| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Cliffordson, Christina, 1949-, et al.
(författare)
-
Meritpoäng skapar orättvisa
- 2007
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockholm : Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Gustafsson, Jan-Eric, 1949, et al.
(författare)
-
School, Learning and Mental Health : A systematic review
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från en systematisk översikt av forskning om skola, lärande och barns psykiska hälsa. Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskottet har givit uppdraget att genomföra en sådan översikt till en arbetsgrupp som har arbetat med uppdraget från hösten 2008 till mars 2009. Det första syftet med översikten är att genomföra en kartläggning av forskning inom det breda fält som behandlar frågor om skola, lärande och barns och ungdomars psykiska hälsa. Det andra syftet är att genomföra en narrativ syntes av forskning som undersökt orsaksförhållanden mellan psykisk hälsa å ena sidan och skolresultat och lärande å den andra sidan. Det tredje syftet är att redovisa resultat från forskning som har studerat svenska barns och ungdomars erfarenheter och upplevelser av skola och undervisningssituationer. För att uppnå de första två syftena genomfördes systematiska litteratursökningar i bibliografiska databaser av artiklar publicerade i vetenskapliga internationella tidskrifter inom olika discipliner. Det tredje syftet undersöktes med litteratursökningar av kvalitativa svenska studier i bibliografiska databaser. Slutsatser På grundval dels av kartläggningen av forskning om skola, lärande och psykisk hälsa, dels av de två fördjupade översikterna kan följande slutsatser dras: • Omfattningen av forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är begränsad och i synnerhet gäller detta forskning som undersöker organisationsfaktorer och undervisnings-faktorer, aktiviteter, läroplaners utformning, resurser, specialpedagogiskt stöd, och olika former av betyg och bedömning. • Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter kan orsaka internaliserande och externaliserande psykiska problem. • Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid. • Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när eleverna börjar på gymnasiet och får tillgång till nya områden av aktiviteter, roller och valmöjligheter. • Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression. Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar inter-naliserande symptom för flickor under tonåren. • Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom. • Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer genom mekanismer som är delvis ålders- och genusspecifika. • Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa. • Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning. • En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat • Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem. • Jämförelser med klasskamrater påverkar självuppfattningen, med effekter som varierar beroende på gruppsammansättning och typ av skola.
|
|
| 10. |
- Klapp Lekholm, Alli, 1968, et al.
(författare)
-
The effect of being graded on later achievement : evidence from 13-year olds in Swedish compulsory school
- 2016
-
Ingår i: Educational Psychology. - : Informa UK Limited. - 0144-3410 .- 1469-5820. ; 36:10, s. 1771-1789
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the study was to investigate how grading of students in primary school affected achievement measured by grades one year later, and how the effect varied as a function of cognitive ability, gender and socio-economic status. The data derive from The Evaluation Through Follow Up longitudinal project. Through a national curriculum change one group of students received grades and one group of students did not receive grades in the 6th Grade, while both groups of students received grades in the 7th Grade. A quasi-experimental design was thus created, with two comparable groups of students. The subjects were 8558 students born in 1967. Several multiple regression models were fitted to the data. The results showed no main effects of grading on subsequent achievement, but there were important differential effects: graded students with low cognitive ability received lower subsequent grades. The results also showed interaction effects between gender and grading and between gender and cognitive ability.
|
|
