| 1. |
- Ask, Henric, et al.
(författare)
-
Arbetstidslagen : En kommentar
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetstidslagen – en kommentar är en praktisk kommentar till och metodisk genomgång av lagen.Arbetstidslagen existerar i gränslandet mellan arbetsmiljörätt och arbetsrätt. Kommentaren är därför ett ovärderligt redskap för att förstå arbetstidslagens betydelse.Kommentaren går på ett pedagogiskt sätt igenom lagtext och förarbeten. Arbetstidslagen har tolkats i flera avgöranden från EU-domstolen, Arbetsdomstolen och förvaltningsdomstolar. Avgörandenas betydelse för reglerna på arbetsmarknaden kommenteras och redovisas utförligt, men även innebörden av myndigheters beslut.Utöver detta hänvisas till rättsregler med betydelse för arbetstidsfrågor, bland annat arbetsmiljölagen, medbestämmandelagen och föreskrifter från Arbetsmiljöverket.Kommentaren är användbar för alla som arbetar praktiskt med arbetstidsfrågor, till exempel arbetsmiljöansvariga, juridiska experter, skydds- och arbetsmiljöombud, fackliga ombud och advokater samt för alla övriga som behöver en praktisk fackbok. Den kan med fördel användas som kurslitteratur i arbetsrättsliga utbildningar på akademisk nivå.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Grahn, Erik, 1984-
(författare)
-
AD om kollektivavtalsbestämmelser och GDPR : Analys
- 2021
-
Ingår i: JP Infonet.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I flera kollektivavtal finns granskningsbestämmelser med innebörden att arbetsgivare som är bundna av kollektivavtalet måste lämna information om anställningsvillkoren till lokal facklig organisation när arbetsgivaren anställer. Arbetsdomstolen har i två mål från personuppgiftslagens tid, AD 2010 nr 87 och AD 2018 nr 65, klargjort att i sådana fall behövde en intresseavvägning göras för att avgöra om ett sådant utlämnande skulle stridit mot personuppgiftslagen. I AD 2021 nr 23 klargör Arbetsdomstolen rättsläget i dataskyddsförordningens tidsålder. Dessutom tolkar domstolen granskningsbestämmelsen i tobaksavtalet. JP Infonets expert Erik Grahn analyserar här domen.
|
|
| 4. |
- Grahn, Erik, 1984-, et al.
(författare)
-
Anställdas integritetsskydd : och dataskyddsförordningen
- 2017. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns ingen samlad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. Den som söker svaret på om en integritetskänslig åtgärd är lagenlig måste ta hänsyn till flera olika internationella och nationella rättskällor. Anställdas integritetsskydd – och dataskyddsförordningen vägleder läsaren i den snåriga juridiska materian. Boken behandlar grundligt arbetsgivarens allmänna rätt att vidta kontrollåtgärder samt reglerna i personuppgiftslagen och den nya dataskyddsförordningen (GDPR).I bokens praktiska avsnitt guidas läsaren på ett lättillgängligt vis genom gällande rätt vid vissa vanligt förekommande integritetskänsliga åtgärder i arbetslivet. Framställningen innehåller dessutom checklistor som kan användas när en integritetskänslig åtgärd ska vidtas eller införas, samt vid medbestämmandeförhandlingar om sådana åtgärder.
|
|
| 5. |
- Grahn, Erik, 1984-
(författare)
-
Arbetsgivarens uttalanden i media i förhållande till diskrimineringslagstiftningen – analys
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En arbetsgivare får inte diskriminera den som söker arbete hos arbetsgivaren. Det framgår i 2 kap. 1 § diskrimineringslagen. Samtidigt säger regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga att var och en som huvudregel har rätt till yttrandefrihet. Vad gäller då om arbetsgivaren eller en representant för denne gör klart att arbetsgivaren kommer att tillämpa en diskriminerande rekryteringspolicy? Genom EU-domstolens avgöranden har rättsläget klargjorts. I analysen kommenteras rättsläget.
|
|
| 6. |
- Grahn, Erik, 1984-
(författare)
-
Arbetsgivares neutralitetspolicys : analys
- 2024
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I AD 2023 nr 71 behandlas för första gången i svenska prejudikatinstanser frågan om en arbetsgivares policy om att arbetstagare i arbetet är förbjudna att bära religiösa, politiska och filosofiska symboler. Målet rör en arbetstagare som önskade bära hijab i arbetet som trygghetsvärd i kollektivtrafiken i Stockholms län. Liknande frågor har tidigare behandlats i EU-domstolen och Europadomstolen. JP Infonets expert Erik Grahn analyserar här domen och dess förhållande till tidigare praxis.
|
|
| 7. |
- Grahn, Erik, 1984-
(författare)
-
Av vilka skäl får en arbetssökande väljas bort på grund av funktionsnedsättning? – analys
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inom det privata näringslivet är arbetsgivaren som utgångspunkt fri att välja vem denne anställer. Från detta finns vissa viktiga undantag, som till exempel reglerna om företrädesrätt till återanställning. Statliga arbetsgivare måste också förhålla sig till 12 kap. 5 § regeringsformen och 4 § lagen om offentlig anställning. Såväl privata som offentliga arbetsgivare är också förbjudna att diskriminera arbetssökande och den som gör förfrågan om arbete på grund av dennes funktionsnedsättning. I analysen kommenteras rättsläget.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Grahn, Erik, 1984-
(författare)
-
HD om ”strategiska” medgivanden i diskrimineringsmål : analys
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt svensk rätt förfogar parterna över föremålet för en domstolstvist om skadestånd. Eftersom det är yrkandet som avgör vad som är föremålet för tvisten finns inget kvar att pröva om parterna är överens om att yrkandet ska bifallas. Domstolarna har också utrymme för att avgöra om det är lämpligt att tillåta ett yrkande där en part endast begär att ett visst rättsligt förhållande ska slås fast. I en tvist mellan DO och BRA har fråga uppkommit om denna ordning är förenlig med EU-rätten och om svensk domstol ska vara skyldig att pröva om diskriminering har skett även när parterna är överens i frågan om skadestånd. Högsta domstolen har nu avgjort målet och lämnat ett uppseendeväckande ”särskilt yttrande”. Målet klargör vilka möjligheter det finns för den som påstås ha diskriminerat att ”betala sig fri”.
|
|
| 10. |
|
|
