SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Gustafsson Christina 1952 ) "

Sökning: WFRF:(Gustafsson Christina 1952 )

  • Resultat 1-10 av 12
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Daniel, Maria, et al. (författare)
  • Effect of Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Arteries on Physical Capacity and Quality-of-Life
  • 2017
  • Ingår i: American Journal of Cardiology. - : Elsevier BV. - 0002-9149 .- 1879-1913. ; 120:3, s. 341-346
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Patients with myocardial infarction with nonobstructive coronary arteries (MINOCA), including Takotsubo syndrome (TS), are considered to have a better survival compared with those with coronary heart disease (CHD). Studies of patients with MINOCA measuring physical and mental function including matched control groups are lacking. The aim of this study was to determine the physical capacity and quality of life in patients with MINOCA. One-hundred patients with MINOCA along with TS (25%) were investigated from 2007 to 2011. A bicycle exercise stress test was performed 6 weeks after hospitalization and QoL was investigated by the Short Form Survey 36 at 3 months' follow-up. Both a healthy and a CHD group that were age and gender matched were used as controls. The MINOCA group had a lower physical capacity (139 ± 42 W) compared with the healthy control group (167 ± 53 W, p <0.001) but better than the CHD control group (124 ± 39 W, p = 0.023). Patients with MINOCA had lower physical and mental component summary scores compared with the healthy controls (p <0.001) and lower mental component summary (p = 0.012), mental health (p = 0.016), and vitality (p = 0.008) scores compared with the CHD controls. In conclusion, the findings of this first study on exercise capacity and QoL in patients with MINOCA showed both physical and mental distress from 6 weeks to 3 months after the acute event similar to CHD controls and in some perspectives even lower scores especially in the mental component of QoL.
  •  
3.
  • Gerhardsson, Lars, 1952, et al. (författare)
  • Vibration-induced injuries in workers exposed to transient and high frequency vibrations
  • 2020
  • Ingår i: Journal of Occupational Medicine and Toxicology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1745-6673. ; 15:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background The risk of developing vibration white fingers and neurosensory symptoms increases with the duration and intensity of the exposure. The aim of this study was to investigate the risk of developing vibration white fingers (VWF), neurosensory symptoms and musculoskeletal disorders among workers exposed to transient and high frequency vibrations. Methods The study included 38 vibration exposed workers from a loader assembly plant in Sweden (30 males and 8 females). All participants answered questionnaires and had a structured interview about work and medical history. A following medical examination included the determination of vibration and temperature perception thresholds and musculoskeletal symptoms in the neck, shoulder, elbow and hands. The individual vibration exposure expressed as A (8)-values and vibration exposure in minutes per day, were obtained from questionnaires answered by the participants. Results The prevalence of VWF was 30% among the male workers and 50% among the females. The corresponding prevalence of neurosensory symptoms was 70% among the males and 88% among the females. Musculoskeletal findings were common among the male workers. Dominant symptoms/syndromes were tension neck syndrome, biceps tendinitis, carpal tunnel syndrome and ulnar entrapment in hand/wrist. A total of 32 diagnoses were observed among the male workers and four diagnoses among the female workers. Numbness in fingers and age had the strongest impact on perceived work ability. Conclusions ISO 5349-1 considerably underestimates the risks of VWF for this group of workers exposed to transient and high frequency vibrations. It is therefore important to develop a risk assessment standard also covering this frequency range.
  •  
4.
  • Gerhardsson, Lars, 1952, et al. (författare)
  • Vibration related symptoms and signs in quarry and foundry workers
  • 2021
  • Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0340-0131 .- 1432-1246. ; 94, s. 1041-1048
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Purpose The development of vascular and neurosensory findings were studied in two groups of long-term exposed quarry and foundry workers with different vibration exposures, working conditions and work tasks. Methods The study included 10 quarry workers (mean age 43 yrs., mean exposure time 16 yrs.) and 15 foundry workers (35 yrs.; 11 yrs.) at two plants in Sweden. All participants completed a basic questionnaire and passed a medical examination including a number of neurosensory tests, e.g. the determination of vibration (VPT) and temperature (TPT) perception thresholds as well as a musculoskeletal examination of the neck, shoulders, arms and hands. Results A high prevalence of neurosensory findings (40%) was found among the quarry workers. Both groups, however, showed a low prevalence of vibration white fingers (VWF). Foundry workers showed significantly better sensitivity than quarry workers for all monofilament tests (p <= 0.016), TPT warmth in dig 2 (p = 0.048) and 5 dexter (p = 0.008), and in dig 5 sinister (p = 0.005). They also showed a better VPT performance in dig 5 dexter (p = 0.031). Conclusions Despite high vibration exposure, the prevalence of VWF was low. The high prevalence of neurosensory findings among the quarry workers may depend on higher A(8) vibration exposure and higher exposure to high-frequency vibrations. An age-effect and exposure to cold could also be contributing factors. The nervous system seems to be more susceptible to high-frequency vibrations than the vascular system. For neurosensory injuries, the current ISO 5349-1 standard is not applicable.
