| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Abboud, Amina, et al.
(författare)
-
Årsbok 2018 : Socialhögskolan, Lunds universitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socialhögskolans årsbok ger en liten inblick i vad vi gör och vi hoppas att den bidrar till att presentera utsnitt från vår verksamhet på ett trevligt och samlat sätt. Årsboken som är Socialhögskolans tredje uppmärksammar inte bara det som skett på Socialhögskolan under 2018. Den uppmärksammar även att 2018 var året då svensk äldreomsorg fyllde 100 år. Årsbokens gästredaktör Per Gunnar Edebalk inleder därför bokens forskningsavsnitt med att i år skriva om just hundraåringens historia. Det är inledningen på ett avsnitt där flera forskare vid Socialhögskolan bjuder på bidrag som lyfter fram aspekter av äldreomsorg och åldrande.Håkan Jönson och Tove Harnett resonerar om de begrepp som omgärdar äldreomsorgens möten och organisering sett i ett socialt arbetets perspektiv. De två har även skrivit en artikel om huruvida behov ska ses annorlunda mellan grupper bara för att man passerat en viss ålder.Däremellan presenteras en text av Erika Werner som låter oss möta frågor kring en sviken generation, här genom ett möte med Agnes, som hamnade mitt i skarven när pensionssystemet reformerades. Elisabeth Carlstedt presenterar en text om hur äldreomsorgens särskilda boenden arbetar i relation till Socialtjänstlagens direktiv om meningsfullhet och värdighet, och hur svårt det är. Lars Harrysson presenterar därefter ett avsnitt om två forskningsprojekt som han och Erika Werner gjort där fokus har legat dels på pensioner för personer i ekonomiskt utsatta grupper, speciellt med migrantbakgrund, dels om hur tro och äldreomsorg samspelar, eller inte. Äldreomsorgsavsnittet avslutas sedan med en intervju som Patrik Hekkala gjort med Peter Andersson som startade kursen socialt arbete med äldre och med Tove Harnett som tagit över och fortsatt utvecklingsarbetet till dags datum.Årsboken avslutas sedan med fyra texter. En av Amina Abboud, snart färdig socionom, som skriver om sina erfarenheter av och i uppsatsskrivandet. Sedan en där vi får möta Carina Olsson som arbetat hos oss länge, men som faktiskt arbetat vid universitetet i 40 år 2018. Emelie Dahlström, Joakim Grina och Jan Abrahamsson ger sedan en bakgrundsteckning till en hos Socialhögskolan verksam social accelerator, SoPact. Som avrundning finner du sedan lite mer information om vår verksamhet här vid Socialhögskolan.
|
|
| 4. |
- Andersson, Björn, 1978-, et al.
(författare)
-
Skolbränder och skolbrandsprevention : Underlag för planerade insatser enligt ”Karlstadsmodellen”
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan man förebygga anlagda bränder och annan skadegörelse i skolor med miljöinriktade åtgärder? Den bedömningen gör man i Karlstads kommun med stöd i kriminologisk teori och erfarenheter från andra sektorer. Den traditionella ansatsen är annars är att kombinera brandtekniska åtgärder med ett mer individorienterat perspektiv riktat mot gärningspersoner. Syftet med föreliggande rapport är att ge en djupare belysning av den teoretiska grundvalen för en bredare miljöinriktad strategi, samt att peka på möjligheter att följa och utvärdera effekter av en lokal tillämpning. I bilaga redovisas även en forskningsöversikt kring den vetenskapliga evidens som idag föreligger beträffande miljöinriktad brottsprevention.
|
|
| 5. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Bengt Gesser
- 2012
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Bengt Gesser
- 2012
-
Ingår i: Sydsvenskan. - 1652-814X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Minnesord: Thomas Brante 1947–2016
- 2016
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 53:4, s. 437-442
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
OR-processen : En arbetsmetod för bättre arbetsmiljö genom Ordning & Reda
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2005 och 2006 har Tema Arbetsliv inom Högskolan Dalarna genomfört ett tillämpat forskningsprojekt inom ramen för projektet ”Attraktivt Arbete”. Projektet har haft arbetsnamnet OR - 2005 och har genomförts med syfte att pröva hur en arbetsmetod för ”ordning och reda”, en metod som utvecklats för verkstadsindustrin, kan anpassas för annan verksamhet. Tio företag/organisationer har medverkat i projektet. Processarbetet hos dessa har genomförts under perioden april till november 2005. Sammanlagt har ca 65 personer aktivt medverkat i projektet. Det totala antalet personer som berörts, direkt och indirekt av processarbetet uppgår till drygt 300 personer. Resultaten visar att metoden och arbetssättet är generellt och kan användas inom många olikartade verksamheter. Den skillnad som finns, och som metodens arbetssätt stöder, är de områden och faktorer som berörs av processen inom olika branscher. Samtliga medverkande företag/organisationer har kunnat använda metoden och även uppnått en bättre ordning & reda i sitt arbetssätt och/eller sin fysiska arbetsmiljö (lokaler och verktyg). Flera av företagen/organisationerna har även beskrivit att OR-processen förbättrar det dagliga arbetet som nu löper mer effektivt efter att processen genomförts. En viktig framgångsfaktor i OR-processen ligger i det att beslutade rutiner utgår från vad man på arbetsplatsen kan vara överens om. En annan viktig framgångsfaktor bygger på det engagemang som växer ur mätningen av framåtskridandet. Detta är även en av metodens styrkor – att resultatet av processen är kopplats till engagemanget hos chef och medarbetare. OR-processen kan i sig inte beskrivas som en metod för att specifikt hantera arbetsmiljöfrågor men det visar sig att många av de rutiner som tagits upp och som man på arbetsplatserna kommit överens om ligger inom arbetsmiljöområdet. OR-processen är lätt att använda, ger tydliga och snabba resultat som uppskattas av såväl ledning som medarbetare. Nyttan uppväger väl den insats som behövs i form av tid och engagemang.
