| 1. |
- Ademuyiwa, Adesoji O., et al.
(författare)
-
Determinants of morbidity and mortality following emergency abdominal surgery in children in low-income and middle-income countries
- 2016
-
Ingår i: BMJ Global Health. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2059-7908. ; 1:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Child health is a key priority on the global health agenda, yet the provision of essential and emergency surgery in children is patchy in resource-poor regions. This study was aimed to determine the mortality risk for emergency abdominal paediatric surgery in low-income countries globally.Methods: Multicentre, international, prospective, cohort study. Self-selected surgical units performing emergency abdominal surgery submitted prespecified data for consecutive children aged <16 years during a 2-week period between July and December 2014. The United Nation's Human Development Index (HDI) was used to stratify countries. The main outcome measure was 30-day postoperative mortality, analysed by multilevel logistic regression.Results: This study included 1409 patients from 253 centres in 43 countries; 282 children were under 2 years of age. Among them, 265 (18.8%) were from low-HDI, 450 (31.9%) from middle-HDI and 694 (49.3%) from high-HDI countries. The most common operations performed were appendectomy, small bowel resection, pyloromyotomy and correction of intussusception. After adjustment for patient and hospital risk factors, child mortality at 30 days was significantly higher in low-HDI (adjusted OR 7.14 (95% CI 2.52 to 20.23), p<0.001) and middle-HDI (4.42 (1.44 to 13.56), p=0.009) countries compared with high-HDI countries, translating to 40 excess deaths per 1000 procedures performed.Conclusions: Adjusted mortality in children following emergency abdominal surgery may be as high as 7 times greater in low-HDI and middle-HDI countries compared with high-HDI countries. Effective provision of emergency essential surgery should be a key priority for global child health agendas.
|
|
| 2. |
- Gunnarsson, Jonas S., et al.
(författare)
-
Response of marine benthic fauna to thin-layer capping with activated carbon in a large-scale field experiment in the Grenland fjords, Norway
- 2017
-
Ingår i: Environmental Science and Pollution Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0944-1344 .- 1614-7499. ; 24:16, s. 14218-14233
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A field experiment with thin-layer capping was conducted in the Grenland fjords, Norway, for remediation in situ of mercury and dioxin-contaminated sediments. Experimental fields at 30 and 95 m depth were capped with (i) powdered activated carbon (AC) mixed with clay (AC+clay), (ii) clay, and (iii) crushed limestone. Ecological effects on the benthic community and species-feeding guilds were studied 1 and 14 months after capping, and a total of 158 species were included in the analyses. The results show that clay and limestone had only minor effects on the benthic community, while AC+clay caused severe perturbations. AC+clay reduced the abundance, biomass, and number of species by up to 90% at both 30 and 95 m depth, and few indications of recovery were found during the period of this investigation. The negative effects of AC+clay were observed on a wide range of species with different feeding strategies, although the suspension feeding brittle star Amphiura filiformis was particularly affected. Even though activated carbon is effective in reducing sediment-to-water fluxes of dioxins and other organic pollutants, this study shows that capping with powdered AC can lead to substantial disturbances to the benthic community.
|
|
| 3. |
- Jönsson, Lina, et al.
