| 1. |
- Cederborg, Dag, et al.
(författare)
-
Utsläpp från olyckor : Påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålenGiftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt syftar till att bedöma olyckornas påverkan på möjligheten attuppnå de nationella miljökvalitetsmålen,Giftfri miljö och Grundvatten avgod kvalitet, samt ge förslag till åtgärder och utvecklingsområden för attminska riskerna för miljöpåverkan och långsiktiga negativa effekter påmänniskors hälsa från olyckor. Underlaget utgörs främst av statistik frånräddningstjänsternas insatsrapportering 1996-2005 och enkätundersökningartill kommuner och länsstyrelser. Även kompletterande uppgifter från andraprojektrapporter samt branschinformation har nyttjats. Ett delsyfte är ävenatt utvärdera insatsstatistiken som ett hjälpmedel för att bedömautvecklingen av olyckors miljöpåverkan.Det inträffar årligen omkring 25 000 bränder. Uppskattningar av emissioneri detta projekt, som bygger på flera antaganden och generaliseringar,signalerar att bränder kan ge ett betydande bidrag till de nationella utsläppenav dioxiner och PAH. För dioxiner är källorna främst avfallsbränder medanskogsbränder och brand i byggnader står för de största bidragen rörandePAH. Under den studerade perioden beräknas ungefär 9 000 ton avfall habrunnit årligen. Utsläppen av VOC från bränder är däremot obetydligajämfört med övriga utsläppskällor i landet, vilket är helt i linje med tidigarekunskap.Resultat från andra studier visar att användningen av bromeradeflamskyddsmedel och de brandsläckningsskum som innehållerperfluoroktansulfonat (PFOS) har varit en starkt bidragande nationell källatill spridningen av dessa två kemiska ämnesgrupper. Spridningen till miljönhar emellertid minskat p.g.a. minskad användning men eftersom de ärsvårnedbrytbara kommer dock effekten i miljön att kvarstå för en lång tidframöver. Utsläpp av stoft till luft från bränder är inte heller obetydligt.Släckvatten kan också innehålla höga metallhalter.Studier av bränder i elektronikskrot och gummidäck kan ses som exempelpå stor miljöpåverkan från mer sällan förekommande bränder.Kabelbränning, som i regel inte är räddningstjänst i strikt bemärkelse, visarå andra sidan att även små men frekventa bränder inom ett begränsatområde kan ge miljöeffekter.Varje år inträffar ungefär 2000 olyckor med utsläpp av farligt ämne somföljd. För den studerade perioden är trenden svagt minskande. Utsläppenuppvisar säsongsvariation och ökar under sommarhalvåret.Petroleumprodukter är de vanligaste utsläppta ämnena med avseende påfrekvens. Många insatser (18 %) saknar dock uppgifter över det utsläpptaämnet. Statistiken över utsläpp av farligt ämne med avseende på mängdpåverkas tydligt av enstaka storolyckor. Endast en mindre andel avutsläppen av farligt ämne kan dock räknas som stora och/eller får spridningtill miljön. I 8 % av fallen med utsläpp av farligt ämne bedömerräddningstjänsten att det resulterar i spridning till miljön. Vanligtvis bedömsutsläppen ske till mark eller ytvatten men ibland även vidare till reningsverkeller till dricksvattentäkter. Ungefär 10-15 % av utsläppen av farliga ämnenuppskattas ha skett inom viktiga grundvattenområden men endast ett mindreantal av dessa utsläpp resulterar i spridning till grundvatten enligtinsatsstatistiken. Om spridning sker till grundvattnet kan emellertidkonsekvenserna bli svåra för lång tid framöver. Att veta om spridning sketttill grundvattnet är dock ofta svårt att avgöra om inte engrundvattentäkt/brunn förorenats.En enkätundersökning som omfattade 300 olyckor (bränder och utsläpp avfarligt ämne) i 163 kommuner (svarsfrekvens 57 % med avseende på antalolyckor respektive, 65 % med avseende på antal kommuner) har genomförtsför att ta reda på de kommunala miljömyndigheternas bedömning omenskilda olyckors miljöpåverkan. Kännedomen om de utvalda olyckorna varhög men dokumentationen var inte alltid lika god. Många kommunerbedömde miljöpåverkan från olyckorna som små men uppföljning avmiljöeffekter av de inträffade olyckorna var samtidigt inte vanligtförekommande. De objektstyper som vanligtvis drabbades av utsläpp i dettaurval var i fallande ordning: vattendrag, dagvattensystem, grundvatten, sjö,tätbebyggt område och annat. Bedömningen var att olyckorna endast imindre grad påverkade utvecklingen mot de lokala/regionalamiljökvalitetsmålen men man menade också att det förelåg en risk för attstörre olyckor skulle kunna ske inom kommunen, vilket allvarligt skullekunna påverka utvecklingen mot miljökvalitetsmålen. Kommunens förmågaatt hantera miljöeffekter vid olyckor ansågs i ca 40 % av fallen varatillräckligt bra.Slutsatsen från enkäten till länsstyrelsen (svarsfrekvens 75 %) är att antaletkemikalieutsläpp som rapporteras till länsstyrelserna och som inteföranleder räddningstjänst förmodligen är få och att dess miljökonsekvensersammantaget är betydligt mindre än de som ingår i räddningstjänstensinsatsstatistik. Det är emellertid