| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Per E, 1981-
(författare)
-
Psychosocial Stress, Mental Health and Salivary Cortisol in Children and Adolescents
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stressful experiences and conditions in childhood influence the health and well-being of the growing individual, and can also confer a long-lasting impact into adult life. Delineating the social, mental and biological aspects of stress in children and adolescents is therefore of great concern for human beings. Despite these notions, much knowledge is lacking regarding stress in childhood.This thesis aimed at examining diverse aspects of stress in children and adolescents: associations between social conditions, traumatic life events, mental health, and salivary cortisol as a measure of the activity of a major physiological stress system. Cross-sectional samples included two non-clinical samples of school-aged children (N=240-336) and adolescents (N =400), and two clinical samples of children with obsessive-compulsive disorder (OCD) (N =23) and adolescents who had experienced childhood abuse (N =15). Main measures were salivary cortisol sampled three times a day, and questionnaires to teachers, parents and children with questions about each child’s mental health, traumatic life events and about the socioeconomic situation of the parents.The main findings include observation of 1) higher cortisol levels in children with a moderate level of psychosocial burden (low socioeconomic status, immigrant family, social impairment of mental health problems), 2) higher cortisol levels in children with OCD who also displayed a tendency to decreasing cortisol in the face of an acute stressor, and 3) cortisol was positively related to mental health problems in abused adolescents. Furthermore, the deleterious effect of 4) traumatic events involving a social dimension, interpersonal traumas, and 5) cumulative traumatic events, polytraumatization, on the mental health of children and adolescents was indicated.The findings are discussed with respect to the complex interactions between social, mental and biological aspects of children and adolescents. The consequences of adverse experiences in childhood may represent pathways to future health problems. Consideration of the social circumstances in childhood might in the future guide public health policies and the identification of target groups for preventive interventions as well as leading to improvements in treatment for children exposed to severe stress.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bergman, Kerstin, et al.
(författare)
-
Ska vi äta våra döda: Linné mellan tro och nytta
- 2002
-
Ingår i: I ordets smedja: Festskrift till Per Rydén. - 9172034947 ; , s. 182-191
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- About the struggle between faith and utilitarian aspects in the writings of Carl von Linné.
|
|
| 6. |
- Bondesson, Maria, et al.
(författare)
-
A CASCADE of effects of bisphenol A.
- 2009
-
Ingår i: Reproductive Toxicology. - : Elsevier BV. - 0890-6238 .- 1873-1708. ; 28:4, s. 563-7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Calles, Olle, et al.
(författare)
-
Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar : Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många kraftverksdammar saknar idag fiskvägar för uppströms vandrande fisk och de flesta för nedströmsvandrande fisk. Litteraturgenomgången visar att passage av fisk via turbinerna ofta ger omfattande skador och dödlighet och därmed inte är en tillfredsställande förvaltningsstrategi. Det bedöms vara tekniskt fullt möjligt att bygga väl fungerande fiskvägar för samtliga förekommande fiskarter i alla svenska vattensystem. I detta dokument ges rekommendationer om hur fiskvägar bör anläggas, designas och skötas för att nå god anlocknings- och passageeffektivitet för såväl uppströms- som nedströmsvandrande fisk. Att relativt många fiskvägar fungerar dåligt beror på att uppföljning, tillsyn och kontroll av deras effektivitet är eftersatt eller ofta helt saknas. Att etablera en fungerande fiskväg är en process som kan ta flera år då successiva justeringar behövs. Det går dock att få till bra passagelösningar, även förbi stora kraftverk med höga dammar.För uppströmsvandring rekommenderas i första hand naturlika fiskvägar, som omlöp, eftersom de passar de flesta arter och storlekar. Omlöpen kan även fungera som nya strömhabitat och därmed ersätta något av de strömhabitat som förlorats. Är det enbart laxfisk eller andra goda vandrare som skall passera kan en teknisk fiskväg vara en godtagbar lösning. Även i områden med branta dalsidor som gör det svårt att anlägga naturlika fiskvägar och i områden