| 1. |
-
Professionsuddannelser i krise? : Rekrutteringsproblemer, meningstab og meningsdannelse i nordiske lærer- og pædagoguddannelser
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Aim of this bookThis book represents a more delimited interest in some of aspects of the care crisis. We focus on what is called loss of meaning and shaping of meaning in Nordic teacher training programmes. This involves an attempt to study and strengthen the professional norms, standards and ideals, which have historically developed within the Nordic teacher training programmes and professions. These norms, standards and ideals are diverse, but they can be summarized as a professional ethos aimed at ‘making a difference’ in children’s and young people’s lives. We are concerned that this very basic helper motivation is increasingly lost, forgotten, or neglected as part of the care crisis, and we are interested in finding ways to reinstate and reshape its crucial meaning. [...]
|
|
| 2. |
- Berglund, Emilia, et al.
(författare)
-
Det dubbla kompetenskravet : en studie av lärarstudenters utveckling av kompetenser inom en ny lärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse. - Danmark : The Royal Danish Library. - 2446-2810. ; 3:1, s. 87-101
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Fritidshemmets pedagogik i en ny tid
- 2024. - 2.
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Fritidshemmets traditionella pedagogik utmanas idag och alltmer av dess verksamhet riktas mot utbildning. Fritidshemmet ska både erbjuda elever en meningsfull fritid och undervisning kopplad till ett centralt innehåll. För att lyckas med detta dubbla läroplansuppdrag behöver fritidshemmet bland annat en pedagogik som, även framöver, bygger på elevers delaktighet, socialt och relationellt lärande. Fritidshemmet har en lång pedagogisk tradition som institution, och den här boken belyser hur uppdrag, mål, styrning och innehåll har förändrats över tid. Den första delen av Fritidshemmets pedagogik i en ny tid beskriver förändringar i fritidshemmets uppdrag, profession och den socialpedagogiska traditionen. Bokens andra del innehåller kapitel om likvärdighet, kvalitet och dagens utbildning till lärare i fritidshem. Den tredje delen handlar om fritidshemmets innehåll och tar sin utgångspunkt i didaktik och barns perspektiv. I bokens andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nya kapitel tillkommit. Dessa nya kapitel diskuterar estetisk verksamhet i fritidshemmet, arbetet med lärande för hållbar utveckling samt sociala relationer och delaktighet i relation till den digitala världen. Bokens redaktörer (Björn Haglund, Jan Gustafsson Nyckel och Karin Lager är forskare och lärarutbildare med inriktning mot fritidshemmets pedagogik. De har alla en bakgrund som fritidspedagoger och har genom mötet med lärarstudenter, fritidshemspersonal och forskning på olika sätt studerat fritidshemmet.
|
|
| 5. |
- Gustafsson Nyckel, Jan, 1960-, et al.
(författare)
-
Fragmented boundary zones between theory and practice in preschool teacher education in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Journal of Praxis in Higher Education. - : University of Boras, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. - 2003-3605. ; 2:20, s. 87-112
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Research dealing with preschool teacher education has been, for a long time, criticalof a binary divide between theory and practice. Based on that issue, this studyinvestigates a preschool teacher education programme in Sweden. It focusses onreflection upon theory and practice as an affordance offered to students in studies andwork. The study used a questionnaire with two different groups: campus studentsfollowing the regular programme and students who were nurses already working atpreschools. Analysis shows a fragmented education where the groups faced differentproblems, but also that neither of them could connect reflections on theory andpractice at the workplace to their own deep learning approaches in either studies orworking matters. How the students experienced affordances depended on theireducational skills and knowledge, and the programme relied mostly on individualreflection as the solution to the binary divide. This reliance seemed to work better forcampus students, who were challenged by the new environmental affordances. Thestudents in the field-based programme were very close to the preschools’ pedagogicalmicro-practice, which limited the possibility for critical reflection on theory andpractice and its contextual conditions, especially for students who were nurses.Workplace routines seem to structure the students’ learning instead.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gustafsson Nyckel, Jan, 1960-, et al.