svårt att få någon helt tillförlitlig bild ochdessutom är det många verksamhetsutövare som rapporterar tillkommunerna och alltså inte ingår i studien.Den sammantagna bedömningen av olyckors påverkan påmiljökvalitetsmålen är att bränder har en tydlig nationell påverkan påmiljökvalitetsmåletGiftfri miljö med avseende på dioxiner, PAH,flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen. Bränder och kemikalieolyckorhar oftast en lokal eller regional påverkan, där effekter påmiljökvalitetsmåletGrundvatten av god kvalitet kan bli stora. Detförekommer dock olyckor, brand eller utsläpp av farligt ämne, med störrekonsekvenser för miljö, hälsa och samhälle varför det är fortsatt viktigt attbeakta risken för detta. Räddningstjänstens insatsstatistik kan vara ettkompletterande hjälpmedel, trots vissa brister som begränsar användningen,vid utvärdering av olyckors miljöpåverkan. Med anledning av ovanståendelämnas därför följande förslag till åtgärder:
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Grahn, Evastina, et al.
(författare)
-
Historical pollution of seldom monitored trace elements in Sweden : Part B: sediment analysis of silver, antimony, thallium and indium
- 2006
-
Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 8:7, s. 732-744
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sediment cores from four boreal and remote lakes in a south to north transect in central Sweden were analysed for acid leachable silver, antimony, thallium and indium in the solid sediment phase and the corresponding porewater. Dating of the cores was made by their content of acid leachable lead and the 206Pb/207Pb ratio, in one lake also by 210Pb. The impact of diagenesis on element redistribution in the sediments was included and found to be minor except for thallium. The results show lowered concentrations towards the north and most intense accumulation after the Second World War, which is taken as evidence for atmospheric deposition being the primary source. Indium has declining concentrations in recent strata while silver and antimony increase. Thallium has lowered acid-leachable concentrations in recent strata. For all metals the impact of domestic industrialisation as well as the early industrialisation of central Europe is discernible. Only thallium appears to reach a geological background at depths that correspond to the late 18th century. For the other metals elevated levels are concluded.
|
|
| 5. |
- Grahn, Evastina, 1968-
(författare)
-
Lake sediment as environmental archive : natural and anthropogenic influence on the chronology of trace elements
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The focus of this thesis is the historical pollution of some seldom-monitored trace elements (SMTEs; Ag, Be, Ga, In, Sb and Tl) that have been involuntarily released for several thousands of years but whose usage have increased during the industrial era. Sediment cores from four rural lakes in a south to north transect in central Sweden, and two urban lakes have been used as environmental archives for chronological studies. The historical development of the SMTEs is put in perspective of frequently monitored elements (Cd, Cu, Pb and Zn) that serve as a well-known anthropogenic signal. Dating of the sediments is made with 210Pb, 137Cs and 239,240Pu as well as acid leachable lead and the 206Pb/207Pb ratio. The impact of diagenetic redistribution is included, when necessary. The results show that site-specific reference concentrations are required in order to estimate the present pollution as well as its historical development. Atmospheric deposition is the principal pathway of transport in rural lakes and the concentrations are lowered towards the north. It is not possible from this material, however, to separate the direct deposition on the lake surfaces from the contribution from their catchments. From 21Pb, acid-leachable Pb and the 206Pb/207Pb ratio a minimum of four periods of pollution can be discerned. For the SMTEs the quantitatively most important period of pollution took place from the Second World War until present. The growth of the domestic industrialisation as well as the early industrialisation of central Europe and the British Isles are also distinguishable. The pollution history of Ag, In and Sb goes back for several centuries as a result of metal processing whereas the levels of thallium mainly increase as a result of industrialisation. For Ag and Tl in-sediment diagenetic redistribution limits the precision of the historical estimate. The preliminary interpretation of 137Cs and 239,240Pu indicates that they are less suitable as chronological markers in the system studied. The urban impact on the trace metal sediment content in the urban lakes was lower than expected, except for Au. There is a large impact from hydrological conditions on the studied system why further investigations are recommended.
|
|
| 6. |
- Grahn, Evastina, et al.
