| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Barajas, Josefin, 1970-, et al.
(författare)
-
Hälsofrämjande arbetsplats : att skapa möjligheter för lärande och hälsa
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under hösten 2002-hösten 2003 genomfördes ett interventionsprojekt vid akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Projektet syftade till att utveckla förutsättningarna och kompetensen inom organisationen att hantera frågor som främjar hälsa. Alla medarbetare på kliniken har träffats i arbetsgrupper och under handledning arbetat enligt problembaserat lärande med frågor som berör hälsa i arbetet. Grupperna dokumenterade sitt arbete i s.k. loggböcker, samt i rapporteringar från två heldagar då alla medarbetare samlades. Ett strategiskt urval av medarbetarna har intervjuats vid interventionens början, samt efter avslutad interventionstid. Personalen har även följts med landstingets personalenkät och sjukfrånvarostatistik. Interventionsprojektet har lett fram till en mängd förbättringsförslag och genomförda åtgärder på alla nivåer i organisationen, såsom t.ex. ökad medicinsk-teknisk kompetens, förbättrat socialt klimat, ökad regelbundenhet i personalutvecklingssamtal, ökade förutsättningar för patientflödet i verksamheten och utveckling av strategier för att hantera långtidssjukskrivna. PB-gruppernas rangordning av prioriterade områden för hälsofrämjande utvecklingsarbete var ledarskap, organisation, kompetens, information och kommunikation, samt vårdkvalitet. Interventionen har bidragit till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personalen, vilket har inneburit både ett individuellt och ett kollektivt lärande. Personalen har också under interventionsprojektet ökat sin kompetens att hantera verksamhetsförändringar. Medarbetarna har utvecklat synen på hälsa, och vad som påverkar den arbetsrelaterade hälsan. Interventionsprojektet har belyst vikten av reflektion under arbetstid, samt betydelsen av delaktighet under förändringsprocesser. Resultaten visar på tre framträdande faktorer av betydelse för genomförandet och utfallet av interventionsprojektet. För det första har ledningen en väsentlig roll i utvecklingen av hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Ledningen behöver stötta och legitimera utvecklingsarbetet. Ett sådant hälsofrämjande ledarskap ställer krav på kompetens hos ledningen. Ledare behöver därför extra stöd och utvidgad kompetens i hälsofrämjande utvecklingsarbete. För det andra är det viktigt att organisera för lärande och kollektiv reflektion. Det kräver en medveten strategi. Det problembaserade arbetssättet under interventionsprojektet har fungerat som ett forum där medarbetarna kontinuerligt har fått utrymme att tänka i nya banor. Resultatet av en sådan organisering för lärande har givit utslag i verksamheten i form av olika åtgärder och förändringar. För det tredje har de problembaserade grupperna fungerat som en buffert i organisationen, där medarbetarna har lärt en handlings- och förändringsberedskap. De har ökat sin kompetens i att hantera inre och yttre krav på förändring, liksom att påverka sin egen organisation i riktning mot en hälsofrämjande arbetsplats.
