dvs partiellt borttagande av tonsillerna, återinförts som en något mer skonsam operationsmetod. Immunsystemetpåverkas möjligtvis inte heller i lika stor omfattning. Frågan är om detta ingrepp är tillfyllest på barn som är i den ålder då tonsillerna fortfarande växer? Syftet med föreliggande studie var att jämföra tonsillotomi med radiofrekvenskirurgi med fullständig tonsillektomi på förskolebarn vad beträffar postoperativ morbiditet och långtidseffekt på snarkning och infektionsnbenägenhet upp till två år efter operation med tonsillektomi. 67 förskolebarn(4-5 år)med symtomgivade tonsillhypertrofi randomiserades till reguljär tonsillektomi(TE) eller tonsillotomi(TT) med radiofrekvensteknik. I de flesta fall utfördes samtidigt abrasio. 6 månader efter operationen svarade alla på frågeformulär och 2 år efter operationen bedömdes de åter av ÖNH-läkare. Snarkningen före, direkt efter operationen och vid tiden för läkarbesöket utvärderades då med VAS TT barnen registrerade lägre smärta från första dagen efter operation och var helt smärtfria 3 dagar tidigare än TE-barnen. Sex månader efter operationen förelåg ingen skillnad på grupperna vad gäller snarkning och infektionsbenägehet. Efter två år hade två av de 34 TT-barnen och ett av de 33 TE-barnen blivit re-opererade pga recidiv av obstruktionsbesvär, TE-barnet med reabrasio. Övriga barn i båda grupperna var i stort sett besvärsfria vad gäller snarkning och ingen ökad infektionsbenägehet noterades hos något barn. VAS före/ två år efter operationen var 8,4/1,3 för TE och 8,5/1,6 för TT. Tre av TT barnen hade tonsillvävnad något utanför tonsillogen och hälften av TE barnen hade små tonsillrester i logerna. Cirka 6 % risk föreligger att ett yngre barn som opereras med tonsillotomi för obstruktionsbesvär behöver göra om operationen inom 2 år. Denna risk bör vägas mot den betydligt lägre postoperativa morbiditeten för tonsillotomi jämfört med tonsillektomi.
|
|
| 4. |
- Zeuchner, Jakob, et al.
(författare)
-
Introduction of a rapid sequence induction checklist and its effect on compliance to guidelines and complications
- 2021
-
Ingår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica. - : Wiley. - 0001-5172 .- 1399-6576. ; 65:9, s. 1205-1212
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Current evidence for the conduct of rapid sequence induction (RSI) is weak. This increases the risk of clinicians modifying the RSI procedure according to personal preferences. Checklists may help increase compliance to best practice guidelines and reduce complication rates. Their value during RSI, a critical procedure in anaesthesia, is unknown. The aim of this study was to investigate compliance to local guidelines and frequency of RSI-related complications before and after introduction of an RSI checklist. Methods This was a prospective, observational, pre- and post-intervention study conducted at two hospitals. There were two interventions: the first was a standardized educational lecture to all staff at both hospitals, consisting of an educational instruction of the checklist and general information about RSI, and the second intervention was the introduction of a RSI checklist. The checklist consisted of 16 items. Compliance to guidelines was categorized as high, moderate and low, and was assessed pre- and post-intervention. The frequency of RSI-related complications was also measured. Results We registered 811 RSI procedures of which 412 were pre-intervention. After intervention, the proportion of procedures with high compliance to RSI guidelines increased from 49% to 70% (P < .001). The proportion with partial and low compliance decreased from 37% to 26% (P < .001) and 13% to 3.3% (P < .001) respectively. No change in RSI-related complication rates was detectable post-intervention (16.6%-16.7% P = .56). Conclusion The introduction of a structured RSI checklist significantly increased compliance to RSI guidelines. A change in RSI-related complications could not be detected due to the size of the study. A checklist may be a useful tool to reduce variance during the RSI procedure.
|
|