(författare)
-
The dual competence requirement : A study of teacher student competences in a new teacher education
- 2019
-
Ingår i: Wera-Irn Conference Extended Education Practices, Theories And Activities.. ; , s. 50-51
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "The dual competence requirement - A study of teacher student competences in a new teacher education" examines students dealing with a dual competence requirement in teacher education. The study has its' background in educational trends that aim to bring together a social pedagogical tradition with an educational tradition, with a focus on teacher training in School age educare (fritidshem). Focus group interviews have been used to interview 16 students in teacher education at a university in Sweden with a focus on working in school-age educare. A thematic analysis was implemented, where development of three different competences emerged that correspond to a dual competence requirement, which are Re-creators, Co-Creators and Innovators.The analysis highlights both the differences and similarities between the three competences, while also showing how the competences complement each other. The Re-creators are characterized by adapted and reproduced skills development, in which the student actively chooses to become either a teacher in the school-age educare or his subject.The Co-creators are characterized by the students adapting to the education's implementation and producing parallel skills and becoming teachers in the school-age educare and their subject. The Innovators feature a productive creative competence in which the students use their practical aesthetic subject knowledge in the school-age educare activities, and their school-age educare skills in the teaching of the practical aesthetic subject. Findings are discussed in relation to the offering of creative skills.
|
|
| 8. |
- Gustafsson Nyckel, Jan, 1960-, et al.
(författare)
-
Travelling and Recontextualization of Discourses on Quality in Early Childhood Education and Care : A Meta-Ethnographic Investigation
- 2023
-
Ingår i: Oxford Ethnography and Education Conference 2023. ; , s. 1-1
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article is a response to the need for comparative and critical studies of preschool as a local practice and examines the recontextualization of quality in Early childhood education and care. The aim of this meta-ethnographic study is to investigate how neoliberal policy discourses on quality are recontextualized and embedded in local early childhood and care institutional practices. A central concept in the analysis is recontextualization, and our pre-understanding of how neoliberal policy discourses are travelling and transformed from official to local policy that is embedded in the preschools’ work with quality as an institutional practice.The findings show how neoliberal policy discourses on quality is recontextualized, transformed and embedded in local institutional practices with different results and responses. The analysis uncovers three strategic, institutional responses as Enacting through acquiescence response, Defiance response as resistance and obfuscation of class, gender, and post-colonial perspective.
|
|
| 9. |
- Gustafsson Nyckel, Jan, 1960-
(författare)
-
Vägen mot det undervisande fritidshemmet
- 2020. - Första
-
Ingår i: Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151101019 ; , s. 59-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Gustafsson Nyckel, Jan, 1960-
(författare)
-
Vägen mot det undervisande fritidshemmet
- 2024. - 2.
-
Ingår i: Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151108797 ; , s. 63-82
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Fritidshemmets pedagogik i en ny tid Kapitlet handlar om att fritidshemmet under sina drygt hundra år som institution genomgått stora förändringar. En av dessa förändringar är rörelsen från en socialpedagogisk tradition och arbetssätt till dagens läroplan (Skolverket, 2022) och dess betoning på undervisning och meningsfull fritid. Det är en förskjutning som berör fritidshemmets samhällsfunktion, innehåll och mål och som bygger på tankar från John Dewey (1902), en amerikansk filosof och pedagog. Han pekade på den grundläggande frågan inom varje pedagogisk verksamhet: Vilket är förhållandet mellan de värden och kunskaper som barnet (eleven) ska inhämta och utveckla (i fritidshemmet) och barnets egna intressen och vardagsliv? Hur detta förhållande formas och ser ut är ett uttryck för hur utbildningsinstitutionen ser på sitt samhällsuppdrag, kunskaper och mål. Fritidshemmets förskjutning kan beskrivas som en rörelse från arbetsstugans starka betoning på socialisation (en process som börjar under barndomen och genom vilken individer förvärvar samhällets värderingar, vanor och attityder) och kvalifikation (genom kunskaper och betyg inför ett framtida yrkesliv) till dagens reviderade läroplan (Skolverket, 2022) där kvalifikation och individualisering betonas mer än socialisation. Att ha kännedom och kunskap om fritidshemmets bakgrund i socialpedagogiska traditioner samt om den förskjutning och förändring som skett gällande institutionens samhällsfunktion, innehåll och mål är en viktig del av fritidspedagogers och lärare i fritidshems professionskunskap och yrkeskunnande.
|
|