|
|
| 4. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Akutmottagningarnas konstanta kaos : styrning, det oförutsedda och motstånd
- 2015
-
Ingår i: Book of Abstracts FALF 2015 Conference 10.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under många år har det funnits ett brett missnöje med långa väntetider på akutmottagningarna på svenska sjukhus. Media har skrivit mycket om detta område, politiker och huvudmän har introducerat en rad interven-tioner och myndigheter har inspekterat, mätt och jämfört för att stimulera ”best practice”. Men resultatet av allt detta är negativt – väntetiderna på akutmottagningarna har ökat under senare år! Vad kan detta bero på? Kan orsaken vara att styrformerna varit felaktigt utformade, att det under perioden skett andra förändringar vars effekter beslutsfattarna inte förutsåg, eller kan det vara läkargruppens motstånd till effektiviserande åtgärder som ligger bakom uteblivna förbättringar? I denna studie beskrivs dels de politiska initiativ och interventioner som gjorts på nationell nivå för att komma tillrätta med väntetiderna under 2010-talet, dels utfallet av dessa insatser så som de uppfattas av läkare som arbetar på akutmottagningar. I analysen intresserar vi oss särskilt för läkarnas inflytande och eventuella motstånd till förändringar.Initialt gjordes intervjuer med 14 läkare som arbetar på akutmottagningar på fyra sjukhus. De tillhör både den nya specialiteten akutvårdsläkare och andra specialiteter som är “gästdoktorer” på akuten. Intervjuerna gjor-des för att få kunskap inför en enkätundersökning, och har för detta arbete analyserats tematiskt med fokus på styrning, förändringar och dilemman i arbetet. Efter analysen av intervjuerna och identifiering av de styrfor-mer som respondenterna tog upp, studerades de rapporter och beslut som låg bakom dessa styrformer. Vilken kunskap baserades de på? Vilka hade inflytande på utformningen av förändringarna? Hur har styrningen anpassats över tid i relation till de svårigheter som akutmottagningarna har att klar av att möta målen?Den styrning som de intervjuade läkarna tar upp som kontraproduktiv är relaterad till överorganisatoriska direktiv och mål som är kopplade till prestationsmätningar av olika slag. Ett par exempel: För akutmottag-ningarna finns landstingsspecifika mål att i stort sett alla patienter på akuten ska vara färdigbehandlade inom fyra timmar. Det är ett mål som ständigt fallerar, som medför negativa ekonomiska konsekvenser för kliniken, men framför allt ger en känsla av misslyckande. På vissa enheter har styrningen lett till att man organiserat om arbetet för att förbättra mätresultaten – inte vården. Andra förändringar handlar om ett nationellt föränd-ringsprogram för att med stöd av lean effektivisera arbetssättet, det vill säga hur arbetsuppgifterna organiseras på mottagningarna. Även här beskriver respondenterna problem avseende arbetmiljö och vårdkvalitet.Analysen indikerar att styrformerna utmanar den professionella identiteten och skapar nya dilemman. Men det finns i praktiken inga möjligheter för läkarna att göra motstånd; man kan föra fram synpunkter, men de beaktas inte, man kan på individnivå strunta i något delmoment, men det är i det lilla. Resultaten diskuteras i termer av makt och motstånd. I förlängningen bör denna studie utvidgas med intervjuer av chefer och besluts-fattare.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Occupational Control on Drift : National and Local Intervention in Clinical Work at Emergency Departments
- 2017
-
Ingår i: Professions & Professionalism. - : Høgskolen i Oslo og Akershus. - 1893-1049 .- 1893-1049. ; 7:2, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Swedish emergency departments, various initiatives have been introduced in order to reduce long waiting times for patients: lean methods, targets for waiting times related to revenues, interprofessional teams, and different forms of triage systems. This study focuses on the physicians’ views on dilemmas related to these interventions. The study is based on the interviews with 14 physicians in four emergency departments. The interviews have been analysed thematically and presented in the form of brief narratives. The study follows changes from clinical practice to the national policy level. The changes appear to be ineffective or counterproductive—waiting times are rather getting longer, but the measures have a number of other effects. Decisions are taken at a central level and are carried out by means of rules, incentives, and projects and end in the medical profession being displaced from the central position they have held in the working processes of health care.
|
|
| 7. |
- Bendix, Marie, et al.
(författare)
-
Plasma oxytocin and personality traits in psychiatric outpatients
- 2015
-
Ingår i: Psychoneuroendocrinology. - : Elsevier. - 0306-4530 .- 1873-3360. ; 57, s. 102-110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The oxytocin system is regarded as being of relevance for social interaction. In spite of this, very few studies have investigated the relationship between oxytocin and personality traits in clinical psychiatric populations. We assessed the relationship between personality traits and plasma oxytocin levels in a population of 101 medication-free psychiatric outpatients (men = 37, women = 64). We used the Karolinska Scale of Personality (KSP) and diagnostic and symptomatic testing. Plasma oxytocin levels were analysed with a specific radioimmunoassay at inclusion and after one month for testing of stability. Plasma oxytocin levels were stable over time and did not differ between patients with or without personality disorders, nor were they related to severity of depressive or anxiety symptoms. The KSP factors Impulsiveness and Negative Emotionality were significant independent predictors of plasma oxytocin. A subscale analysis of these personality factors showed significant positive correlations between baseline plasma oxytocin and the KSP subscales monotony avoidance and psychic anxiety. The significant association between the KSP factor Impulsiveness and oxytocin levels observed at baseline was observed also one month later in men. These findings suggest that personality traits such as Impulsiveness and Negative emotionality which are linked to social functioning in several psychiatric disorders seem to be associated with endogenous plasma oxytocin levels. These variations in oxytocin levels might have an impact on social sensitivity or social motivation with possible gender differences.
|
|
| 8. |
- Calander, Karin, et al.