|
|
| 9. |
- Andersson, L. Robin, et al.
(författare)
-
Characterization of Flow Structures Induced by Highly Rough Surface Using Particle Image Velocimetry, Proper Orthogonal Decomposition and Velocity Correlations
- 2018
-
Ingår i: Engineering. - : Scientific Research Publishing. - 1947-3931 .- 1947-394X. ; 10, s. 399-416
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- High Reynolds number flow inside a channel of rectangular cross section is examined using Particle Image Velocimetry. One wall of the channel has been replaced with a surface of a roughness representative to that of real hydropower tunnels, i.e. a random terrain with roughness dimensions typically in the range of ≈10% - 20% of the channels hydraulic radius. The rest of the channel walls can be considered smooth. The rough surface was captured from an existing blasted rock tunnel using high resolution laser scanning and scaled to 1:10. For quantification of the size of the largest flow structures, integral length scales are derived from the auto-correlation functions of the temporally averaged velocity. Additionally, Proper Orthogonal Decomposition (POD) and higher-order statistics are applied to the instantaneous snapshots of the velocity fluctuations. The results show a high spatial heterogeneity of the velocity and other flow characteristics in vicinity of the rough surface, putting outer similarity treatment into jeopardy. Roughness effects are not confined to the vicinity of the rough surface but can be seen in the outer flow throughout the channel, indicating a different behavior than postulated by Townsend’s similarity hypothesis. The effects on the flow structures vary depending on the shape and size of the roughness elements leading to a high spatial dependence of the flow above the rough surface. Hence, any spatial averaging, e.g. assuming a characteristic sand grain roughness factor, for determining local flow parameters becomes less applicable in this case.
|
|
| 10. |
- Andersson, Manne, et al.
(författare)
-
Can New Inflammatory Markers Improve the Diagnosis of Acute Appendicitis?
- 2014
-
Ingår i: World Journal of Surgery. - : Springer. - 0364-2313 .- 1432-2323. ; 38:11, s. 2777-2783
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The diagnosis of appendicitis is difficult and resource consuming. New inflammatory markers have been proposed for the diagnosis of appendicitis, but their utility in combination with traditional diagnostic variables has not been tested. Our objective is to explore the potential of new inflammatory markers for improving the diagnosis of appendicitis. The diagnostic properties of the six most promising out of 21 new inflammatory markers (interleukin [IL]-6, chemokine ligand [CXCL]-8, chemokine C-C motif ligand [CCL]-2, serum amyloid A [SAA], matrix metalloproteinase [MMP]-9, and myeloperoxidase [MPO]) were compared with traditional diagnostic variables included in the Appendicitis Inflammatory Response (AIR) score (right iliac fossa pain, vomiting, rebound tenderness, guarding, white blood cell [WBC] count, proportion neutrophils, C-reactive protein and body temperature) in 432 patients with suspected appendicitis by uni- and multivariable regression models. Of the new inflammatory variables, SAA, MPO, and MMP9 were the strongest discriminators for all appendicitis (receiver operating characteristics [ROC] 0.71) and SAA was the strongest discriminator for advanced appendicitis (ROC 0.80) compared with defence or rebound tenderness, which were the strongest traditional discriminators for all appendicitis (ROC 0.84) and the WBC count for advanced appendicitis (ROC 0.89). CCL2 was the strongest independent discriminator beside the AIR score variables in a multivariable model. The AIR score had an ROC area of 0.91 and could correctly classify 58.3 % of the patients, with an accuracy of 92.9 %. This was not improved by inclusion of the new inflammatory markers. The conventional diagnostic variables for appendicitis, as combined in the AIR score, is an efficient screening instrument for classifying patients as low-, indeterminate-, or high-risk for appendicitis. The addition of the new inflammatory variables did not improve diagnostic performance further.
|
|