  •  
5.
  • Gustafsson, Christina, 1952- (författare)
  • Digitaliseringens och delningsekonomins påverkan på bostadsmarknaden : Rapport från förstudie i Bostad 2.0
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna slutrapport från förstudien i KTH Bostad 2.0 om digitaliseringens och delningsekonomins påverkan avgränsas till bostadssektorn och hur digitalisering har och kan komma att förändra affärsmodeller vid uthyrning av bostäder eller upplåtelse med bostadsrätt. Det finns många drivkrafter för företagen att satsa på digitalisering som kostnadseffektivisering, övergripande hållbarhetsmål och kundnytta. Det största värdeskapandet i fastighetsbranschen bedöms liksom för många andra sektorer avse automatisering av kunskapsarbete. Bostadsföretag har svårt att ekonomiskt räkna hem t.ex. investeringar i AI och nya plattformar. Det är främst de stora fastighetsägarna som tar initiativ till utveckling, vilket ofta sker i samarbeten inom branschorganisationer eller med andra aktörer i nya ekosystem. Ännu finns inga färdiga helhetslösningar och plattformar som knyter ihop alla system i fastigheten, men utveckling sker inom ledande storföretag som Google, Amazon och Microsoft men även i företag som Schneider Electric och i många startup-företag. Vilka lösningar som blir skalbara och blir den framtida standarden för detta är därför ännu oklar. Förstudien som avslutas med denna rapport pekar på flera goda exempel på digitaliseringssatsningar inom bostadsföretag, olika samarbeten som sker i nya ekosystem samt vilka drivkrafter och hinder som finns för den digitala utvecklingen.
  •  
6.
  • Gustafsson, Christina, 1952-, et al. (författare)
  • Fastighetsvärdering : då, nu och i framtiden
  • 2019. - 1
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Boken ska ge de som utför eller tar del av fastighetsvärderingar en inblick i hur utvecklingen av synsätt och metoder varit för fastighetsvärdering sedan 1940-talet. Tanken är den vanliga vid historieskrivningar: Vad kan vi lära oss av historien när vi försöker blicka framåt?Värderingsbranschen förser samhället med beslutsunderlag för olika aktiviteter på fastighets- och byggmarknaderna. En titt tillbaka i tiden visar hur nya teorier och ny information tillsammans med teknikutveckling och entreprenörskap förändrar en hel bransch. De som nu funderar över hur en digitaliserad omvärld kan bidra till att skapa nya former av beslutsunderlag finner att steget från 1950-talets arronderingstal till nutidens algoritmer är mera semantiskt än innehållsmässigt.Denna bok om utvecklingen av fastighetsvärdering i Sverige har möjliggjorts genom en donation från Svenskt fastighetsindex SFI ekonomisk förening till KTH:s avdelning för bygg- och fastighetsekonomi vid institutionen för fastigheter och byggande inom ABE-skolan.
  •  
7.
  •  
8.
  • Gustafsson, Christina, 1952-, et al. (författare)
  • Innovationsekosystem för digitalisering i fastighetssektorn – en fallstudie : Delrapport i projektet ”Digital adoption och värdeskapande i fastighetsförvaltning – ett system­perspektiv”
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I den här studien har vi kartlagt några av de viktigaste nätverken inom digitalisering med koppling till fastighetsförvaltning, både nyare samarbeten och sådana som har funnits länge. Vi har undersökt aktörer, drivkrafter, syften, arbetsformer och finansiering. Andra frågor rör utmaningar, utveckling över tid och hur nätverken relaterar till varandra. Studien baseras på forskning om innovationsekosystem och innovation i samverkan. Syftet har varit att under­söka vilken betydelse sådan samverkan kan ha för utvecklingen inom digitalisering inom fastighetsförvaltning samt att skapa kunskap om framgångsfaktorer och hinder för en effektiv samverkan.Slutsatserna av studien är:Varför man samverkar· Samverkan är viktigt i en sektor där utvecklingsresurserna inom företagen är små, särskilt inom ett område som digitalisering där utvecklingen går fort och den interna kunskapen är låg. Utöver att dela på resurser och risker deltar företag i ekosystem för att kunna erbjuda anställda kunskap och kontakter inom digitalisering och för att det ger synlighet åt företaget. Nätverk kan startas på basis av personliga relationer och individer som bidrar med sin tid. Men för att skriva avtal och ta in externa medel behövs en juridisk person, och ofta startas en förening. Vilka som deltar·Många av de ekosystem som vi har studerat består enbart eller huvudsakligen av fastighetsägare, alltså inte typiskt av aktörer med olika kompetenser som ekosystem beskrivs i litteraturen. Detta kan bero på att syftet med samarbetet ofta är att påverka andra aktörer, framför allt leverantörer, genom att samla flera beställare bakom krav på standarder eller öppna filformat. Det är också främst ägare av lokaler och sam­hällsfastigheter som deltar, eftersom de upplever fördelar av digitalisering. Företag med större intern egen kompetens har lättare att dra nytta av sin medverkan.