(författare)
-
Sediment reference concentrations of seldom monitored trace elements (Ag, Be, In, Ga, Sb, Tl) in four Swedish boreal lakes : comparison with commonly monitored elements
- 2006
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 367:2-3, s. 778-790
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents reference and recent acid-leachable concentrations of some seldom monitored trace elements (SMTE; Ag, Be, Ga, In, Sb and Tl) in sediments from four boreal oligotrophic lakes in a south to north transect in Sweden. For comparison commonly monitored trace elements (As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb and Zn) are included as well as those of relevance for redistribution processes (Al, Ca, Fe, Mg and Mn). Pore water pH and the corresponding solid/solution distribution coefficients (Kd) indicated that redistribution of the elements due to acidification is minor. The depth of impact was defined as the level in the sediment where the mean values became constant on successive exclusion of metal concentrations in overlying strata. Reference concentrations were calculated below the depth of impact. The present concentration changes are estimated by the ratio between the average concentration above the depth of impact and the reference concentration. Reference concentration ranges for the SMT-elements are (mg/kg, dry wt.): Ag 0.16–0.66; Be 1.6–3.7; Ga 2.0–5.1; In 0.05–0.22; Sb 0.05–0.11 and Tl 0.17–0.70. The concentration ratios for these elements ranged in the two most southern lakes from 1.5 to 4.5 and in the two northern ones from 0.6 to 1.6. A high correlation between Kd for the SMT-elements, and iron, except for Sb and Tl, infer that the biogeochemistry of iron is quantitatively important for the accumulation of these elements. The reference concentration ranges for the commonly monitored trace elements are (mg/kg, dry wt.): As 7.0–29.6; Cd 0.33–0.98; Co 5.7–23.8; Cr 15.2–26.1; Cu 27.6–58.4; Ni 5.4–20.8; Pb 44–96. The corresponding concentration ratios were 1.2–18 (second highest 3.9) in the two most southern lakes and 0.8–1.6 in the two northern ones. Declining ratios were found from south to north, most obvious for cobalt and zinc. The copper ratios did not show a regional pattern, partly because of the impact from old mine waste. Increased concentrations of Ag, Be, Ga, In, Sb and Tl in recent sediments up to 4.5 times the reference levels in combination with the geographical pattern infer an elevated loading of these elements.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Långsiktig plan för sakområdet Farliga ämnen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den långsiktiga planen för sakområdet Farliga ämnen är ett levande, vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området och dels för projektplanering och samordning inom SMED.Arbetet med den långsiktiga planen omfattar fem områden:RapporteringskravDet svenska PRTRNationell omvärldsanalys och rapporteringsbehovInternationell verksamhet i relation till PRTRSamordning och internationell omvärldsanalysI planen beskrivs rapporteringskraven inom sakområdet Farliga ämnen och det presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR (Utsläpp i siffror, UTIS). Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete både nationellt och internationellt inom området Farliga ämnen. Planen belyser också på vilket sätt framtagna utsläppsdata rapporteras internationellt via olika konventioner och direktiv samt hur dessa data används nationellt för uppföljning av miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar beställda av den svenska regeringen.
|
|
| 9. |
- Karlsson, Stefan, et al.
(författare)
-
Historical pollution of seldom monitored trace elements in Sweden - Part A : sediment properties and chronological indicators
- 2006
-
Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 8:7, s. 721-731
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sediment cores from four small oligotrophic boreal lakes, with minor acidification, in remote regions of central Sweden were used for historical interpretation of their metal content, with focus on Cu, Cd, Pb and Zn in Lake Stensjön, which has the longest sediment record (at least two centuries according to 210Pb dating). Comparison is made with the other three lakes. Major and trace elements in lake water, porewater and the acid-leached (HNO3) solid sediment phase was analysed with ICP-MS. In addition, general lake water chemistry, TOC and principal anions were measured in the aqueous phases. Redistribution processes were interpreted from geochemical modelling. The solid/solution distribution of pe/pH sensitive elements, indicates a minor diagenetic redistribution and the concentration profiles are therefore suitable for chronological evaluation. The ratios of Al, Ti, Sc and V, indicated a qualitative shift of sedimenting material a century ago, which did not have any impact on the retention of trace elements. Lead had a concentration profile, supported by the 206Pb/207Pb ratio, where it was possible to distinguish preindustrial conditions, early industrialisation in Europe, industrialisation in Sweden, and the use of leaded petrol after the Second World War. Cadmium showed a similar concentration pattern. The zinc profile resembled that of cadmium, but with less enrichment. Local lithogenic sources are believed to be quantitatively important. The solid/solution distribution (Kd) was independent of depth for all four elements. The sediment concentrations of copper and zinc are not related to early industrialisation but its concentration has doubled since the Second World War.
|
|
| 10. |
|
|