med kulturmiljöer kan tekniska fiskvägar vara ett alternativ. Fiskslussar och fiskhisssar har låg effektivitet och kan inte rekommenderas generellt.Väl fungerande fiskpassager bör föra vatten under en stor del av året såvida inte fiskvägen är inriktad på en enskild art med väl kända behov. Naturlika fiskvägar bör, i likhet med naturliga vattendrag, ha en fastställd minsta vattenföring som är tillräcklig för att bevara sträckans habitatvärden.Ett vanligt problem är att det används för lite vatten i fiskvägen för att locka fisken till mynningen i tillräckligt hög utsträckning. Ofta behöver extra lockvatten användas för att få fisken att hitta fiskvägen, eller fiskvägarna eftersom det i breda vatten kan vara nödvändigt att ha flera fiskvägar, och vid behov även flera ingångar till fiskvägarna. Lockvattnet bör minst utgöra 5 % av medelvattenföringen på platsen, men det kan i vissa situationer behövas ännu mer vatten, och vid högflöden bör även lockvattnet öka i paritet med detta. Extra lockvatten behöver inte gå i fiskvägen utan kan ledas till fiskvägens nedre öppning.Vid nedströmspassage skall anpassade låglutande galler, fiskgaller, användas som leder fisken till en eller flera passagemöjligheter. Spaltvidden mellan gallren ska vara sådan att fisken inte passerar, vilket för vissa arter innebär att spaltvidden inte tillåter fysisk passage av fisk, medan det för andra arter räcker att gallret är en beteendemässig barriär. Idealt skall fisken aldrig komma i direkt med gallret utan ledas rätt väg. I mycket stora älvar kan spjälgaller (louvers) vara ett alternativ, men referensexempel saknas i Sverige i dag, alternativet är låglutande fiskgaller. Beteendeavledning (ljus, ljud, el, bubblor) bör endast användas som åtgärd i kombination med en fysisk avledare, eller på de platser där en fysisk avledare av någon anledning bedöms vara omöjlig att uppföra.Utformningen av flyktöppningen är också essentiell för avledarens funktion. För att tillgodose olika arters djuppreferens, kan man antingen placera en flyktöppning i ytan och ytterligare en vid botten (ål). Den vanligaste rekommendationen är att flyktöppningen ska vara successivt avsmalnande, för att åstadkomma en gradvis acceleration utan turbulens. Flyktöppningens, och därmed hela åtgärdens, funktion är beroende av den mängd vatten som tappas i förbipassagen. Enkelt uttryckt, kan man säga att ju mer vatten som tappas genom förbipassagen, desto större sannolikhet att den funkar väl. Internationellt rekommenderas att 2–10 % av det totala flödet används för att säkerställa nedströmspassage, varför rekommendationen är att överdimensionera flyktöppningar för att under åtgärdens driftsättande undersöka vilket flöde som krävs för god funktionDet bör betonas att den rödlistade ålen kräver speciella anpassningar vid varje hinder för dess upp- och nedvandring. Rekommendationer på bra åtgärder ges i dokumentet. Kriterier för anlocknings- och passageeffektivitet (upp- och nedströms) i fiskvägar bör fastställas utgående från förekomst av långvandrare (lax, havsöring, ål, flodnejonöga, havsnejonöga), antalet hinder och den geografiska lokaliseringen av lämpliga habitat. Litteratursammanställningen visar att många befintliga fiskvägar inte fungerar som avsett och bör utvärderas om minsta osäkerhet råder om deras funktion. Utvärderingarna bör ligga till grund för förbättringar av passagerna till dess tillräcklig effektivitet erhålls och resultaten tillställs tillsynsmyndigheten.
|
|
| 8. |
- Elander, Ingemar, et al.
(författare)
-
The re-emergence of local self-government in Central Europe : some notes on the first experience
- 1993
-
Ingår i: European Journal of Political Research. - : Wiley. - 0304-4130 .- 1475-6765. ; 23:3, s. 295-322
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the current transitional period in Central Europe two issues have been commonly regarded as outstanding: the democratization of national political systems and the transformation of national economies into capitalist ones. However, in the long run, the reintroduction of local self-government may be even more decisive when it comes to the stabilization of the post-socialist societies. Firstly arguing that local self-government is a crucial link between state and civil society, the paper goes on to review the local government system during socialism. This is followed by overviews of attempts to change this system in Poland, Hungary and Czechoslovakia. A number of hopes and fears associated with this development are highlighted, then the concluding section discusses the gains to be made for comparative political research by considering the local governments of Central Europe.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
