| 1. |
- Rigné, Eva Marie, et al.
(författare)
-
Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa"
- 2006
-
Ingår i: Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa". - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9185523887 ; , s. -218
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledningsvis vill utvärderarna framhålla att utvärderingen inte innebär kritik av enskilda personer eller projektdeltagares arbete, eller ambitioner. Många av de kritiska punkter som sammanfattas nedan är också återkommande iakttagelser gjorda i flera andra projekt i olika kommuner som engagerat CKS för utvärderingsinsatser av helt andra verksamheter. De återfinns också i flera utvärderingar gjorda av nationella utvecklingsprojekt. Utvärderingen av projektet ”Barns och ungdomars bästa” med fokus på de processer som utvecklats under projekttiden pekar på följande:Generellt finns det hos deltagarna i projektet en upplevelse av att det varit positivt och utvecklande att medverka, och inneburit ett stort utbyte i olika avseenden. Detta är inget oväntat, med tanke på att kriterierna för medverkan varit eget intresse och vilja att deltaga. Resultaten av projektarbetet kan således utifrån individernas upplevelser sammanfattas som givande. Å andra sidan finns också en osäkerhet om projektets räckvidd utanför dem som varit engagerade, vilket också flera deltagare själva utpekat som en svag punkt. Få projektdeltagare anser sig ha haft en upplevelse av att vara delar av en helhet, eller gemensamt ha arbetat mot övergripande mål. Den vanliga motsättningen mellan avgränsat projektarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete förefaller alltså inte ha lösts, annat än inom ett fåtal delprojekt, och har också påverkats av omorganisationer under projektets avslutningsfas i de berörda verksamheterna.Projektorganisationen som byggts upp har haft svagheter. En sådan är att mycket arbete som borde föregått själva igångsättandet av projektet lagts inom detta, vilket framför allt påverkade initialfasen negativt. Ytterligare en består i att få medverkande förefaller haft kompetens eller fått stöd för att arbeta i projektform. En tredje är att är att den inte gett utrymme för jämställda positioner för olika medverkande i projektet. Projektorganisationen har genom sitt stora beroende av en enda persons arbete blivit onödigt sårbar, och har under projekttiden också i andra avseenden, framför allt administrativa, visat sig svårhanterlig. Mot bakgrund av detta, liksom av erfarenheterna från flera stora nationella projekt, kan det ifrågasättas om projektorganisationen är den lämpligaste arbetsformen för denna typ av utvecklingsarbete.Innehållet i projektet har fått en stark inriktning på intervention på individuell nivå, speciellt i form av olika typer av utbildningsinsatser. De projekt som förekommit inriktade på organisatorisk förändring gäller framför allt familjestödjande arbete i form av att försöka bygga upp familjecentraler, och i viss mån former för utåtriktat ungdomsarbete.Det har också blivit ett projekt som huvudsakligen kommit att präglas av de kommunala tjänstemän som arbetat inom dess ramar, och i liten utsträckning av kommuninvånare/medborgare.I projektet har också funnits olika uppfattningar om och definitioner av centrala inslag i projektarbetet, som exempelvis förebyggande arbete och samverkan, vilket i sin tur påverkat det konkreta arbetet. Utvärderarna menar att det hade varit till fördel för projektet om dessa hade bearbetats mer gemensamt av olika aktörer inom projektet i förarbete till projektet liksom i återkommande senare arbete under projekttiden, bl.a. för att på ett tydligare sätt kunna relatera dessa till mål både för de nationella uppdrag verksamheterna arbetar med och mål som formulerats för projektet.Delstudien av projektet ”Områdesanknutna socialarbetare” pekar på att socialsekreterarna kom in sent i projektet, och inte fick den formella position de med tanke på sitt uppdrag borde haft. De fick utöver sitt inledningsvis formulerade uppdrag också ett till, och har med skiftande framgång kunnat arbeta med två parallella uppdrag. Det visade sig under projekttiden också att det fanns mycket olika tolkningar av vad områdenas behov av socialsekreterare innebar, vilket ledde till svårigheter i arbetet. Utformningen