(författare)
-
Emission av koldioxid från antropogena källor i Sverige
- 1988
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har beräknat de antropogena utsläppen av koldioxid i Sverige för perioden 1973-1987. Rapporten innehåller även ett scenario för åren 1995 och 2000. Emissionerna 1987 var 16,6 milj. ton CO2 (räknat som C) eller 60,8 milj. ton CO2 (räknat som CO2). CO2-utsläppen minskade med 35% från 1973 till 1987 och kommer, enligt vårt scenario, att öka med 8% från 1987 till år 2000.
|
|
| 9. |
- Calander, Karin, et al.
(författare)
-
Emissioner av koldioxid. En jämförelse av biobränslen och naturgas.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En jämförande studie har gjorts mellan biobränslen och naturgaseldning i kombination med olika markanvändningsalternativ, med avseende på utsläpp och upptag av koldioxid. På lång sikt kommer all förbränning av fossila bränslen som överstiger den naturliga nybildningen av densamma att medföra ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Förbränning jämte odling av biobränslen innebär i ett längre perspektiv varken ett nettotillskott eller uttag av koldioxid från atmosfären. Däremot kommer ett mindre koldioxidtillskott att ske om biobränslen transporteras med fossilt drivna fordon (motsvarande ca 1% av utsläppen från ett naturgaseldat kraftvärmeverk). Våra beräkningsexempel visar att naturgaseldning i kombination med beskogning av en markareal motsvarande den som behövts för att förse kraftvärmeverket med halm, innebär ett nettoutsläpp av koldioxid fram till ca 50 år, därefter sker nettoupptag av koldioxid ur atmosfären fram till mellan 100 och 200 år. Beskogning av den markaeral som krävs för motsvarande energiskogsförsörjning, räcker däremot inte till för att kompensera utsläppen från det naturgaseldade kraftvärmeverket. Ändrad markanvändning från ett ekosystem med större mängd bundet kol till ett ekosystem med mindre mängd bundet kol innebär under en tid ett nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären
|
|
| 10. |
- Chorell, Elin, et al.
(författare)
-
Pregnancy to postpartum transition of serum metabolites in women with gestational diabetes
- 2017
-
Ingår i: Metabolism-Clinical and Experimental. - : Elsevier BV. - 0026-0495 .- 1532-8600. ; 72, s. 27-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Context. Gestational diabetes is commonly linked to development of type 2 diabetes mellitus (T2DM). There is a need to characterize metabolic changes associated with gestational diabetes in order to find novel biomarkers for T2DM. Objective. To find potential pathophysiological mechanisms and markers for progression from gestational diabetes mellitus to T2DM by studying the metabolic transition from pregnancy to postpartum. Design. The metabolic transition profile from pregnancy to postpartum was characterized in 56 women by mass spectrometry-based metabolomics; 11 women had gestational diabetes mellitus, 24 had normal glucose tolerance, and 21 were normoglycaemic but at increased risk for gestational diabetes mellitus. Fasting serum samples collected during trimester 3 (gestational week 32 +/- 0.6) and postpartum (10.5 +/- 0.4 months) were compared in diagnosis-specific multivariate models (orthogonal partial least squares analysis). Clinical measurements (e.g., insulin, glucose, lipid levels) were compared and models of insulin sensitivity and resistance were calculated for the same time period. Results. Women with gestational diabetes had significantly increased postpartum levels of the branched-chain amino acids (BCAAs) leucine, isoleucine, and valine, and their circulating lipids did not return to normal levels after pregnancy. The increase in BCAAs occurred postpartum since the BCAAs did not differ during pregnancy, as compared to normoglycemic women. Conclusions. Postpartum levels of specific BCAAs, notably valine, are related to gestational diabetes during pregnancy. (C) 2017 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
