| 1. |
|
|
| 2. |
- Ascher, Henry, 1953, et al.
(författare)
-
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Düringer, Caroline, et al.
(författare)
-
Agonist-specific patterns of beta(2)-adrenoceptor responses in human airway cells during prolonged exposure.
- 2009
-
Ingår i: British Journal of Pharmacology. - : Wiley. - 1476-5381 .- 0007-1188. ; 158, s. 169-179
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and purpose: beta(2)-Adrenoceptor agonists (beta(2)-agonists) are important bronchodilators used in the treatment of asthma and chronic obstructive pulmonary disease. At the molecular level, beta(2)-adrenergic agonist stimulation induces desensitization of the beta(2)-adrenoceptor. In this study, we have examined the relationships between initial effect and subsequent reduction of responsiveness to restimulation for a panel of beta(2)-agonists in cellular and in vitro tissue models. Experimental approach: beta(2)-Adrenoceptor-induced responses and subsequent loss of receptor responsiveness were studied in primary human airway smooth muscle cells and bronchial epithelial cells by measuring cAMP production. Receptor responsiveness was compared at equi-effective concentrations, either after continuous incubation for 24 h or after a 1 h pulse exposure followed by a 23 h washout. Key findings were confirmed in guinea pig tracheal preparations in vitro. Key results: There were differences in the reduction of receptor responsiveness in human airway cells and in vitro guinea pig trachea by a panel of beta(2)-agonists. When restimulation occurred immediately after continuous incubation, loss of responsiveness correlated with initial effect for all agonists. After the 1 h pulse exposure, differences between agonists emerged, for example isoprenaline and formoterol induced the least reduction of responsiveness. High lipophilicity was, to some extent, predictive of loss of responsiveness, but other factors appeared to be involved in determining the relationships between effect and subsequent loss of responsiveness for individual agonists. Conclusions and implications: There were clear differences in the ability of different beta(2) agonists to induce loss of receptor responsiveness at equi-effective concentrations.
|
|
| 5. |
- Eklund, Pieta, et al.
(författare)
-
Fyll de digitala arkiven! : rapport från projektet: Retrodigitalisering av nutida svårtillgänglig svenskpublicerad HumSamforskning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektidé Projektidén var att utarbeta kostnadseffektiva arbetssätt för digitalisering och publicering samt tillgängliggörande i högskolans öppna arkiv av svårtillgängligt svenskpublicerat HumSam ‐material. Idetta ingick också att utreda upphovsrätten kring detta redan publicerade material. Målet var även att hitta en logistiskt enkel och kostnadseffektiv kedja för hela processen som måste vara skalbar för att kunna ta hand om material från ett större antal forskare. Skalbarhet Efter analys av ingående delprocesser har vi kommit fram till att dessa var för sig är skalbara sett ur ett praktiskt perspektiv. Därmed menar vi att hela digitaliseringsprocessen är skalbar. Detta bygger på att arbetet med upphovsrätten gett ett generellt användbart arbetssätt. Vidare har konstruktionen av de olika breven gett ett generellt användbart resultat även om de i vissa fall måste anpassas. Om modellen skall skalas upp krävs ytterligare förenkling för att slippa tidsödande anpassning till respektive publikation och förlag. Upphovsrätt När det gäller upphovsrätten har vi kommit fram till en praxis i bedömningen av materialet huruvida tillstånd till att publicera materialet i lärosätets digitala arkiv krävs eller inte. Det avgörande är huruvida avtal finns eller inte, samt vilken publikationsform det är. Se vidare nedan. Förslag till en ordning för framtida retrodigitalisering Om biblioteket ska arbeta med retrodigitalisering föreslår vi nedanstående arbetsordning för svenskpublicerat material. För en diskussion om rollfördelning se vidare i kapitel 7. • När beslut fattats om digitalisering av en forskares verk bör denna lämna över en så komplettoch korrekt lista som möjligt över de texter som ska publiceras. Denna kontrolleras. • Forskaren bör också för varje bidrag redogöra för eventuella avtal som finns angåendepubliceringen samt även eventuell kontaktperson på förlaget. • I de fall något har samförfattats måste tillstånd att parallellpublicera inhämtas frånmedförfattaren. • Kommunikation med förlagen sker via uppgiven kontaktperson och i de fall detta saknas tillperson så högt i hierarkin som möjligt. • Upphovsrätten hanteras enligt följande: o Om avtal finns, agera enligt detta. o Om avtal saknas för monografier och bidrag i antologier måste tillstånd sökas. o Om avtal saknas för tidskriftsartiklar behöver inte tillstånd sökas men för tydlighetensskull meddela utgivaren avsikterna. o När det gäller myndighetsutgivet material bör myndigheten kontaktas. • Forskaren bör i största möjliga utsträckning bidra till insamlandet av materialet. • Digitalisering kan, i de fall man inte gör det själv, göras till låg kostnad och tillräckligt högkvalitet, av ett antal olika aktörer. • Publicering skall samordnas och inordnas med lärosätets övriga digitala publicering.
|
|
| 6. |
- Eklund, Pieta, et al.