(författare)
-
Effects of hybrid and dietary mussel meal on broiler performance during 10 weeks of rearing
- 2016
-
Ingår i: Annual meeting of the European Association for Animal Production. - 1382-6077. ; , s. 564-564
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Organic broiler production is characterised by a long rearing period (>10 weeks) and diets based on locally available feedstuff. Until recently, conventional fast growing broilers hybrids have been used exclusively in organic broiler production in Sweden. Rearing fast growing hybrids during long periods has resulted in e.g. ascites and leg disorders and the need for alternative slow growing hybrids for these production systems has been outspoken. Moreover, the nutrient composition (especially protein quality) in the organic diets does not meet the high demands of the conventional fast growing hybrid. This study investigated broiler production performance in the fast growing hybrid Ross 308 (R) and the slower growing hybrid Rowan Ranger (RR) fed either a standard organic diet (O, 11.3 MJ ME and 164 g protein/kg feed) or an organic diet with mussel meal as protein source (M, 11.2 MJ ME and 156 g protein/kg feed) during a 10 weeks rearing period. The study included in total 389 birds housed in groups of 20-21 birds per group divided over the treatment combinations; 5 RO, 4 RM, 5 RRO and 4 RRM groups. During the rearing period, 22 birds were culled due to leg weakness and 16 died or were culled due to other reasons. The statistical analyses were performed with linear mixed models in SAS. Preliminary results indicated that R birds grew faster when fed the mussel meal diet while this difference in the response to protein quality was less pronounces in RR birds (4,586a±55.3, 3,961b±49.5, 2,919c±55.3 and 2,891c±49.5 g live weight at 71 d in the RM, RO, RRM and RRO treatment respectively, LSM±SE; different subscript letters indicate pairwise differences of P<0.05). A significantly higher proportion of RM birds were culled due to leg weakness compared to the other treatments (P<0.05). Dressing percentage was higher in R than RR birds (P<0.05), but there were no effect of diet treatment.
|
|
| 4. |
- Raymond, Caroline, et al.
(författare)
-
Impaired benthic macrofauna function 4 years after sediment capping with activated carbon in the Grenland fjords, Norway
- 2021
-
Ingår i: Environmental Science and Pollution Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0944-1344 .- 1614-7499. ; 28, s. 16181-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The sediments in the Grenland fjords in southern Norway are heavily contaminated by large emissions of dioxins and mercury from historic industrial activities. As a possible in situ remediation option, thin-layer sediment surface capping with powdered activated carbon (AC) mixed with clay was applied at two large test sites (10,000 and 40,000 m(2)) at 30-m and 95-m depths, respectively, in 2009. This paper describes the long-term biological effects of the AC treatment on marine benthic communities up to 4 years after treatment. Our results show that the capping with AC strongly reduced the benthic species diversity, abundance, and biomass by up to 90%. Vital functions in the benthic ecosystem such as particle reworking and bioirrigation of the sediment were also reduced, analyzed by using novel bioturbation and bioirrigation indices (BPc, BIPc, and IPc). Much of the initial effects observed after 1 and 14 months were still present after 49 months, indicating that the effects are long-lasting. These long-lasting negative ecological effects should be carefully considered before decisions are made on sediment remediation with powdered AC, especially in large areas, since important ecosystem functions can be impaired.
|
|
| 5. |
- Abramson, Alex, et al.
(författare)
-
Oral delivery of systemic monoclonal antibodies, peptides and small molecules using gastric auto-injectors
- 2021
-
Ingår i: Nature Biotechnology. - : Springer Nature. - 1087-0156 .- 1546-1696. ; 40:1, s. 103-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Oral administration provides a simple and non-invasive approach for drug delivery. However, due to poor absorption and swift enzymatic degradation in the gastrointestinal tract, a wide range of molecules must be parenterally injected to attain required doses and pharmacokinetics. Here we present an orally dosed liquid auto-injector capable of delivering up to 4-mg doses of a bioavailable drug with the rapid pharmacokinetics of an injection, reaching an absolute bioavailability of up to 80% and a maximum plasma drug concentration within 30 min after dosing. This approach improves dosing efficiencies and pharmacokinetics an order of magnitude over our previously designed injector capsules and up to two orders of magnitude over clinically available and preclinical chemical permeation enhancement technologies. We administered the capsules to swine for delivery of clinically relevant doses of four commonly injected medications, including adalimumab, a GLP-1 analog, recombinant human insulin and epinephrine. These multi-day dosing experiments and oral administration in awake animal models support the translational potential of the system.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Albihn, Ann, et al.
