| 1. |
|
|
| 2. |
- Annersten Gershater, Magdalena, et al.
(författare)
-
Diabetes type 2 prevalence is rising among young residents in Malmö, Sweden.
- 2024
-
Ingår i: Primary Care Diabetes. - : Elsevier. - 1751-9918 .- 1878-0210. ; 18:4, s. 409-413
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: Type 2 diabetes is becoming more prevalent in many parts of the world. Malmö's population has increased in recent years mainly because of migration from other parts of Sweden and the world in addition to increased birth rates. We aimed to explore diabetes prevalence in Malmö in 2011-2018 as well as the achieved treatment targets for selected diabetes-related outcomes.Method: The current study is a part of the Cities Changing Diabetes Malmö project. Prevalence data were retrieved from the region's primary care and hospital diagnosis register, and data on treatment targets were collected from the National Diabetes Register. The inclusion criteria were either being a resident of Malmö or using a primary healthcare centre located in Malmö.Results: The prevalence of type 2 diabetes in 2018 doubled from 2011 in the entire Malmö population. During the same period, the prevalence of type 1 diabetes remained stable at 0.49 %. In 2011, the type 2 diabetes prevalence was 2.46 % (2.76 % for males and 2.28 % for females), and in 2018, it was 4.26 % (4.84 % for males and 3.82 % for females). The increase was 139 % for residents aged 0-29 years, 119.6 % for residents aged 30-39 years, 96.2 % for residents aged 40-49 years, 102 % for residents aged 50-59 years, 98.2 % for residents aged 60-69 years, and 115.5 % for those aged 70-79 years. Finally, the increase was 60.9 % for those aged 80-84 years and 90.7 % for residents 90 years of age and older. The National Diabetes Register reported that during 2019, 58 % of all patients with diabetes using primary care in Malmö reached HbA1c <52 mmol/mol, 20 % had albuminuria, 36 % had retinopathy, and 21 % had not had their feet inspected by a healthcare professional during the last year. The median HbA1c was 52.6 mmol/mol, and 17 % were registered as active smokers.Conclusion: Diabetes prevalence in Malmö has increased markedly in recent years, exacerbated by a rise in type 2 diabetes mainly in the younger population. Targets regarding p-glucose lowering treatments were not met by 42 %. One patient out of three had microvascular complications in the eye, one out of five had impaired kidney function, one out of five had not had their feet inspected, and one out of five was an active smoker. Active diabetes treatments need to be improved to reduce the number of younger patients developing microvascular complications. Preventive activities need to target younger populations to counteract even more residents developing type 2 diabetes.
|
|
| 3. |
- Cederborg, Dag, et al.
(författare)
-
Utsläpp från olyckor : Påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålenGiftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt syftar till att bedöma olyckornas påverkan på möjligheten attuppnå de nationella miljökvalitetsmålen,Giftfri miljö och Grundvatten avgod kvalitet, samt ge förslag till åtgärder och utvecklingsområden för attminska riskerna för miljöpåverkan och långsiktiga negativa effekter påmänniskors hälsa från olyckor. Underlaget utgörs främst av statistik frånräddningstjänsternas insatsrapportering 1996-2005 och enkätundersökningartill kommuner och länsstyrelser. Även kompletterande uppgifter från andraprojektrapporter samt branschinformation har nyttjats. Ett delsyfte är ävenatt utvärdera insatsstatistiken som ett hjälpmedel för att bedömautvecklingen av olyckors miljöpåverkan.Det inträffar årligen omkring 25 000 bränder. Uppskattningar av emissioneri detta projekt, som bygger på flera antaganden och generaliseringar,signalerar att bränder kan ge ett betydande bidrag till de nationella utsläppenav dioxiner och PAH. För dioxiner är källorna främst avfallsbränder medanskogsbränder och brand i byggnader står för de största bidragen rörandePAH. Under den studerade perioden beräknas ungefär 9 000 ton avfall habrunnit årligen. Utsläppen av VOC från bränder är däremot obetydligajämfört med övriga utsläppskällor i landet, vilket är helt i linje med tidigarekunskap.Resultat från andra studier visar att användningen av bromeradeflamskyddsmedel och de brandsläckningsskum som innehållerperfluoroktansulfonat (PFOS) har varit en starkt bidragande nationell källatill spridningen av dessa två kemiska ämnesgrupper. Spridningen till miljönhar emellertid minskat p.g.a. minskad användning men eftersom de ärsvårnedbrytbara kommer dock effekten i miljön att kvarstå för en lång tidframöver. Utsläpp av stoft till luft från bränder är inte heller obetydligt.Släckvatten kan också innehålla höga metallhalter.Studier av bränder i elektronikskrot och gummidäck kan ses som exempelpå stor miljöpåverkan från mer sällan förekommande bränder.Kabelbränning, som i regel inte är räddningstjänst i strikt bemärkelse, visarå andra sidan att även små men frekventa bränder inom ett begränsatområde kan ge miljöeffekter.Varje år inträffar ungefär 2000 olyckor med utsläpp av farligt ämne somföljd. För den studerade perioden är trenden svagt minskande. Utsläppenuppvisar säsongsvariation och ökar under sommarhalvåret.Petroleumprodukter är de vanligaste utsläppta ämnena med avseende påfrekvens. Många insatser (18 %) saknar dock uppgifter över det utsläpptaämnet. Statistiken över utsläpp av farligt ämne med avseende på mängdpåverkas tydligt av enstaka storolyckor. Endast en mindre andel avutsläppen av farligt ämne kan dock räknas som stora och/eller får spridningtill miljön. I 8 % av fallen med utsläpp av farligt ämne bedömerräddningstjänsten att det resulterar i spridning till miljön. Vanligtvis bedömsutsläppen ske till mark eller ytvatten men ibland även vidare till reningsverkeller till dricksvattentäkter. Ungefär 10-15 % av utsläppen av farliga ämnenuppskattas ha skett inom viktiga grundvattenområden men endast ett mindreantal av dessa utsläpp resulterar i spridning till grundvatten enligtinsatsstatistiken. Om spridning sker till grundvattnet kan emellertidkonsekvenserna bli svåra för lång tid framöver. Att veta om spridning sketttill grundvattnet är dock ofta svårt att avgöra om inte engrundvattentäkt/brunn förorenats.En enkätundersökning som omfattade 300 olyckor (bränder och utsläpp avfarligt ämne) i 163 kommuner (svarsfrekvens 57 % med avseende på antalolyckor respektive, 65 % med avseende på antal kommuner) har genomförtsför att ta reda på de kommunala miljömyndigheternas bedömning omenskilda olyckors miljöpåverkan. Kännedomen om de utvalda olyckorna varhög men dokumentationen var inte alltid lika god. Många kommunerbedömde miljöpåverkan från olyckorna som små men uppföljning avmiljöeffekter av de inträffade olyckorna var samtidigt inte vanligtförekommande. De objektstyper som vanligtvis drabbades av utsläpp i dettaurval var i fallande ordning: vattendrag, dagvattensystem, grundvatten, sjö,tätbebyggt område och annat. Bedömningen var att olyckorna endast imindre grad påverkade utvecklingen mot de lokala/regionalamiljökvalitetsmålen men man menade också att det förelåg en risk för attstörre olyckor skulle kunna ske inom kommunen, vilket allvarligt skullekunna påverka utvecklingen mot miljökvalitetsmålen. Kommunens förmågaatt hantera miljöeffekter vid olyckor ansågs i ca 40 % av fallen varatillräckligt bra.Slutsatsen från enkäten till länsstyrelsen (svarsfrekvens 75 %) är att antaletkemikalieutsläpp som rapporteras till länsstyrelserna och som inteföranleder räddningstjänst förmodligen är få och att dess miljökonsekvensersammantaget är betydligt mindre än de som ingår i räddningstjänstensinsatsstatistik. Det är emellertid svårt att få någon helt tillförlitlig bild ochdessutom är det många verksamhetsutövare som rapporterar tillkommunerna och alltså inte ingår i studien.Den sammantagna bedömningen av olyckors påverkan påmiljökvalitetsmålen är att bränder har en tydlig nationell påverkan påmiljökvalitetsmåletGiftfri miljö med avseende på dioxiner, PAH,flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen. Bränder och kemikalieolyckorhar oftast en lokal eller regional påverkan, där effekter påmiljökvalitetsmåletGrundvatten av god kvalitet kan bli stora. Detförekommer dock olyckor, brand eller utsläpp av farligt ämne, med störrekonsekvenser för miljö, hälsa och samhälle varför det är fortsatt viktigt attbeakta risken för detta. Räddningstjänstens insatsstatistik kan vara ettkompletterande hjälpmedel, trots vissa brister som begränsar användningen,vid utvärdering av olyckors miljöpåverkan. Med anledning av ovanståendelämnas därför följande förslag till åtgärder:
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Höglund, Jonas, et al.