av detta delprojekt styrdes heller inte av behovsanalys, utan hur stora resurser projektet ansåg sig kunna avsätta för arbetet. Med tanke på områdenas varierande karaktär hade en behovsanalys varit värdefull. Samtidigt kan vissa inslag i socialsekreterarnas arbete med fördel organiseras och genomföras centralt i stället för lokalt i områdena. För mer utförliga resonemang, hänvisas till delrapporten ”Områdesanknutna socialsekreterare” av Marie Gustavsson Holmström.Analysen av projektet i media pekar på hur projektet lyckats etablera en bild av sig som framgångsrikt, i stort sett helt baserad på utsagor från aktiva inom projektet. Huvudintrycket av innehållet i de artiklar som analyserats pekar på att detta innebär att en normativ och samtidigt starkt problemcentrerad framställning meddelas kring målgrupperna för projektet och de områden där verksamheten varit igång. Utifrånperspektivet som projektmedarbetare står för när de tillskriver områdena och invånarna en mängd brister och problem (ofta som individuella särdrag snarare än följden av strukturella omständigheter) balanseras inte av förmedling av inifrånperspektiv. Det finns en uppenbar risk att denna onyanserade bild får effekter i termer av en negativ stigmatisering. För mer utförliga resonemang hänvisas till delrapporten ”Projektet i pressen” av Maria-Monahov.Studien av det familjestödjande arbetet i form av uppbyggnadsarbete av familjecentraler, och föräldrautbildning enligt COPE-metoden, fokuserar innebörderna som givits detta arbete av olika aktörer engagerade i processen. Även här pekas på att olika aktörer definierar förebyggande arbete och samverkan på olika sätt och därmed också föreställer sig familjecentralerna som mötesplatser med olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Avvägningen mellan det arbete som skall utföras inom familjecentralens ramar och annat arbete inom ens övriga verksamhet är inte klargjord. De tilltänkta brukarna av familjecentralerna har också olika förväntningar som inte på ett självklart sätt överensstämmer med personalens föreställningar om sin målgrupp. Bl.a. finns många negativa associationer hos föräldrarna kring begreppet ”familjecentral”. Vad föräldrarna ser, och värderar högt, är den öppna förskolans verksamhet. Föräldrautbildning enligt COPE-metoden problematiseras gällande dess tillämpbarhet på den målgrupp projektet har och aspekter av kontroll och styrning relaterade till målen för svensk förskola–skola; barn–föräldrarelationer, med mera. Den arena COPE-metoden erbjuder för föräldrautbildning är anpassad för, och når en typ av föräldrar som sannolikt inte är de som har störst behov av insatsen. För mer utförliga resonemang, se delrapporten ” Utvärdering av familjestödjande arbete” av Ingrid Hylander.Följande punkter föreslår utvärderarna kan vara särskilt viktiga att överväga inför framtida utvecklingsarbete:Är organisering av arbetet i projektform det lämpligaste i förhållande till de mål man vill uppnå?Om beslutet fattas att organisera utvecklingsarbete som projekt är det viktigt att utforma projektprocessen så att utrymme finns för en förberedelsefas. Innehållet i denna kan med fördel inriktas på ett systematiskt kunskapssökande i olika former, för att rikta in utvecklingsarbetet på adekvata områden och tillvarata tidigare kunskap och erfarenhet inom berörda utvecklingsområden. I föreliggande projekt har arbetets inriktning i hög grad blivit styrt av berörd personals uppfattningar och upplevelser av vad som är angeläget utvecklingsarbete.I projektprocessen bör på ett tidigt stadium konkretiseringar göras av vad samtliga inblandade aktörer lägger i begrepp som är styrande för projektets innehåll och kontinuerligt bearbetas i förhållande till andra relevanta målformuleringar.Personer som engageras i projektarbete bör ha eller ges tillfälle att inhämta, kunskap och kompetens i projektarbetets speciella karaktär. Det är vidare angeläget att bygga en projektorganisation med stabilitet både vad avser personers engagemang i tid, och deras inbördes ansvarsområden.Projekt som arbetar med mål inriktade på någon typ av mobilisering av medborgare/allmänhet kan på ett mer systematiskt sätt än vad som blivit fallet inom föreliggande projekt använda sig av självorganiserade grupper/ickeprofessionella aktörer för utvecklingsarbete.