(författare)
-
Klimatanpassning av svensk animalieproduktion - säkrare tillgång på livsmedel under en kris
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges självförsörjningsgrad av animaliska livsmedel är låg och tillgången till kritiska insatsmedel såsom foder, mediciner, konstgödsel, reservdelar och drivmedel är starkt importberoende. Vi blir gång på gång påminda om sårbarheten i försörjning av människans mest basala behov, det vill säga mat. Vid en kris, såsom långvarig torka, översvämning, skogsbrand och storm, kan bristen på insatsmedel och problem med eldistribution och transporter försvåra eller omöjliggöra fortsatt animalieproduktion. För att identifiera risker och hantera kriser kring livsmedelsförsörjning krävs nytt tänkande och ny beredskap utifrån en bred kompetensbas. Syftet med vår rapport är att föreslå anpassningsåtgärder och vägar framåt för att nå en högre säkerhet i produktionen av animaliska livsmedel under en kris. Sårbarheter för produktionen har påvisats för primärproducenter (djurhållare) och i mellanledet (slakteri och mejeri). Detta har vi gjort genom studier av såväl vetenskaplig som annan litteratur och av tillgängliga data, genom diskussioner inom arbetsgruppen, med andra parter och med djurhållare. Flertalet aktörer är medvetna om sårbarheterna i produktionen men producenterna saknar många gånger förutsättningar för att vidmakthålla produktionen vid en kris. Gårdens sårbarhet handlar till stor del om foder och vatten, både kvantitet och kvalitet. Möjligheten att lagra foder är avgörande för förmågan att hantera kriser som påverkar odling, inköp och transport av foder. Lagringsmöjligheten kan vara mycket begränsad och driften kan vara helt beroende av täta leveranser med stora, tunga lastbilar. Tillgång till bränsle är avgörande för foderodling, uppvärmning, torkning av foderråvaror och transporterna till och från gården, och tillgång till el är avgörande för driften av till exempel mjölkningsanläggning, ventilation, utfodrings- och utgödslingssystem samt för att förse djuren med vatten. En otillräcklig eller krånglande ventilation kan orsaka värmestress hos djuren vilket kan bli förödande i vissa produktionsformer. En storskalig, specialiserad produktion dominerar livsmedelsförsörjningen idag och att få denna produktion mindre sårbar borde därför vara centralt i anpassningsarbetet. Storskalig gris- och fjäderfäproduktion kräver vanligen frekventa in- och uttransporter och en hög och jämn energitillgång. Gräsätande djur på bete kan klara sig bättre, men idag begränsas ofta betesgång till exempel för mjölkkor genom ”deltidsbete”, då maximal produktion lättare nås om djuren också stödutfodras. Det finns inte alltid tillgänglig mark för att vid en kris kunna utöka andelen bete i foderstaten. Vattenbruk för odling av fisk och vattenlevande djur är liksom övrig animalieproduktion beroende av insatsvaror och fungerande infrastruktur. Slakterier och mejerier är få och geografiskt ojämnt fördelade och de kan sällan täcka upp för varandra om problem uppstår på en anläggning. Om leverans från gården inte kan ske som planerat kan snabbt stora problem uppstå. Mjölken får kasseras och kycklingar avlivas av djurskyddsskäl då de växer snabbt och det blir alltför trångt i stallarna. Småskaliga slakterier och mejerier kan ha bättre förutsättningar för fortsatt produktion under en kris, men bidrar i mycket liten omfattning till livsmedelsförsörjningen. Smittspridning av allvarlig sjukdom kan förutom att vara en primär orsak till en kris även följa av en kris av annan anledning. Det kan under en kris vara svårt att upprätthålla hygien- och skötselrutiner, och möjlighet till diagnostik, hantering och bekämpning av en sjukdom kan försvåras. Situationen för såväl primärproducenter som efterföljande led är ofta ekonomiskt pressad. Lagerhållning av insatsmedel är låg liksom möjligheten till alternativ försörjning med till exempel vatten och el. Olika delar av landet är olika sårbara, exempelvis kan Gotland och Norrbotten vara extra utsatta vid störningar i infrastrukturen. Sårbarheten vid transportstörningar är sannolikt också mycket stor för Sveriges storstadsregioner på grund av låg livsmedelsproduktion i närområdet. Foderbristen som följde efter torkan år 2018 gjorde att många rekryteringsdjur slaktades ut. De kalvar som dessa djur skulle ha fött och som skulle ha varit slaktmogna i början av 2021 saknas därför, vilket lett till brist på nötkött (Figur 1, s7). Parallella händelser, som pandemin i detta exempel, kan också ge en s.k. tandemeffekt och förstärka en kris. Det är dock okänt hur mycket pandemin egentligen har påverkat tillgången på kött 2021. Anpassningsåtgärder måste ske i synergi med annan eftersträvad samhällsutveckling och i enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål. En utveckling mot en mer hållbar och mindre sårbar produktion, såsom ett minskat beroende av fossila bränslen och vissa insatsvaror, bör ge en sådan utveckling i rätt riktning för samhället. Generellt behövs bättre lönsamhet och ekonomiska drivkrafter både hos primärproducenter och i mellanledet såsom slakteri och mejeri, för att ge utrymme för och motivera investeringar som främjar minskad sårbarhet. En önskvärd anpassning, såsom mer flexibla produktionssystem och ökad lagerhållning av vissa insatsvaror, kan dock minska lönsamheten. Många åtgärder kan göras av producenter och branschorganisationer själva. Andra åtgärder ligger utom räckhåll för vad de kan påverka, exempelvis säkring av fungerande infrastruktur såsom elnät, vägar och IT, import av insatsvaror och drivmedel, och avsättning av produkter som slaktdjur och mjölk. Dessa beroenden är avhängiga beslut och policys som tas av politiker och beslutsfattare i näringslivet på högre nivåer regionalt, nationellt eller inom EU. Förändringar i de bidragssystem och regelverk som styr producentens verksamhet kan underlätta klimatanpassning, exempelvis genom att möjliggöra anläggande av bevattningsdammar. Att kunna planera långsiktigt är viktigt för producenter som påverkas av såväl myndigheters styrning av till exempel nybyggnation som branschorganisationers styrning av till exempel avelsmål. Sårbarheten i mellanledet behöver minska på samma vis som hos primärproducenten men även genom en större geografisk spridning av anläggningarna, minskat transportbehov samt genom att ge anläggningarna en viss överkapacitet för att tillfälligt kunna hantera fler slaktdjur eller mer mjölk. Det behövs en större flexibilitet i samhället, så att akuta åtgärder kan sättas in vid tillfälliga behov i samband med extrema händelser som bränder, översvämningar och stormar. Det kan handla om planer för att tillfälligt kunna nyttja mark som idag inte används för animalieproduktion och andra resurser, såsom reservvatten, tomma byggnader och tillgång till extra arbetskraft. Ökad kunskap om och vaksamhet för nya klimatkänsliga sjukdomar, kanske främst sådana som sprids med bitande insekter och vatten, är också nödvändigt för att kunna möta effekterna av ett förändrat klimat. Det behövs också en säker tillgång till veterinär diagnostik och behandling under en kris. Arbetsgruppen föreslår att krishanteringsplaner upprättas av varje producent, med hjälp av berörda myndigheter. Detta skulle kunna göras i samband med en utbildningskampanj och i samverkan mellan producenter. Även på en regional nivå behöver krishanteringsplaner upprättas för att bistå producenter vid till exempel evakuering av djur, eller vid foder- eller vattenbrist. Vi föreslår vidare forsknings- och utvecklingsarbete för att öka kunskapen om bl.a. effekten av olika anpassningsåtgärder, om risker och möjligheter med att använda alternativa resurser, om varningssystem och om hur utvecklandet av producenters krishanteringsplaner kan stöttas.
|
|