(författare)
-
Biofuels and land use in Sweden: an overview of land-use change effects
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Supported by policies, biofuel production has been continuously increasing worldwide during recent years. However, concerns have been raised that biofuels, often advocated as the future substitute for greenhouse gas (GHG) intensive fossil fuels, may cause negative effects on the climate and the environment. When assessing GHG emissions from biofuels, the production phase of the biofuel crop is essential since this is the phase in which most of the GHG emissions occur during the life cycle of the fuel, often linked to land use and land management. Changes in land use can result from a wide range of anthropogenic activities including agriculture and forestry management, livestock and biofuel production. The report first presents a review of the literature in the different scientific areas related to land use change (LUC) and biofuel production. Knowledge gaps related to LUC is compiled and, a synthesis is developed highlighting major challenges and key findings. Main findings are that (i) deforestation, forest management, and climate change deforestation is a major contributor to GHG emissions and can contribute to soil erosion and carbon stock changes, (ii) albedo changes and the timing of emissions need to be better understood, (iii) to avoid degradation of biodiversity great care must be taken to develop sustainable biofuel production (iv) nutrient leakage and removal of forest residues can influence the biomass growth potential (v) to avoid fertility losses in agricultural soils during biofuel production, crops with low fertilizer needs, high nutrient use efficiency and high yields should be given priority (vi) indirect effects on land use are extremely complex to quantify without great uncertainty (vii) biofuels contribution to rising food prices and poverty even more challenging (viii) biofuel production can create jobs but also interfere with traditional ways of life and recreational values, (ix) to avoid negative effects, biofuel production should be developed in collaboration with the stakeholders involved: farmers, land owners, tourists, and industry. The literature review and synthesis presented in this report shows that land use on this planet is already placing high stress on ecosystems, atmosphere, soils and human life. Because of increased biofuel production, land use change is therefore at risk of aggravating these problems. Conclusions drawn are that the LUC caused by increasing use of biofuels can be negative to various degrees but that drawbacks can be mitigated through policy measures or technology developments. Examples include the cultivation of high-yielding crops, cultivation on abandoned arable land, and effective use of by-products and waste. To explore the opportunities that exist for beneficial land use change, continued responsible and sensitive collaboration between industry, policy-makers, researchers and local communities is a prerequisite.
|
|
| 6. |
- Lindahl Rajala, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Prevalence and risk factors for Brucella seropositivity among sheep and goats in a peri-urban region of Tajikistan
- 2016
-
Ingår i: Tropical Animal Health and Production. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-4747 .- 1573-7438. ; 48, s. 553-558
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This cross-sectional study aimed to estimate the seroprevalence of Brucella infection among sheep and goats on small-scale farms in a peri-urban area of Tajikistan and identify factors associated with seropositivity. The study population was 667 female sheep and goats > 6 months of age from 21 villages in four districts surrounding the capital city, Dushanbe. Individual blood samples were collected during October and November 2012 and analysed with indirect enzyme linked immunosorbent assay (ELISA). Positive samples were confirmed with competitive ELISA. To identify factors associated with seropositivity at an individual level, a generalised linear mixed model was applied to account for clustering of individuals within villages and districts. The true individual seroprevalence was 6.7 % and ranged from 1.0 to 15.6 % between the four districts. Fourteen villages had at least one seropositive sheep or goat, resulting in apparent prevalence of 67 % at village level. The seroprevalence at individual level was significantly lower in Rudaki district (odds ratio (OR) = 0.1; 95 % confidence interval (CI) 0.03-0.4) and Varzob district (OR = 0.3; 95 % CI 0.09-0.8) than in Vahdat district. Sheep were more likely than goats to be seropositive (OR = 2.7; 95 % CI 1.3-5.5). Increasing age was significantly associated with seropositivity (OR = 1.4; 95 % CI 1.2-1.6). These results indicate high prevalence of Brucella infection among sheep and goats in the peri-urban area of the capital city in Tajikistan. Given the dense human population in such areas, this could constitute a threat to public health, besides causing significant production losses.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 9. |
- Monstein, Hans-Jurg, 1946-, et al.
(författare)
-
Multiple displacement amplification of DNA from human colon and rectum biopsies: Bacterial profiling and identification of Helicobacter pylori-DNA by means of 16S rDNA-based TTGE and pyrosequencing analysis
- 2005
-
Ingår i: Journal of Microbiological Methods. - : Elsevier BV. - 1872-8359 .- 0167-7012. ; 63:3, s. 239-247
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Amplifying bacterial DNA by PCR from human biopsy specimens has sometimes proved to be difficult, mainly due to the low amount of bacterial DNA present. Therefore, nested or semi-nested 16S rDNA PCR amplification has been the method of choice. In this study, we evaluate the potential use of whole genome amplification of total DNA isolated from human colon and rectum biopsy specimens, followed by 16S rDNA PCR amplification of multiple displacement amplified (MDA)-DNA. Subsequently, a H. pylori-specific 16S rDNA variable V3 region PCR assay was applied directly on MDA-DNA and, combined with pyrosequencing analysis; the presence of H. pylori in some biopsies from colon in patients with microscopic colitis was confirmed. Furthermore, temporal temperature gradient gel electrophoresis (TTGE) of 16S rDNA amplicons using primers flanking variable regions V3, V4, and V9, was used to establish bacterial profiles from individual biopsies. A variation of the bacterial profiles in the colonic mucosa in microscopic colitis and in normal rectal mucosa was observed. In conclusion we find the MDA technique to be a useful method to overcome the problem of insufficient bacterial DNA in human biopsy specimens. (c) 2005 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 10. |
|
|
