| 1. |
- Smith, Henrik G., et al.
(författare)
-
Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013 : Delrapport II: Utvärdering av åtgärder för bättre miljö
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningRapporten är en del av slututvärderingen av Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013 och har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket. Den redovisar resultat och effekter som uppnåddes genom miljö- och klimatåtgärderna inom landsbygdsprogrammet, vilket omfattar samtliga insatser och ersättningar i axel 2, samt miljö- och klimatrelaterade utvärderingsfrågor för en del åtgärder i axel 1 och 3.Med hjälp av vetenskapliga analyser, kunskapsbaserade resonemang och de för varje insats i landsbygdsprogrammet specificerade indikatorerna har bland annat följande EU-gemensamma (QEC) och programspecifika (PSEQ) utvärderingsfrågor besvarats:• QEC 16: I vilken utsträckning har åtgärden bidragit till att förbättra miljösituationen?• CEQ 20: Vilka andra effekter, bl.a. de som rör andra mål/axlar, är kopplade tillgenomförandet av denna åtgärd?• PSEQ 16A: Hur ändamålsenlig och effektiv har den geografiska styrningen avmiljöåtgärden i programmet varit?• PSEQ 20A: I vilken utsträckning har kompetensutvecklingsåtgärderna bidragittill programmets miljömål?• PSEQ 20B: Vad kan man lära sig av hur klimatåtgärderna fungerat när det gällerutformningen och utvärderingen av klimatåtgärder i framtida program?• PSEQ 20C: Vilka sysselsättningseffekter ger miljöåtgärderna?Utredarnas generella slutsats är att landsbygdsprogrammet spelat en stor och i många fall avgörande roll för miljön, t.ex. genom att förhindra nedläggning av jordbruk i områden med svåra förutsättningar för jordbruk, bevara betes- och slåttermarker av värde för biologisk mångfald och skapa och restaurera våtmarker för biologisk mångfald och näringsretention. Detta bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen och internationella åtaganden. Även de klimatrelaterade åtgärderna bidrar i viss mån till att uppfylla miljömålen, men en låg anslutning till vissa åtgärder och programmets ensidiga fokus på produktion av förnybar energi (som bortser från ur klimatsynvinkel mycket större biogena utsläppskällor) gör att effekten på miljömålen bedöms som relativt små. Bedömningen av kompetensutvecklingens effekter på miljömålen har försvårats av brist på tillämpningsbart underlag, men utvärderingen av rådgivningsprogrammet Greppa näringen visar att det bidragit till att reducerakvävetillförseln till Östersjön. För en del andra åtgärder är det empiriska underlaget för vilken effekt de har mycket svagt. Detta behöver i sig inte innebära att dessa åtgärder saknar effekt, men gör det svårt att bedöma deras bidrag till uppfyllelsen av miljömålen och begränsar kunskapen om huruvida alternativa utformningar av insatserna skulle ge större effekt.Den explicita geografiska styrningen som förekommer i programmet bedöms generellt som relevant, men dess effekt varierar stort mellan olika åtgärder/insatser och är i vissa fall svårt att utreda. Det finns dock en del åtgärder/insatser som idag saknar explicit geografisk styrning, men där vi bedömer att kostnadseffektiviteten skulle kunna öka markant om man införde en sådan (t.ex. Certifierad ekologisk produktion).Miljöåtgärdernas sysselsättningseffekter har endast kunnat bedömas för ett fåtalåtgärder/insatser (kompensationsbidraget samt ersättningarna för Extensiv vallodling och Skötsel av betesmarker och slåtterängar) och anses generellt vara marginellt positiv. Detta bör dock tolkas med stor försiktighet eftersom bedömningen gjordes enbart via dessa åtgärders effekt på markanvändningen.Miljö- och klimatåtgärders effekterUnder programperioden 2007-2013 innehöll landsbygdsprogrammet en mängd olika åtgärder med syfte att gynna miljö och klimat. Utvärderingen visar att det finns en stor variation i såväl upptaget av de olika åtgärderna som deras effekt. Miljöåtgärdernas syften fokuserar huvudsakligen på att gynna bevarandet av biologisk mångfald, minskat växtnäringsläckage och giftfri miljö. De flesta miljöåtgärder bidrar generellt till att uppnå sitt syfte, men om de gör det på ett kostnadseffektivt sätt har ofta varit svårt och ibland omöjligt att utvärdera. För syftet giftfri miljö har det inte funnits resurser till en djupare utvärdering.Ersättningarna för Skötsel av betesmarker och slåtterängar samt för Certifieradekologisk och kretsloppsinriktad produktion är exempel på insatser med konstaterad positiv effekt på biologisk mångfald. Andra ersättningar, såsom ersättningen för Värdefulla natur- och kulturmiljöer, adresserar visserligen för biologisk mångfald viktiga livsmiljöer, men deras utformning och skötselvillkor har visat sig inte vara anpassade till detta syfte med insatsen. För en del ersättningar saknas tillräckligt kunskap eller dataunderlag för att kunna göra tillfredställande utvärderingar av effekterna på biologisk mångfald. Bland dessa finns exempelvis ersättningarna för Extensiv vallodling och Skötsel av våtmarker.Minskat näringsämnesläckage och miljömålet Ingen övergödning fanns som syfte för flera insatser inom åtgärden Miljövänligt jordbruk och den generella bedömningen är att insatserna bidrar till att uppfylla detta syfte. Det finns dock stor skillnad i hur