(författare)
-
Fyll de digitala arkiven! : rapport från projektet: Retrodigitalisering av nutida svårtillgänglig svenskpublicerad HumSamforskning
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektidé Projektidén var att utarbeta kostnadseffektiva arbetssätt för digitalisering och publicering samt tillgängliggörande i högskolans öppna arkiv av svårtillgängligt svenskpublicerat HumSam ‐material. Idetta ingick också att utreda upphovsrätten kring detta redan publicerade material. Målet var även att hitta en logistiskt enkel och kostnadseffektiv kedja för hela processen som måste vara skalbar för att kunna ta hand om material från ett större antal forskare. Skalbarhet Efter analys av ingående delprocesser har vi kommit fram till att dessa var för sig är skalbara sett ur ett praktiskt perspektiv. Därmed menar vi att hela digitaliseringsprocessen är skalbar. Detta bygger på att arbetet med upphovsrätten gett ett generellt användbart arbetssätt. Vidare har konstruktionen av de olika breven gett ett generellt användbart resultat även om de i vissa fall måste anpassas. Om modellen skall skalas upp krävs ytterligare förenkling för att slippa tidsödande anpassning till respektive publikation och förlag. Upphovsrätt När det gäller upphovsrätten har vi kommit fram till en praxis i bedömningen av materialet huruvida tillstånd till att publicera materialet i lärosätets digitala arkiv krävs eller inte. Det avgörande är huruvida avtal finns eller inte, samt vilken publikationsform det är. Se vidare nedan. Förslag till en ordning för framtida retrodigitalisering Om biblioteket ska arbeta med retrodigitalisering föreslår vi nedanstående arbetsordning för svenskpublicerat material. För en diskussion om rollfördelning se vidare i kapitel 7. • När beslut fattats om digitalisering av en forskares verk bör denna lämna över en så komplettoch korrekt lista som möjligt över de texter som ska publiceras. Denna kontrolleras. • Forskaren bör också för varje bidrag redogöra för eventuella avtal som finns angåendepubliceringen samt även eventuell kontaktperson på förlaget. • I de fall något har samförfattats måste tillstånd att parallellpublicera inhämtas frånmedförfattaren. • Kommunikation med förlagen sker via uppgiven kontaktperson och i de fall detta saknas tillperson så högt i hierarkin som möjligt. • Upphovsrätten hanteras enligt följande: o Om avtal finns, agera enligt detta. o Om avtal saknas för monografier och bidrag i antologier måste tillstånd sökas. o Om avtal saknas för tidskriftsartiklar behöver inte tillstånd sökas men för tydlighetensskull meddela utgivaren avsikterna. o När det gäller myndighetsutgivet material bör myndigheten kontaktas. • Forskaren bör i största möjliga utsträckning bidra till insamlandet av materialet. • Digitalisering kan, i de fall man inte gör det själv, göras till låg kostnad och tillräckligt högkvalitet, av ett antal olika aktörer. • Publicering skall samordnas och inordnas med lärosätets övriga digitala publicering.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Escobar Galvis, Martha L., et al.
(författare)
-
Heat stress response in pea involves interaction of mitochondrial nucleoside diphosphate kinase with a novel 86-kilodalton protein
- 2001
-
Ingår i: Plant Physiology. - 1532-2548. ; 126:1, s. 69-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this work we have further characterized the first mitochondrial nucleoside diphosphate kinase (mtNDPK) isolated from plants. The mitochondrial isoform was found to be especially abundant in reproductive and young tissues. Expression of the pea (Pisum sativum L. cv Oregon sugarpod) mtNDPK was not affected by different stress conditions. However, the pea mtNDPK was found to interact with a novel 86-kD protein, which is de novo synthesized in pea leaves upon exposure to heat. Thus, we have evidence for the involvement of mtNDPK in mitochondrial heat response in pea in vivo. Studies on oligomerization revealed that mtNDPK was found in complexes of various sizes, corresponding to the sizes of e.g. hexamers, tetramers, and dimers, indicating flexibility in oligomerization. This flexibility, also found for other NDPK isoforms, has been correlated with the ability of this enzyme to interact with other proteins. We believe that the mtNDPK is involved in heat stress response in pea, possibly as a modulator of the 86-kD protein.
|
|
| 10. |
|
|