|
|
| 2. |
- Gustavsson Holmström, Marie, 1965-
(författare)
-
Den sociala modellen
- 2005
-
Ingår i: Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp. - Lund : Studentlitteratur. - 9144034652 ; , s. -171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom det handikappvetenskapliga området pågår en intensiv diskussion om värdet av olika teoretiska tolkningar av funktionshinder och handikapp. Den konsensus om fruktbarheten i den sociala modell som tidigare rådde har under senare tid utsatts för kritik och alternativa synsätt har lanserats. Samtidigt är diskussionen ofta, främst i brittisk men även i amerikansk kontext, fortfarande präglad av ett medicinskt individualistiskt perspektiv. I Sverige har vi en något annorlunda historia och teoriutveckling inom området. Här var vi mycket tidiga med att diskutera frågan utifrån ett synsätt där både individen och det omgivande samhället har sin självklara plats. För första gången på svenska presenteras här en sammanställning av olika perspektiv som fokuserar på funktionshinder och handikapp samtidigt som andra intressanta sociologiska teoretiska perspektiv lyfts fram för att ytterligare fördjupa kunskapen i ämnet. Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp vänder sig i första hand till studerande som fokuserar på handikapp i sin utbildning, exempelvis inom sociala omsorgsutbildningar, handikappvetenskap, men även till studerande som söker ett spännande tillämpningsområde för sociologiska teorier. Den som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med funktionshinder får också en värdefull introduktion i moderna förklaringsmodeller till funktionshinder och handikapp. Bokserien "Handikapp och samhälle" syftar till att tematiskt presentera aktuella socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinderoch handikapp för såväl universitets- och högskolestuderande som andra intresserade. Redaktörer för serien är Ove Mallander och Magnus Tideman, universitetslektorer vid Malmö högskola respektive Högskolan i Halmstad. Mer information om våra bokserier och övriga böcker inom ämnesområdet finns på webbplatsen Handikapp och funktionshinder.
|
|
| 3. |
- Gustavsson Holmström, Marie, 1965-
(författare)
-
Föräldrar med funktionshinder : om barn, föräldraskap och familjeliv
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An increasing number of people with disabilities are choosing to become parents. However, several official goverment reports and other evidence points to the fact that parents with disabilities sometimes experience negative bias and distrust of their capacities as parents. The aim of this study is to describe and analyse aspects of parenthood in the families including parents with disabilities and/or chronic illness, as well as to illuminate concepts of an thoughts on parenthood and disability in these families. This is a qualitative interview study, complemented with structured diaries and network maps. The impairments or chronic illness of the parents in the eleven families of the study are cerebral palsy, spinal cord injury and multiple sclerosis.The different areas of the study are: the parents' reflections on becoming parents, the impact of the surrounding environment on the family, the effects of impairment or chronic illness in the family's everyday life and the parents' reflections on children and parenthood. The parents first and foremost describe their families as like any other families, but at the same time describe the special circumstances they live under. They work to handle the possibilities of negative consequences for the children with different strategies. The parents describe what they regard as the special experiences and knowledge that their children acquire which will benefit them as adults. The study recognises some dichotomous concepts relevant to different areas of family life in families with disabilities. The feeling the parents express of living in a world of double standpoints can be understood as ambivalence or in terms of embrace of paradox.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Llewellyn, Gwynnyth, et al.
(författare)
-
Understanding community in the lives of parents with intellectual disability
- 2010. - 1
-
Ingår i: Parents with intellectual disabilities and their children. - : John Wiley & Sons, Ltd.. ; , s. 290-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The first international, cross-disciplinary book to explore and understand the lives of parents with intellectual disabilities, their children, and the systems and services they encounter Presents a unique, pan-disciplinary overview of this growing field of study Offers a human rights approach to disability and family life Informed by the newly adopted UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (2006) Provides comprehensive research-based knowledge from leading figures in the field of intellectual disability
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Wernesjö, Ulrika, 1980-, et al.
(författare)
-
Fotobaserad metod
- 2020
-
Ingår i: Metoder för forskning i socialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151101620 ; , s. 79-95
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fotografier avbildar världen, gör ett visst utsnitt av världen synligt. Den som tar fotot riktar fokus mot någonting. Den som tittar får syn på just detta. Samtidigt är det någonting annat som faller utanför, som förblir osynligt. Foton kan kan användas för att synliggöra, men också osynliggöra. Foton kan också användas i samhällsvetenskaplig forskning som ett led i att skapa kunskap om världen.
|
|