·      Fastighetsägare har ingen stark tradition av samverkan i utvecklingsarbete. Att etablera nätverk med andra fastighetsägare som inte upplevs som konkurrenter kan då vara ett första steg. Steget till att samverka med systemleverantörer är större, men eftersom leverantörerna står för viktig kunskap och behöver integreras i utvecklings­arbetet för att realisera potentialen med digitalisering har även de börjat involveras. Det förefaller dock finnas vissa barriärer mellan nätverk för digitalisering med bas i byggandet och nätverk med bas i fastighetsförvaltning.Organisation, ledning och finansiering - Den långsiktiga finansieringen är osäker för flera av ekosystemen. En hög andel extern projektfinansiering gör det svårt att planera strategiskt. Även initiativ som finansieras helt och hållet av aktörernas interna resurser tenderar att förknippas med osäkerhet, då på grund av att man blir beroende av enskilda individers engagemang. ·      Det finns en trend att ekosystemen inom digitalisering fokuserar mer på implemen­tering och nyttiggörande och mindre på teknikutveckling. Medverkan i nätverk blir då mer av en företagsledningsfråga och mindre grundat i individuella experters intressen och drivkrafter, även om dessa drivkrafter också kan samverka. Detta innebär att för­väntningarna ökar på att nätverken ska leverera värde. Att koordinera ett ekosystem är en kompetens i sig och vi ser en ökad mognad och professionalisering. Ett kansli och långsiktig resursbas är en stor fördel, särskilt om en stor andel av medlemmarna inte har stark egen kompetens inom digitalisering och har svårt att själva se vilka behov och möjligheter de har.Ekosystemet på branschnivå· Det är viktigt att även förstå de enskilda ekosystemen i relation till det större eko­systemet på branschnivå. Här finns olika typer av aktörer med olika syften och olika livslängd.  Det ska finnas en viss förnyelse både i det större ekosystemet och i enskilda ekosystem, så att det finns ett inflöde av nya aktörer med nya typer av resurser. Men det kan också vara effektivt att minska fragmentiseringen genom sammanslagningar för att öka den kritiska massan och möjliggöra mer effektiv administration och kommunikation. Nya ekosystem kan tillkomma till följd av projektfinansiering, men de bygger ofta på existerande relationer mellan långsiktiga aktörer. De existerande ekosystemen hanterar konkurrensen genom att bli medlemmar i de nya samman­hangen. Långsiktiga, större och väl kända aktörer och ekosystem är avgörande för att säkra kontinuitet i utvecklingen och lotsa nya aktörer rätt i systemet. ·      Stöd till forskningsprojekt och innovationsekosystem behöver baseras på en kunskap om förhållanden på systemnivå. Framför allt är det viktigt med en balans mellan projektbaserad finansiering och ett ändamålsenligt långsiktigt stöd. Detta förutsätter att det finns en förståelse på nationell nivå av vilka roller som olika typer av aktörer har i ett övergripande ekosystem och av vilka luckor som kan behöva fyllas av statliga stödstrukturer. 
  •  
9.
  • Keen, Christina, et al. (författare)
  • Low levels of exhaled nitric oxide are associated with impaired lung function in cystic fibrosis.
  • 2010
  • Ingår i: Pediatric pulmonology. - : Wiley. - 1099-0496 .- 8755-6863. ; 45:3, s. 241-8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Fraction of exhaled nitric oxide (FENO) is often reduced in cystic fibrosis (CF). FENO at different expiratory flows can provide an indication of the site of nitric oxide production. The aim of this study was to examine whether NO parameters are related to overall (FEV(1)) or peripheral (lung clearance index, LCI, measured by multiple breath SF(6) washout) airway function and systemic inflammation in CF. Secondary aim was to compare alveolar NO and bronchial NO flux calculated by two different mathematical models, a linear and a nonlinear method. Thirty-five healthy and 45 CF children were recruited. FENO at 50 ml/sec (FENO(50)) and bronchial NO flux were lower in CF than controls, 9.5 (2.7-38.8) (median (range)) versus 12.4 (5.2-40.1) ppb, P = 0.029, and 391 (97-1772) versus 578 (123-1993) (pl/sec), P = 0.036, respectively. No difference in alveolar NO was shown. The nonlinear method resulted in lower alveolar NO and higher bronchial flux, than the linear method, but the result was closely correlated in both groups. LCI was higher in CF than controls, 8.4 (6.5-12.9) versus 5.9 (5.1-7.8), P < 0.001. FENO(50) was negatively correlated with LCI (r = -0.43; P = 0.003) and positively correlated with FEV(1) (r = 0.42, P = 0.004) in CF. Alveolar NO correlated negatively with inflammatory markers: orosomucoid (r = -0.42, P = 0.005), platelets (r = -0.50, P < 0.001) and white blood cell count (r = -0.48, P = 0.001). In conclusion, FENO(50) and bronchial NO flux are reduced in young CF subjects and low FENO(50) is associated with overall and small airway obstruction. NO parameters derived from the different models were closely related but the values differed slightly.
