| 1. |
- Das, Ruby, et al.
(författare)
-
Chemical composition of rainwater at Maldives Climate Observatory at Hanimaadhoo (MCOH)
- 2011
-
Ingår i: Atmospheric Chemistry And Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 11:8, s. 3743-3755
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water-soluble inorganic components in rain deposited at the Maldives Climate Observatory Hanimaadhoo (MCOH) were examined to determine seasonality and possible source regions. The study, which is part of the Atmospheric Brown Cloud (ABC) project, covers the period June 2005 to December 2007. Air mass trajectories were used to separate the data into situations with transport of air from India and adjacent parts of the Asian continent during the months December and January (Indian group) and those with southerly flow from the Indian Ocean during the summer monsoon season June to September (Marine group). A third trajectory group was identified with transport from the northern parts of the Arabian Sea and adjacent land areas during the months March, April and October (Arabian Sea group). The concentrations of nss-SO(4)(2-), NH(4)(+) and NO(3)(-) were more than a factor of 4 higher in the Indian group than in the Marine group. The average rainwater pH was significantly lower in the Indian group (4.7) than in the Marine group (6.0). This shows a pronounced influence of continental pollutants during December and January. The origin of the very high concentration of nss-Ca(2+) found in the Marine group - a factor of 7 higher than in the Indian group - is unclear. We discuss various possibilities including long-range transport from the African or Australian continents, local dust from nearby islands and calcareous plankton debris and exopolymer gels emitted from the ocean surface. The occurrence of NO(3)(-) and NH(4)(+) in the Marine group suggests emissions from the ocean surface. Part of the NO(3)(-) could also be associated with lightning over the ocean. Despite the fact that the concentrations of nss-SO(4)(2-), NO(3)(-), and NH(4)(+) were highest in the Indian group the wet deposition was at least as big in the Marine group reflecting the larger amount of rainfall during the monsoon season. The annual wet deposition of NO(3)(-), NH(4)(+) and nss-SO(4)(2-) at MCOH is about a factor of three lower than observed at rural sites in India.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Granat, Lennart, et al.
(författare)
-
Light Absorbing Material ("Soot") in Rainwater and in aerosol particles in the Maldives
- 2010
-
Ingår i: Journal of Geophysical Research. - : American Geophysical Union.. - 0148-0227 .- 2156-2202. ; 115, s. D16307-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Simultaneous measurements of soot (absorbing material at 528 nm) and inorganic ions in aerosol and precipitation at the Maldives Climate Observatory Hanimaadhoo during the period May 2005 to February 2007 have made it possible to calculate the washout ratio (WR) of these components as a measure of how efficiently they are scavenged by precipitation. Based on air trajectories the data have been separated into days with polluted air arriving from the Indian subcontinent in a north-easterly sector during winter and clean monsoon days with southerly flow from the Indian Ocean. The average soot concentration was a factor of ten higher in the former situations. Despite considerable scatter for individual days a systematic pattern emerged when the WR for the different components were compared with each other. During the monsoon season the WR for soot was similar to that of sulphate and other fine mode aerosol components, indicating that soot containing particles in these situations were efficient as cloud condensation nuclei. The origin of the light absorbing material during the monsoon season is unclear. We speculate that light absorbing material from the tropical ocean surface could contribute to the concentration of "soot" during the monsoon season. During the polluted winter days, on the other hand, the WR for soot was 3 times smaller than that of sulphate. This indicates that, even after a travel time of several days, the soot containing particles from India have retained much of their hydrophobic property and that the soot must be mainly externally mixed. The low WR and the infrequent rain during this season probably contribute to extending the atmospheric lifetime of soot well beyond several days. Surprisingly high concentrations of non sea salt calcium were measured during the monsoon season, substantially higher than during the winter season. The origin of these high values might be long-range transport from the Australian or African continents. Another possibility might be exopolymer gels derived from the ocean surface micro-layer.
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Örjan, et al.
(författare)
-
Brown clouds over South Asia: Biomass or fossil fuel combustion?
- 2009
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 323:23 January, s. 495-498
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Carbonaceous aerosols cause strong atmospheric heating and large surface cooling that is as important to South Asian climate forcing as greenhouse gases, yet the aerosol sources are poorly understood. Emission inventory models suggest that biofuel burning accounts for 50 to 90% of emissions, whereas the elemental composition of ambient aerosols points to fossil fuel combustion. We used radiocarbon measurements of winter monsoon aerosols from western India and the Indian Ocean to determine that biomass combustion produced two-thirds of the bulk carbonaceous aerosols, as well as one-half and two-thirds of two black carbon subfractions, respectively. These constraints show that both biomass combustion (such as residential cooking and agricultural burning) and fossil fuel combustion should be targeted to mitigate climate effects and improve air quality.
|
|
| 5. |
- Hansen, Karin, et al.
(författare)
-
Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lannefors, Hans, et al.
(författare)
-
Aerosolsammansättning i ett renluftsområde
- 1979
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aerosolsammansättningen i ett renluftsområde i Mellansverige (Velen) har studerats under en årscykel. Aerosolpartiklarna har uppdelats efter aerodynamisk storlek i 7 fraktioner. Varje fraktion från 113 provtagningstillfällen har analyserats m a p svavel och tungmetaller m h a partikelinducerad röntgenstrålning s k PIXE-analys. Resultaten påvisar variationer i ämneskoncentrationer mellan enskilda mättillfällen omspännande två storleks ordningar. Årsmedelkoncentrationerna ligger på samma nivå som i rural miljö i Bolivia, Canada, Norge och Schweiz. Jämfört med motsvarande koncentrationer i urban miljö (Köpenhamn m fl storstäder) är tungmetallkoncentrationerna en till två storleksordningar (svavelkoncentrationen endast en faktor tre) lägre i Velen. Inga påtagliga säsongsvariationer kunder spåras varken för antropogent eller naturligt bildade ämnen. Klassificering av mättillfällena efter luftmassans historia kunde förklara mycket av de stora koncentrationsvariationerna. Grundämneskoncentrationerna var mellan en faktor 2 och 10 högre i luftmassor som kom från den europeiska kontinenten eller Storbritannien jämfört med de som kom norrifrån. Lägst var koncentrationerna i luftmassor som kom från Nordatlanten eller Norska Havet. Svavelkoncentrationerna visade störst beroende av luftmassans historia.
|
|
