| 1. |
|
|
| 2. |
- Biszczanik, Kamila, 1984-, et al.
(författare)
-
Att arbeta i tvångsvårdens säkra rum : säkerhet på särskilda ungdomshem i Sverige
- 2021
-
Ingår i: Norsk sosiologisk tidsskrift. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 2535-2512. ; 5:1, s. 52-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is an empirical contribution that adopts Arlie R. Hochschild’s theoretical approach to emotions and emotional work to examine the emotional dimensions of working in secure units for youth in Sweden. The institutions in focus in the study are so-called special residential homes for young people. Characteristic of these institutions is a risk-oriented approach towards the targeted group, expressed in an increasing organisational focus on security, such as high fences, locked doors and windows, cameras, alarms and far-reaching restrictions for the youth within these institutions. The aim of the present study is to analyse how these high safety demands become important and are understood by the treatment staff working at the institutions, with a focus on how this understanding is expressed in emotional work. In the analysis, we show that the safety of special residential homes cannot be reduced only to spatial and material dimensions but that safety is also something that is largely achieved done by the treatment staff through the emotional work they perform. We describe two prominent strategies in this emotional work, which we call being on guard without showing it and backing each other up. With Hochschild, we can also capture the interaction that takes place between the institutional context and the emotional work of the treatment staff’s emotional work and how the treatment assistants’ work demands a comprehensive surface action. The empirical basis for the study includes two ethnographic research projects, which comprise seven departments for boys and young men aged 13–21, divided into five special residential homes. The material for the present article is based on participatory observations and interviews with the institutions’ treatment staff.
|
|
| 3. |
- Biszczanik, Kamila, 1984-, et al.
(författare)
-
Att dokumentera fält
- 2020. - 1
-
Ingår i: Metoder för forskning i socialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151101620 ; , s. 97-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oavsett vilka forskningsmetoder vi arbetar med i socialt arbete förutsätter de någon form av dokumentation av empirin. Vetenskapliga studier kräver, kort sagt, en sammanställning av det material som ligger till grund för analysen.
|
|
| 4. |
- Biszczanik, Kamila, et al.
(författare)
-
Statens särskilda ungdomshem som emotionellt täta platser
- 2018. - 1
-
Ingår i: Gränsöverskridande socialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151100586 ; , s. 21-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Känslor uppfattas ofta som något tillhörande den privata sfären och förknippas därför sällan med myndighetsutövning, byråkrati och professionalitet. I detta kapitel argumenterar vi för det motsatta, nämligen att känslor är en betydelsefull komponent i det sociala samspelet och att känslor följaktligen utgör en viktig aspekt i det sociala arbetets institutionella praktik. Det sociala arbetets verksamhersfällt aktualiserar också i sig självt en rad känsliga frågor som mer generellt berör samhällets medborgare. Detta speglas inre minst i en rad aktuella debatter inom sociale arbete i relation till exempelvis de så kallade marockanska gatubarnen, romska tiggare eller unga i förorten. Med avstamp i emotionssociologin och sociologens Arlie R. Hochschilds begrepp känsloarbete och känsloregler är syftet med denna text att belysa känslors betydelse i arbetet med ungdomar som tvångsplacerats på institution. Mer specifike är vårt intresse riktat mot hur behandlingsassistenter på statens särskilda ungdomshem hanterar och reflekterar över sina egna känslor i relation till det arbete de utför, framför allt i samspel med sina kollegor men liven med de placerade ungdomarna. Textens övergripande syfte är med andra ord att analysera de känsloregler som omger arbetet på dessa institutioner.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bredström, Anna, et al.
(författare)
-
Language, Culture and Maternity Care : "Troubling" Interpretation in an Institutional Context
- 2015
-
Ingår i: Nordic Journal of Migration Research. - : Walter de Gruyter. - 1799-649X. ; 5:2, s. 58-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article analyses language interpretation in the context of maternity health care. By scrutinising how maternity health care staff reflects upon their experiences from the everyday institutional setting, the article shows that they are caught between a discourse on language interpretation as migrants’ rights and a racialised discourse where language is intertwined with notions of ‘otherness’. As such, language interpretation becomes subsumed into a range of different practices that seek to discipline migrant women to meet the demands from Swedish society. In the article, therefore, the everyday practice by the health care staff is looked upon as a form of citizenship-making, and the article emphasises how racialised discourses take different shapes in different institutional contexts. Thus, the article shows that the practice of language interpretation cannot, in this context, be fully understood without including the larger socio-political context.