  •  
10.
  • Keen, Christina, et al. (författare)
  • Small airway function, exhaled NO and airway hyper-responsiveness in paediatric asthma.
  • 2011
  • Ingår i: Respiratory medicine. - : Elsevier BV. - 1532-3064 .- 0954-6111.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Asthma is a chronic inflammatory airway disorder known to involve the peripheral airways. Current guidelines state that diagnosis and treatment should be guided by symptoms and spirometry. FEV(1) is, however, a poor marker of small airway function and correlates poorly with asthma control and airway inflammation. AIMS: To assess the contribution of small airway dysfunction and inflammation in paediatric asthma. A secondary aim was to study the associations between small airway dysfunction, airway inflammation and airway hyper-responsiveness (AHR). METHODS: Small airway function was measured as LCI, S(cond) and S(acin), evaluated with the SF(6) multiple breath inert gas washout (MBW) technique, in 47 asthmatic children and 74 healthy controls. Exhaled NO at multiple exhalation flow rates including 50mL/s (FENO(50)) was assessed to calculate alveolar NO and bronchial NO flux (a surrogate for airway inflammation). AHR was evaluated with isocapnoic dry air hyperventilation challenge in the asthmatic children. RESULTS: S(cond) was elevated in 31 (66%) and S(acin) in 18 (38%) of the asthmatic subjects. LCI was increased and FEV(1) decreased in 7 (15%) of the subjects with asthma. Individuals with AHR had higher S(cond) (p=0.001) and FENO(50) (p<0.0001) than those without AHR. The levels of FENO(50) and bronchial NO flux were elevated in asthmatic subjects compared with healthy controls. In asthma, S(cond) correlated with FENO(50) (r(s)=0.42, p=0.003) and alveolar NO (r(s)=0.40, p=0.011), and S(acin) correlated with alveolar NO (r(s)=0.40, p=0.015). CONCLUSION: Dysfunction of small conducting airways is associated with airway inflammation and hyper-responsiveness in paediatric asthma.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 12
Typ av publikation
tidskriftsartikel (9)
rapport (2)
bok (1)
Typ av innehåll
refereegranskat (7)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (3)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Swärd, Hans (1)
Grundström, Karin (1)
Abarkan, Abdellah (1)
Andersén, Jimmie (1)
Andersson, Björn, 19 ... (1)
Andersson, Roger (1)
visa fler...
Backvall, Karin (1)
Baeten, Guy (1)
Bengtsson, Bo (1)
Borén, Bo (1)
Björkhagen Turesson, ... (1)
Brunnström, Pål (1)
de Cabo, Annelie (1)
Cassegård, Carl, 197 ... (1)
Clark, Eric (1)
Cuadra, Carin (1)
Dagkouli-Kyriakoglou ... (1)
Dahlstedt, Magnus (1)
Davidsson, Tobias, 1 ... (1)
Denvall, Verner (1)
Elmersjö, Magdalena (1)
Farahani, Ilia (1)
Franzén, Mats (1)
Gabrielsson, Cathari ... (1)
Glad, Wiktoria (1)
Gustafsson, Jennie (1)
Gutzon Larsen, Henri ... (1)
Haas, Tigran (1)
Hajighasemi, Ali (1)
Hansen, Christina, 1 ... (1)
Hansson, Erik (1)
Hellström, Björn (1)
Hellström Reimer, Ma ... (1)
Henriksson, Greger (1)
Herbert, Mikaela (1)
Holgersen, Ståle (1)
Holgersson, Helena, ... (1)
Hultman, Lill (1)
Häckner Posse, Lovis ... (1)
Kadioglu, Define (1)
Kain, J-H (1)
Kings, Lisa (1)
Kjellbom, Pia (1)
Knutagård, Marcus (1)
Kristiansen, Arne (1)
Kärrholm, Mattias (1)
Lalander, Philip (1)
Legeby, Ann (1)
Levy, Joshua (1)
Lindemann, Linnea (1)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (7)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
Mittuniversitetet (2)
Karolinska Institutet (2)
Uppsala universitet (1)
Språk
Engelska (7)
Svenska (5)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (6)
Samhällsvetenskap (6)
Teknik (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy