| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, et al.
(författare)
-
Ingen anledning till oro (?) : Inledningskapitlet
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?) : SOM-undersökningen 2020. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673496 ; , s. 11-29
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Ingen anledning till oro (?) - inledningskapitel
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 11-29
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pandemin är ännu inte över, men vi börjar att se ett slut. Därborta vid horisonten skönjer vi ett skimmer, en dimma som lättar och ger oss nytt ljus. Efter drygt ett år av stängda gränser, social distansering och för många förlusten av nära och kära, tycks vår vardag vara på väg tillbaka. Eller i alla fall någon form av ny vardag, en tid som alltjämt präglas av handtvätt, vaccinering och munskydd. Livet som vi minns det före covid-19, finns inte kvar. Mitt i detta livsomställande läge är det lätt att glömma att pandemier har inträffat förr. Covid-19 är vare sig unik eller särskilt dödlig jämfört med tidigare pandemier. Men här och nu är oron stor. Även om vacciner har börjat produceras och distribueras i stor skala, är det fortfarande oklart hur pandemiläget kommer att utvecklas ur ett globalt perspektiv. I spåren av pandemin står vi nu inför en mängd nya utmaningar; var och hur människor bor och arbetar, klimatfrågan, den politiska kartan som de senaste åren successivt ritats om. Men även kulturella värderingar som frågor om identitet, globalisering, kultur och gränsdragning av nationalstatens ansvarsområden har blivit än mer centrala. Prognoser för hur de politiska vindarna blåser låter sig inte lätteligen göras i vanliga fall, än mindre under en pandemi. Det är mot bakgrund av denna verklighet som årets forskarantologi från SOM-institutet har fått sitt namn: INGEN ANLEDNING TILL ORO (?). Titeln knyter direkt an till Sveriges inledande ställningstagande kring viruset där risken för en pandemi tonades ner. I slutet av januari 2020 konstaterade Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten (FHM), att det finns ingen anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset. Johan Carlson, generaldirektör för FHM, konstaterade flera gånger att det inte var frågan om en pandemi, utan risken för just detta bedömdes som mycket låg. En månad senare den 11 mars deklarerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 som en pandemi. En pandemi som stängde världen – såsom vi känner den.
|
|
| 4. |
- Bolin, Niklas, 1977-, et al.
(författare)
-
Att tänka fritt, rätt och snabbt
- 2023
-
Ingår i: Snabbtänkt & Eftertänkt. En vänbok till Lars Nord. - Sundsvall : Demicom. - 9789189786400 ; , s. 10-11
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bolin, Niklas, 1977-, et al.
(författare)
-
Joe Bidens seger splittrar också Sverige
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fyra forskare i en snabbrapport: Valet i USA 2020 kommer att ge avtryck i många länder. Men betydelsen av maktskiftet ska inte överdrivas. Biden har signalerat ett större intresse för internationellt samarbete än president Trump. Men Biden möter stora utmaningar på hemmaplan, och snabba stordåd på den globala arenan är inte att vänta sig.
|
|
| 8. |
- Bolin, Niklas, 1977-, et al.
(författare)
-
Second thoughts on digital first: Exploring the development of election campaigning among Swedish political parties, 2010–2022
- 2024
-
Ingår i: Nordicom Review. - : Walter de Gruyter GmbH. - 1403-1108 .- 2001-5119. ; 45:S1, s. 15-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article offers a longitudinal perspective on communications during election campaigns from a political-party perspective, where strategic considerations about digital media are compared across time. Our analysis is grounded on the concepts of hybridisation and data-driven campaigning, where digital technology tends to play a central role without replacing all traditional campaign features. Empirically, the study is based on a longitudinal analysis of four election campaigns in Sweden during 2010–2022. The analysis shows that Swedish political parties have gradually integrated digital campaign features in their structure and strategy. The process is not linear, but rather back and forth, as party perceptions of the importance of communication channels vary across time. The results imply a development where all parties, regardless of size and ideology, are increasingly making rational judgments of which combinations of old and new campaign methods and communication channels are most effective.
|
|
| 9. |
- Bolin, Niklas, 1977-, et al.
(författare)
-
The Not So United States of America
- 2020
-
Ingår i: Stjärnspäckat. - Sundsvall : Mittuniversitetet, Demicom. - 9789188527714 ; , s. 10-13
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Bolin, Niklas, 1977-, et al.
(författare)
-
Valet som delade Sverige
- 2022
-
Ingår i: Snabbtänkt 2.0 22. - Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789189341777 ; , s. 9-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