|
|
| 7. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Folkbildning på svenska? : En studie av språkintroduktion för migranter i studieförbundet Sensus regi
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människor har i alla tider migrerat. Rörlighet är historiskt sett regel snarare än undantag. En del människor migrerar för att söka jobb, andra för att följa sin stora kärlek. Men många har också tvingats fly från krig, naturkatastrofer, förföljelse och annan misär. Flykten är inte sällan kantad av svåra utmaningar. För en del blir flykten den sista resan. För andra slutar resan med plats på ett flyktingboende och lång väntan på asylbeslut. Asylprocessen är tärande. Livet står på paus. Medan vissa får beslut om att de får stanna tvingas andra återvända till de länder de flytt ifrån.Sverige 2019. Hösten 2015 hade Sverige den största invandringen sedan andra världskriget. Många människor sökte skydd från krig, förföljelse och mänskligt lidande. Välfärdssystemet sattes under press. Debattens vågor gick höga. Sverige byggde murar mot omvärlden. Migrationsverket som har uppdrag att erbjuda asylsökande en meningsfull vardag, fick allt mer uppenbara problem att fullfölja detta uppdrag. Det civila samhället mobiliserades runtom i landet till stöd för de nyanlända. Regeringen satsade stora riktade resurser till studieförbunden, som gavs i uppdrag att erbjuda asylsökande en introduktion till det svenska språket och det svenska samhället. Det är om just denna verksamhet som denna forskningsrapport handlar.Migration, lärande och social inkluderingDenna rapport har sitt ursprung i dels ett flerårigt samarbete mellan Bildnings-förbundet Östergötland och forskningsmiljön Vuxenpedagogik och folkbildning (där också Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning är förlagt) vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Dels har studien sitt ursprung i lanseringen av forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, ett samarbete mellan de båda forskningsmiljöerna Vuxenpedagogik och folkbildning samt Socialt arbete, vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, båda vid Linköpings universitet.I forskningsprogrammet riktas intresset mot frågan om på vilket sätt olika sammanhang för vuxna och unga vuxnas studier i det svenska språket och om det svenska samhället bidrar till deras sociala inkludering. I forskningsprogrammet är det flera olika sammanhang som studeras: Studieförbundens verksamhet med Svenska från dag 1 och vardagssvenska, utbildning i svenska för invandrare och språkintroduktionsprogrammet på gymnasieskola och folkhögskola. Forskningsprogrammet har en longitudinell forskningsdesign. Vi vill å ena sidan studera Sensus verksamhet och övriga studiesammanhang var för sig, här och nu. Vad är det som händer? Hur bedrivs arbetet? Hur resonerar verksamhetsledare och cirkelledare om verksamheten och om deltagarna? Men vi vill framför allt rikta intresset mot deltagarna och den mening som de skapar kring sina studier, och hur detta meningsskapande kan relateras till deltagarnas historia, deras liv här och nu, men också till deras drömmar om framtiden. På så sätt vill vi alltså ge en ögonblicksbild av respektive verksamhet här och nu, och den roll som denna verksamhet spelar i migranternas liv i bredare bemärkelse.Men för att skapa en större förståelse för den roll som dessa verksamheter spelar för migranter i deras väg mot potentiell inkludering i det svenska samhället planerar vi dessutom att genomföra uppföljningsintervjuer med samma deltagare, både tre och sex år efter det att den första intervjun genomförts. Vid dessa intervjuer intresserar vi oss för hur deltagarna retrospektivt resonerar om sitt deltagande i till exempel Svenska från dag 1, och vilka andra studier, möten och händelser som tillskrivs värde i deras bana mot potentiell inkludering i det svenska samhället. Ambitionen är att nitialt, i de olika studiesammanhang intervjua sammanlagt 200 migranter. I dagsläget har totalt 150 migranter intervjuats.Forskningsprogrammets design gör det möjligt att skapa unik kunskap om migranters sociala inkluderingsbanor i det svenska samhället. Inte, som ofta är fallet, genom att med kvantifierbara mått mäta olika slags indikatorer på inkludering (etablering på arbetsmarknaden, löneutveckling med mera). Utan snarare genom att bidra med ”tjocka” berättelser och beskrivningar med grund i deltagarnas egna erfarenheter och meningsskapande. I slutskedet av programmet kommer resultat från de olika studiesammanhang som undersökts att jämföras med varandra. Tillskrivs något sammanhang större värde än något annat? I sådant fall, varför, och i vilka hänseenden? Det är vår förhoppning att den kunskap som forsknings-programmet bidrar med kommer att vara av stort värde inte bara för beslutsfattare och för de som arbetar med denna typ av verksamhet, utan även för de som faktiskt deltar i den.Finansiering och medverkanDen forskning som presenteras i denna rapport är samfinansierad av AMIF via Sensus och projekt #fokus, Bildningsförbundet Östergötland och Linköpings universitet. Ansvariga för arbetet, tillika det vidare forskningsprogram som denna rapport är del av, är professor Magnus Dahlstedt, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, och professor Andreas Fejes, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. De har designat studiens upplägg, ansvarat för etikprövning, samordning och bemanning, samt deltagit i bearbetning och analys av material och författande av denna rapport. Docent Sabine Gruber har ansvarat för data-insamlingen, och har tillsammans med Dahlstedt och Fejes genomfört bearbetning och analys av materialet och skrivit denna rapport.Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes och Sabine GruberNorrköping och Linköping, 16 augusti 2019
|
|
| 8. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Förord. Kritiska sociala arbeten
- 2020
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Linköping : Förbundet för Forskning i Socialt Arbete. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 27:3/4, s. 199-206
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Dahlstedt, Magnus, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2020. - 1
-
Ingår i: Metoder för forskning i socialt arbete.. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151101620 ; , s. 11-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Dahlstedt, Magnus, et al.
(författare)
-
Rörelse, motstånd, förändring
- 2021
-
Ingår i: Socialt arbete - Rörelser, gränser, liv. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144143163 ; , s. 13-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
