| 1. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 2. |
- Chambers, Josephine M., et al.
(författare)
-
Co-productive agility and four collaborative pathways to sustainability transformations
- 2022
-
Ingår i: Global Environmental Change. - : Elsevier BV. - 0959-3780 .- 1872-9495. ; 72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Co-production, the collaborative weaving of research and practice by diverse societal actors, is argued to play an important role in sustainability transformations. Yet, there is still poor understanding of how to navigate the tensions that emerge in these processes. Through analyzing 32 initiatives worldwide that co-produced knowledge and action to foster sustainable social-ecological relations, we conceptualize 'co-productive agility' as an emergent feature vital for turning tensions into transformations. Co-productive agility refers to the willingness and ability of diverse actors to iteratively engage in reflexive dialogues to grow shared ideas and actions that would not have been possible from the outset. It relies on embedding knowledge production within processes of change to constantly recognize, reposition, and navigate tensions and opportunities. Co-productive agility opens up multiple pathways to transformation through: (1) elevating marginalized agendas in ways that maintain their integrity and broaden struggles for justice; (2) questioning dominant agendas by engaging with power in ways that challenge assumptions, (3) navigating conflicting agendas to actively transform interlinked paradigms, practices, and structures; (4) exploring diverse agendas to foster learning and mutual respect for a plurality of perspectives. We explore six process considerations that vary by these four pathways and provide a framework to enable agility in sustainability transformations. We argue that research and practice spend too much time closing down debate over different agendas for change - thereby avoiding, suppressing, or polarizing tensions, and call for more efforts to facilitate better interactions among different agendas.
|
|
| 3. |
- Chambers, Josephine M., et al.
(författare)
-
Six modes of co-production for sustainability
- 2021
-
Ingår i: Nature Sustainability. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2398-9629. ; 4, s. 983-996
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Co-production includes diverse aims, terminologies and practices. This study explores such diversity by mapping differences in how 32 initiatives from 6 continents co-produce diverse outcomes for the sustainable development of ecosystems at local to global scales. The promise of co-production to address complex sustainability challenges is compelling. Yet, co-production, the collaborative weaving of research and practice, encompasses diverse aims, terminologies and practices, with poor clarity over their implications. To explore this diversity, we systematically mapped differences in how 32 initiatives from 6 continents co-produce diverse outcomes for the sustainable development of ecosystems at local to global scales. We found variation in their purpose for utilizing co-production, understanding of power, approach to politics and pathways to impact. A cluster analysis identified six modes of co-production: (1) researching solutions; (2) empowering voices; (3) brokering power; (4) reframing power; (5) navigating differences and (6) reframing agency. No mode is ideal; each holds unique potential to achieve particular outcomes, but also poses unique challenges and risks. Our analysis provides a heuristic tool for researchers and societal actors to critically explore this diversity and effectively navigate trade-offs when co-producing sustainability.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ejlertsson, Anders, et al.
(författare)
-
Cirkulär ekonomi i byggbranschen
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Europa återvinns eller återanvänds enbart ca 40 % av det totala avfallsflödet. Värdet av en förbättring är inte enbart miljömässig utan i högsta grad även ekonomisk. För byggbranschen kräver en transformering från ett linjärt system till ett cirkulärt nödvändigtvis inte oöverstigliga resurser, utan istället ett nytt systemtänkande där alla aktörer i värdekedjan involveras. Cirkulärt byggande handlar i praktiken ofta om att på olika sätt minimera avfall eller att öka materialåtervinningen. Bland de goda exempel som presenteras i denna rapport nämns bland annat exempel på återanvändning, resurseffektivare material, reducerat byggavfall, slutna kretslopp, men även helt nya affärsmodeller. Cirkulära affärsmodeller innebär ofta att en tjänst säljs istället för en vara. Nya affärsmodeller bedöms vara en avgörande nyckel för att generera bestående förändringar inom byggbranschen. Avfallsdirektivet bedöms inte säkerställa en resurseffektiv och hållbar återvinning inom byggbranschen, bland annat på grund av hur avfallet definieras och mäts.. Oavsett eventuella brister i direktivet finns det stora möjligheter att öka återvinningsgraden i Sverige. En möjlig förbättring är selektiv rivning som bedöms ha stor potential, speciellt för material där det redan finns fungerande återvinningsprocesser. Nya styrmedel och/eller subventioner bedöms dock som nödvändiga eftersom incitament saknas på grund av låg kostnad för förbränning. Bristen på information om kemiskt innehåll bedöms vara ett hinder, men skulle också kunna lösas till exempel med införandet av en loggbok. Att handla upp funktoner kräver nya rutiner hos inköpsorganisationer där värderingen av investeringen måste göras baserad på total livscykelkostnad och inte enbart på inköpspris. Det bedöms dock saknas kunskap kring totalkostnader för olika typer av investeringar inom bland annat många offentliga verksamheter. Enligt upphandlingsmyndigheten är det dock fullt möjligt, och rekommenderat, att utvärdera anbud baserat på livscykelkostnader.. Det poängteras också att det i en omställningstid inte är möjligt att bedöma utfallet av en så pass långsiktig investering som till exempel en byggnad enbart på historiska erfarenheter. Det finns exempel på både europeiska banker och investerare som använder framtida cirkulära principer för att bedöma investeringar. Det finns ett antal goda exempel inom ett antal olika områden beskrivna i rapporten, där två lyfts fram som tydligt visar att det går att bygga cirkulärt redan nu och att det går att konstruera nya affärsmodeller:
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Green, Carina, 1969-
(författare)
-
Indigeneity – Idea and Political Reality
- 2008
-
Ingår i: Människor i Norr. Samisk forskning på nya vägar.. - Umeå : Vaartoe – Centrum för Samisk forskning. Umeå Universitet..
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