effektiva insatserna är. Minskat kväveläckage anses ha en god kostnadseffektivitet, särskilt efter att ersättningsnivåerna anpassades under senare delen av programperioden. Även reduceringen av fosfor genom skyddszoner bedöms ha en högre kostnadseffektivitet jämfört med förra programperioden på grund av regionala skillnader i anslutning. När det gäller Extensiv vallodling visar utvärderingen stora regionala skillnader, och för andra insatser, såsom Restaurering och anläggning av våtmarker och Certifierad ekologisk odling, har det varit svårt att bedöma om de på ett kostnadseffektivt sätt bidragit till att uppfylla miljömålen.Miljöåtgärdernas effekter på miljömålet Giftfri miljö har inom ramen för dennautvärdering inte kunnat analyseras specifikt på grund av bristande underlag ochbegränsade resurser. Eftersom det generellt är svårt att utvärdera det specifika bidraget av de berörda ersättningarna till en giftfri miljö, kan utvärderingen därför inte på ett tillfredställande sätt svara på hur stor deras bidrag till detta miljökvalitetsmål har varit.När det gäller klimatåtgärder har programmet ett tydligt fokus på produktion ochanvändning av energi och relaterade emissioner av växthusgaser. Samtidigt konstateras det att emissionerna av växthusgaser från jordbrukssektorn primärt härrör från biogena processer i form av metan från idisslarnas matsmältning och lustgas från det kväve som tillförs åkermarken. För en fortsatt reduktion av jordbrukssektorns emissioner av växthusgaser bör satsningarna på en minskad användning av fossila bränslen fortsätta, men det är samtidigt nödvändigt att lägga ett större fokus på de biogena emissionerna. För att tydliggöra vikten av klimatåtgärder och satsningar på förnybar energi bör dessa insatser också lyftas fram som egna åtgärder istället för att finnas insprängda bland åtgärder som har annat huvudfokus.För ett fåtal åtgärder och ersättningar har det gått att härleda möjliga sysselsättningseffekter via de markanvändningseffekter som estimerats med modeller. Även om dessa resultat bör tolkas med stor försiktighet, bedöms sysselsättningseffekten av miljöåtgärderna generellt vara marginellt positiv. Ersättningen Skötsel av betesmarker och slåtterängar har i beräkningar som bygger på kontrafaktiska markanvändningsscenarier lett till en märkbar förändring av markanvändningen (ökad areal betesmarker med stöd) vilket, eftersom animalieproduktion generellt anses vara mer tidskrävande än spannmålsproduktion, bedöms leda till högre sysselsättning. Extensiv vallodling och kompensationsbidrag har däremot en mycket begränsad påverkanpå markanvändningen, varför sysselsättningseffekten bedöms som marginell.Generella förbättringsförslag inför utformningen av kommande programÄven om utvärderarnas samlade bedömning är att landsbygdsprogrammets upplägg, d.v.s. dess syften och motiv, ingående medel och val av åtgärder, är relevant och generellt bidrar till att förbättra situationen för miljö och klimat, så finns det en hel del som kan och bör förbättras för att möjliggöra kostnadseffektiva program i framtiden. De enstaka insatsernas syften och mål bör preciseras och kopplas till tydliga indikatorer som på ett relevant sätt kan mäta måluppfyllandet. Detta är avgörande för att man ska kunna utforma ett kostnadseffektivt landsbygdsprogram och utvärdera det på ett adekvat sätt. Dessutom behöver beskrivningarna för syften och motiv för många av ersättningarna ses över och anpassas till det aktuella kunskapsläget. Exempelvis skulle syftet ”bevara biologisk mångfald” leda till helt olika åtgärder beroende på om man vill bevara sällsynta arter eller ekosystemtjänstgynnare.Det empiriska underlaget för utvärdering behöver stärkas inför utvärderingen avframtida landsbygdsprogram. Detta kan exempelvis göras genom systematiskaöversikter och empirisk primärforskning som undersöker konsekvenser av olikaåtgärder. För att optimera detta bör utvärderingen byggas in som en organisk del av landsbygdsprogrammet. Utredarna föreslår att en procent av programmets budget används till att utforma och implementera relevanta metoder för kontinuerlig insamling av lämplig data under hela programperioden.För att i högre grad kunna utvärdera landsbygdsprogrammets kostnadseffektivitetkrävs en fortsatt utveckling av metoder för att studera konsekvenserna för målet av att åtgärden/insatsen/delinsatsen finns eller inte finns (eller var annorlunda utformad) (kontrafaktiska scenarier) och modeller som föruts
|
|
| 2. |
- Grenestam, Erik
(författare)
-
Essays in Applied Microeconomics
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis consists of four self-contained papers in applied microeconomics. The first paper asks how a neighbors purchase of a specific good affects a households likelihood of purchase. I use an image classification algorithm to process a large set of aerial photos in order to infer household ownership of a visible durable good, specifically a trampoline. To estimate the neighborhood effect, I use a fixed effects approach together with exogenous variation stemming from new neighbors moving in. I find that neighborhood effects are present, but only over short distances.The second paper documents how the financial portfolios of parents change in response to the birth of a child. To identify dynamic effects around child birth, we use an event study approach with a matched treatment and control sample and a novel implementation of the same sex instrument. We find that parents reduce their financial risk by a reduced propensity to participate in risky financial markets. Our findings are consistent with a consumption smoothing response as effects seem to be driven by a need for liquidity caused by lower earnings and increased consumption and housing costs. We find little evidence suggesting that parents actively adjust the composition of their risky financial portfolio in response to child birth.The third paper examines the effects of super-fast internet connections on the academic achievement of students in upper secondary school. We link detailed register data on around 250,000 students to local levels of access to optic fiber broadband to estimate the effect of broadband on student GPA using within-student variation in a difference-in-differences setup. We show that reaching full coverage in the student’s parish of residence causes a GPA reduction of about 4 percent of a standard deviation in our preferred specification.The fourth paper estimates the effect of Agri-Environmental Schemes (AES) on nutrient runoff using farm level abatement data and water samples. A combination of data sources identifies all farms located upstream from a given water quality sampling site. We estimate whether within-watershed variation in AES payments affects nitrogen and phosphorus concentrations in water samples. The study finds that higher uptake of some, but not all, AES were in fact associated with reduced nutrient runoff.
|
|
| 3. |
- Grenestam, Erik, et al.
(författare)
-
Estimating the impact of agri-environmental payments on nutrient runoff using a unique combination of data
- 2018
-
Ingår i: Land Use Policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377. ; 75, s. 388-398
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study is the first to estimate the effect of Agri-Environmental Schemes (AES) on nutrient runoff using abatement data and water samples on a large scale. This unique combination of data sources identifies all farms located upstream from a given water sampling site. By using watersheds that cover 91% of the Swedish land area and AES payments to 83% of Swedish farms, the study is almost a full population evaluation. A watershed fixed-effect model estimates whether within-watershed variation in AES payments affects nitrogen and phosphorus concentrations in water samples. For the period 1997–2013, the study finds that higher uptake of the AES Wetland, Catch crop/No autumn tillage, Environmental protection measures and Culturally significant landscape elements was associated with reduced nutrient runoff. However, uptake of Grassed buffer zones, Pastures and meadows and Organic production was associated with increased nutrient runoff.
|
|
| 4. |
- Grenestam, Erik, et al.
(författare)
-
High-Speed Broadband and Academic Achievement in Teenagers: Evidence from Sweden
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study examines the effects of super-fast internet connections on the academic achievement of students in upper secondary school. We link detailed register data on around 250,000 students to local levels of access to optic fiber broadband, in order to estimate a causal effect of broadband on student GPA. We show that reaching full coverage in the student’s parish of residence causes a GPA reduction ranging from 3 to 6 percent of a standard deviation. Estimates are consistently more negative for boys and students with low ability and/or low-educated parents. Using PISA survey data, we provide evidence that students living in areas with the greatest high-speed broadband expansion also spend more time online during weekdays, suggesting student time use as a potential mechanism.
|
|
| 5. |
- Nordin, Martin, et al.
(författare)
-
Is Super-Fast Broadband Negative? An IV-Estimation of the Broadband Effect on Firms' Sales and Employment Level
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study investigates the relationship between super-fast broadband and firms’ sales and employment level in Sweden. It is important to learn more about this recent technological change and few studies has explored the impact of super-fast broadband on firm outcomes. We use the previous roll-out of second-generation internet access to identify the effect of third-generation internet access. The early investments in optic fiber where largely core broadband network investments paving the way for later investments in third-generation broadband technology. Municipalities choosing providers who prioritized cheap technology (broadband over telephone lines, DSL) targeting the many, thus fell behind municipalities choosing providers investing in optic fiber. We find heterogeneity in the broadband effect, but the overall effect is negative. This effect may be associated with the roll-out of 4G mobile broadband in 2011; mobile broadband services are a byproduct of optic fiber because mobile broadband is transmitted from the same high capacity fiber-optic base stations. We suggest that the negative effect found is related to internet use at work and the mixing of private and work related internet use.
|
|
